Arkiv / Samhälle

Elfordonsandelar som krävs för att nå Parisavtalet

Creative commons license

I en ny rapport har ICCT gjort scenarier från vägtrafik fram till 2100. I olika scenarier visar man utsläppsbubblor som ligger i nivå med Parisavtalets mål. Med beslutad och annonserad politik för elfordon i världens länder når vi halvvägs. Nu finns dock tecken i USA och EU på att politiken bromsar in, åtminstone tillfälligt.

Tidigare studie om Europas vägtrafik
I mars 2023 skrev vi om en studie från Fraunhoferinstitutet [1]. De beräknade vilken utsläppsbudget för EU:s vägtrafik som ligger inom ramen för 1,5-gradersmålet. Enligt dem borde försäljningen av nya personbilar bestå av enbart nollutsläppsfordon ungefär år 2029 och för tunga fordon krävs ungefär 2034.

Nya scenarier från ICCT med globala utsläpp från vägtrafik
Nu har institutet ICCT gjort motsvarande beräkning på global nivå. De beräknar utsläpp från vägtrafik till 2050 och 2100 [2, 3].  Detta är ett referat av delar av deras rapport. Tabeller och figurer är avritade från rapporten.

Studien omfattar två-trehjulingar, lätta fordon och tunga fordon. Den baseras på analyser av ett stort antal länders politik. De utgår från historiska data om fordonsflottor, körsträckor, bränsleförbrukning, utskrotning, utsläpp från fordon och elproduktion. Prognoser baseras bland annat på data från IEA, EU och amerikanska miljödepartementet samt egna antaganden.

Prisutvecklingen för elfordon
Studien innehåller bedömningar av den ungefärliga tidpunkt då elfordon når prisparitet med motsvarande förbränningsmotorfordon. Se tabell nedan. Det framgår inte riktigt hur dessa antaganden använts, men antagligen vid bedömningar av fordonsutveckling på längre sikt.

Analyserna presenteras i två versioner.
(1) När uppnår elfordon samma inköpspris som konventionella.
(2) När uppnår elfordon samma totalkostnad TCO för första ägaren (5-6 års period).

Bedömningar görs av kommersiella förutsättningar. Eventuella bidrag, subventioner och differentierade skatter ingår inte i antagandena.

ICCT betonar att skalfördelar och sjunkande priser kommer få allt större betydelse för eldrift, oavsett politik. Men fortfarande, påpekar man, spelar politiken stor roll i många delar av världen.

Utsläppsbudget för vägtrafik i nivå med Parisavtalet

Vägtrafiken stod för 22 procent av globala antropogena koldioxidutsläpp år 2023. ICCT utgår från att vägtrafiken ska minska sina utsläpp proportionellt mot den minskning som krävs globalt för att ligga i linje med Parisavtalet. Utifrån detta räknar man fram en koldioxidbudget för vägtrafiken. Budgeten räknas från 2024.

Parisavtalet syftar till att stabilisera klimatförändringarna tydligt under 2 grader och helst 1,5 grader. ICCT beräknar därför utsläppsbudgetar för att global vägtrafik ska nå 2 grader, 1,7 grader respektive 1,5 grader. De räknar med 67 procents sannolikhet. Se figur.

Tre klimatscenarier

Koldioxidutsläpp från global vägtrafik presenteras i tre scenarier:

(1) Baseline 2024: Hittills beslutad politik. Beslutade politiska regelverk och åtgärder fram till augusti 2024.

(2) Momentum scenario: Summan av beslutad politik och aviserad, men ännu ej beslutad, politik fram till augusti 2024.

(3) Ambitious scenario: Elfordon införs så snabbt att Parisavtalets målnivåer nås.

En fjärdedel-hälften av utsläppsmålet med dagens ambitioner 

Med hittills beslutad politik kommer utsläppen från vägtrafik minska med ungefär en fjärdedel av den nivå som motsvarar målsättningen i Parisavtalet, alltså tydligt under 2 graders temperaturhöjning. Se figur nedan, mörkblått fält. (Baseline 2024)

Om världens länder dessutom genomför de politiska ambitioner som hittills uttalats, men ännu inte är fastställda, nås hälften av den utsläppsminskning som krävs. Se figur nedan, ljusblått fält. (Momentum scenario)

I bland annat USA och Europa kommer elektrifieringen slå igenom snabbare. Om alla fattade beslut och annonserade ambitioner genomförs (momentum-scenariot) skulle vägtrafikens utsläpp i dessa regioner minska med tre fjärdedelar av det som krävs för att nå klimatmålet.

