I flera nyhetsbrev under 2024 skrev vi om ett ökande behov av kritiska råvaror till elfordon och deras batterier [1-3]. Återvinning nämndes i flera rapporten som en nyckelteknik för att minska behovet av jungfruliga material. Idag refererar vi två studier där man bland annat har beräknat återvinningens betydelse för behoven av framtida råvaror till grön teknik.
IEA om återvinning av kritiska råvaror
IEA har publicerat sin första globala analys av återvinning av kritiska mineral [4, 5]. Rapporten innehåller bland annat scenarier för en tänkbar utveckling fram till 2050.
Policyer och styrmedel för kritiska material
IEA har gått igenom länders och regioners politik för kritiska råvaror [6]. De har en lista över flera hundra politiska policyåtgärder. Listan sammanfattar exempelvis politik från USA, Indonesien, Indien, EU och Sveriges för den som vill få en snabb överblick.
Några svenska exempel: ett regerings-PM om Natura 2000-tillstånd vid koncession enligt minerallagen, ett utredningsdirektiv om försörjningssäkerhet, en förordning om kreditgarantier för att säkra tillgången av råvaror, en nationell strategi för cirkulär ekonomi och ett SGU-uppdrag om hållbar utvinning av sekundära resurser.
Få länder har heltäckande strategier
Det är tydligt att intresset ökar för strategiska mineral. Enbart sedan år 2022 har IEA identifierat ett trettiotal nya policyåtgärder. De anser dock att de flesta strategier är otillräckliga. Vid en genomgång av 22 regioner och länder i listan ovan bedömer de att endast tre har tillräckligt tydliga mål.
Som exempel nämns Koreas Rare Metals Supply Plan 2.0 och Kinas fjortonde femårsplan för cirkulär ekonomi. De sägs vara uttömmande strategier som täcker alla aspekter med tydliga mål, tidslinjer, mekanismer för implementering, uppföljning, tekniska ramverk, ekonomiska åtgärder och regelverk.
Återvinning av batterier ökar
En del av IEA-rapporten handlar om batterier. Marknaden för återvinning expanderar snabbt.
- År 2015 återvanns endast 5 – 10 procent av litium, kobolt och nickel från de uttjänta batterier som var tillgängliga för återvinning. Siffran inkluderar batterier från elfordon, tvåhjulingar, elektronik, maritima applikationer och batterilager.
- År 2023 hade återvinningsgraden ökat till 20 procent för litium, drygt 40 procent för kobolt och drygt 50 procent för nickel.
- Omsättningen i branschen tiofaldigades från 2015 till 2023. Hälften av tillväxten har skett de senaste tre åren.
Graden av återvinning sägs huvudsakligen vara angiven från ett marknadsperspektiv. Tillgången på råvaror som utvinns från sekundära källor (uttjänta batterier, solpaneler, permanentmagneter, tillverkningsskrot etc.) anges i förhållande till total efterfrågan eller utbud av dessa råvaror.
LFP – mer resurssnåla men mindre lönsamma att återvinna
Utvecklingen går mot en högre andel LFP-batterier i fordon. Det är å ena sidan positivt från resurssynpunkt. Dessa batterier kräver mindre mängder kritiska mineral. Å andra sidan minskar det lönsamheten i återvinning eftersom dessa material har lägre råvarupriser.
IEA betonar att det krävs mer av minimikvoter för återvinning och motsvarande regleringar. Annars kommer sannolikt en stor andel av uttjänta batterimaterial från LFP-batterier hamna i deponier och markfyllnader. Som ett exempel på att regleringar kan behövas, och få stor effekt, nämner man att 99 procent av blybatterierna återvinns i USA, trots lågt marknadsvärde.
Snabb uppbyggnad av återvinningsindustrin
Men finns det kapacitet? Kommer återvinningsindustrin byggas upp tillräckligt snabbt? Det verkar inte bli några problem, enligt IEA.
Om alla återvinningsanläggningar som hittills har annonseras till år 2030 verkligen skulle byggas uppnår branschen sex gånger högre kapacitet än den mängd återvinningsbara batterier som kommer vara tillgängliga för återvinning vid den tidpunkten. Detta är beräknat i ett scenario där världens länder genomför sina hittills uttalade klimatåtaganden (IEA-scenariot Applied Pledges Scenario).
Men den verkligt stora ökningen av fordonsbatterier uppstår efter 2030 och fram mot år 2040. Då är bilden delvis en annan. I Kina kommer fortfarande den teoretiska kapaciteten, inklusive hittills annonserade återvinningsanläggningar, vara högre än den volym batterier som tros uppstå år 2040 inom landet med dagens klimatåtaganden. I Europa och USA motsvarar vid den tidpunkten kapaciteten inklusive annonserade satsningar däremot endast 30 procent av den förutsedda volymen uttjänta batterier. I Indien uppnås endast 10 procent återvinningskapaciteten av beräknad batterivolymen att återvinna 2040 inklusive hittills annonserade investeringar.
Sannolikt kommer ökande batterivolymer och regleringar driva nya investeringar. Det finns också tecken på ambitioner, i exempelvis USA och Europa, för att hålla kvar uttjänta batterier inom sin region.