Den utsläppsbudget som enligt ICCT motsvarar Parisavtalet för global vägtrafik illustreras i figuren nedan med grönt fält. (Ambitious scenario).

Snabb elektrifiering för att nå Parisavtalets mål

För att räkna fram Ambitious scenario har ICCT gjort bedömningar av hur snabbt elfordon behöver ta över nyförsäljningen globalt. De kommer fram till att 100 procent av nyförsäljningen av två-trehjulingar och lätta fordon behöver vara nollutsläppsfordon år 2040. För tunga fordon krävs 100 procent år 2045. Se figur nedan.

 

På några viktiga fordonsmarknader, bland annat Europa, antar ICCT att 100 procent-nivåerna behöver nås fem år tidigare (2035 respektive 2040). Det är i linje med Fraunhofers resultat som nämns ovan.

Omsvängning i USA 

Efter ICCT:s rapport har USA bytt president. Samma dag som Donald Trump installerades backade han elbilspolitiken på flera områden [4]. Han drog tillbaka ett icke-bindande mål från Biden-administrationen om att hälften av nybilsförsäljningen år 2030 ska vara elfordon. Trump vill också dra tillbaka regler som gör det möjligt för delstaten Kalifornien att förbjuda försäljning av förbränningsmotorbilar till 2035. Ytterligare ett tiotal delstater har liknande ambitioner.

Han verkar också vilja dra tillbaka de skattenedsättningar som idag ger 7 500 USD vid inköp av elbil, och han har pausat alla utbetalningar av stödet till laddinfrastruktur.

Vad händer i Europa?

I en nyligen gjord analys från företaget Bloomberg NEF görs bedömningen att 29 procent av personbilsförsäljningen 2025 i EU måste bestå av laddbara bilar för att bilindustrin ska klara kraven på sänkta koldioxidutsläpp i år [5]. Det kan jämföras i oktober 2024. Då var andelen laddbara bilar 24 procent dittills under året [6].

På senare tid har EU-kraven mött motstånd. Bland annat har bilindustrins intresseorganisation ACEA krävt att EU mildrar kraven [7]. Bloomberg bedömer att EU-kommissionen kommer tvingas medge någon form av uppmjukning. Ett sätt vore enligt Bloomberg att låta biltillverkare missa målen i år och låta dem kompensera med överprestationer 2026 eller 2027. Det skulle visserligen försena införandet av elbilar men säkerställer att biltillverkare fortsätter att investera i elektrifiering, skriver Bloomberg.

Ett annat alternativ vore att låta bli böter även om bilföretag gör överskridanden. Detta vore enligt Bloomberg sämre eftersom det kan allvarligt skada EU:s viktigaste redskap för att styra utsläppen. Krav utan straffsanktioner riskerar att inte tas på allvar.

Egen kommentar

Den typ av scenarier som ICCT tagit fram är naturligtvis behäftade med stora osäkerheter, som alltid. Men de tydliggör hur lång tid det tar att byta ut fordonsflottor. Utsläppsutrymmet äts upp snabbt om åtgärder är baktunga eller fördröjs. Det visar vikten av styrmedel för elektrifiering, men också av ytterligare åtgärder utöver byte av drivlina.

EU:s och USA:s krav har stor betydelse. Ändrade krav som nu aviseras skulle kunna få betydelse för industrins målsättningar och investeringar på kort sikt.

Referenser

[1] OmEV nyhetsbrev. Dagens klimatkrav på fordon otillräckliga för 1,5-gradersmålet. 31 mars 2023. Länk.

[2] ICCT. Vision 2050. Update on the global zero-emission vehicle transition in 2024. Januari 2025. Länk.

[3] ICCT. Vision 2050. Supplement med bl.a. listor över policyer i respektive land. Länk.

[4] AP. What’s next for EVs as Trump moves to revoke Biden-era incentives? 21 januari 2025. Länk.

[5] Bloomberg Hyperdrive nyhetsbrev. Where EVs will grow. 17 januari 2025. (Länk saknas)

[6] Alternative Fuels Observatory. October 2024: Europe’s Electric Vehicle Market Sees Growth Amid Shifting Dynamics. 6 december 2024. Länk.

[7] ACEA pressmeddelande. EU car and van makers urge action on CO2 rules before end of 2024 to avoid damage to competitiveness and jobs. 22 december 2024. Länk.