Högst en tredjedel återvinns 2050 med dagens ambitioner
IEA har också beräknat hur stor andel av batteritillverkningen som kan ske med återvunna material år 2050. De gör antaganden om insamlingsgrader, klimatpolitik med mera. Med nuvarande och förutsebara ambitioner och politik bedöms 20 – 30 procent av efterfrågan på litium, nickel och kobolt tillgodoses med återvunnet material 2050. Uppskattningarna varierar, från 35 procent med höga antaganden om återvinning, till 15 procent med låga antaganden.
Koppar kritiskt
IEA lyfter också fram koppar. Med hittills uttalade klimatåtaganden, samt kända planer på utvinning och återvinning, bedöms endast 70 procent av kopparbehovet år 2035 kunna tillfredsställas. Ökad återvinning av koppar pekas ut som ett av de viktigaste politikområdena för kritiska råvaror.
Vi skrev om koppars stora betydelse för elektromobilitet för ett par år sedan [7].
IEA:s rekommendationer
IEA ger fem policyrekommendationer till politiska aktörer och företag. Mycket handlar om att reglera återvinningsgrader och skapa styrmedel för slutna kretslopp, men också mer forskning och kunskapsöverföring samt ökat stöd till låginkomstländer så att resurserna används bättre i hela världen.
ICCT om möjligheter att minska råvarubehov
Även institutet ICCT har nyligen presenterat en rapport om framtida behov av kritiska råvaror till elfordon [8]. Ett webbinarium kan ses i efterhand [9].
Tre scenarier visar möjligheter att minska råvaruutag
ICCT har tagit fram några scenarier för globalt behov av batterier och fyra kritiska mineral till 2050. Mineralen är litium, nickel, kobolt och grafit. De gör antaganden om fordonsförsäljning, batteritekniker, återvinning och transportarbete.
Ett basscenario jämförs med tre alternativa scenarier som ska illustrera potentialer att begränsa behoven av ny, jungfrulig råvara. De beräknar följande scenarier:
(1) Högre grad av återvinning – samma regler globalt som i EU:s batteriförordning.
(2) Mindre batterier i fordon – 20 % mindre batteristorlek i personbilar, i motsats till basscenariots ökning med 10-20 procent.
(3) Minskad efterfrågan av fordon – antalet personbilar och lastbilar ökar långsammare än i basscenariot medan bussar ökar snabbare (beskrivs mer i rapporten).
Resultat till 2035
Under kommande tioårsperiod, till 2035, räknar ICCT med att mindre batterier i personbilar skulle kunna minska efterfrågan på jungfruliga råvaror med 28 procent jämfört med basscenariot. I basscenariot antas batteriernas storlek öka med 10-20 procent.
En global politik för att minska personresor med bil i städer och godstransporter med lastbil minskar efterfrågan med 6 – 8 procent jämfört med basscenariot till 2035.
Högre grad av återvinning minskar efterfrågan endast med 1 procent till 2035 jämfört med bassenariot.
Resultat till 2050
ICCT framhåller dock att transportpolitik ger större effekt över tid, och batteriåtervinning får fullt genomslag först när batterifordonsflottan nått mognad. Till år 2050 ser möjligheterna att minska behoven av råvaror därför annorlunda ut.
Med ICCT:s antaganden om en mer miljöanpassad transportpolitik kan batteribehovet minskas med 17 procent till 2050 jämfört med basscenariot. Ökad återvinning enligt EU:s nuvarande krav skulle minska behoven av nya mineral med 17 – 25 procent, beroende på material.
ICCT:s rekommendationer
ICCT konstaterar att det effektivaste verktyget på kort sikt är incitament som styr mot att använda mindre batterier i personbilar. Mer långsiktigt, med gradvis ökande betydelse från 2040 och framåt, spelar även transportpolitik och återvinning stor roll.
Egna kommentarer
Det lär krävas mycket ny politik för att få merparten av de strategiska mineralerna åter in i det tekniska kretsloppet efter användning. Framtida resursknapphet behöver på något sätt internaliseras i kostnaden för att framställa kritiska råvaror redan idag.
Inte bara producenter av batterier är värda att hålla ögonen på. Även återvinningsindustrin kommer bli en stor och geopolitiskt viktig marknad.
Koppar lär dra till sig mycket intresse framöver.
Referenser
[1] omEV 26 april 2024. IEA sammanfattar batterier. Länk.
[2] Global Critical Minerals Outlook 2024. Omev 2024-08-21. Länk.
[3] The Battery Mineral Loop. The path from extraction to circularity. RMI Report July 2024. Länk.
[4] Recycling of Critical Minerals. IEA November 2024. Länk.
[5] IEA har också släppt en separat rapport om hållbarhet i batterivärdekedjan. EV Battery Supply Chain Sustainability. IEA December 2024. Den bygger på tidigare publikationer, bland annat ovanstående. Länk.
[6] IEA Critical Minerals Policy Tracker. Länk.
[7] Koppar: Inget grönt utan rött. Omev 31 maj 2022. Länk.
[8] Electrifying road transport with less mining. A global and regional battery material outlook. ICCT december 2024. Länk.
[9] ICCT:s seminarium om Electrifying transport with less mining (50 min). Länk.