Ekologiska risker med gruvutvinning

Nyligen presenterade analysföretaget S&P Global en sammanställning av globala effekter vid gruvbrytning. Företaget har utvecklat bedömningsverktyg som väger in olika former av påverkan på närmiljö och naturresurser. Påverkan är omfattande, men det finns också verktyg för att minska negativa effekter. Trots det saknar många gruvföretag en uttalad strategi för att hantera den typen av risker.

Ett verktyg för att bedöma gruvbrytningens natur- och miljöeffekter

S&P Global är ett globalt analysföretag. Bland mycket annat har de tagit fram en analysmetod för att bedöma effekter av gruvbrytning. De har utvecklat en ambitiös metod för att analysera och gradera effekter vid naturingrepp.

I ett egenutvecklat så kallat ekosystemindex väger de samman fyra effekter av gruvor. Indexet summerar (1) den yta som påverkas av gruvdrift, (2) graden av påverkan på närmiljön, (3) betydelsen av den biologiska mångfald som påverkas, samt (4) värdet av de ekosystemtjänster som skulle kunna nyttjas av människor för andra ändamål.

I sin nya rapport har de analyserat nio metaller och mineral av stor betydelse för att ställa om energisektorn och transportsektorn till koldioxidfritt och förnybart [1]. De har studerat planerad eller igångsatt brytning av koppar, nickel, zink, litium, grafit, molybden, kobolt, mangan och kromit. Dessa nio ämnen kallas omställningsmineral i rapporten och vi använder den termen här.

Alternativa nyttor av naturområden

Man har alltså beräknat graden av nyttor som ett naturområde hade kunnat leverera som alternativ till gruvdrift, eller som går förlorat om ny gruvdrift startar. Dessa är exempelvis matproduktion, skogsbruk, att bevara värdefulla arthabitat eller motverka lokala effekter av klimatförändringar.

Det finns klickbara kartor som visar alla berörda gruvor för vart och ett av de nio analyserade metallerna. Kartorna ger också en uppfattning om storleken på deras ekosystempåverkan.

Störst antal gruvor i känsliga områden i Kanada

Ofta läser vi om gruvor och miljöskador i utvecklingsekonomier i det globala syd. Många sådana finns i rapporten. Men samtliga tre länder med högsta antalet gruvor för omställningsmineral i värdefull miljö är utvecklade ekonomier. Det är Kanada (1 112), Australien (373) och USA (323). På fjärdeplats finns Kina (319) och Peru är femma (149). Som jämförelse har Sverige 43, Finland 16 och Norge 14 sådana gruvor enligt rapporten.

Även EU har många gruvor i känsliga områden

Mer än 80 procent av de gruvor för omställningsmineral som finns i EU är belägna i områden som klassas som ekologiskt värdefulla. Det rör sig om ungefär 140 anläggningar. Deras genomsnittliga påverkansindex är högre än det globala genomsnittet.

Högst andel gruvor i känsliga områden i Kina

De flesta länder med den högsta andelen gruvor i värdefulla ekosystem finns i Sydamerika, Europa, Afrika, Asien-Stillahavsområdet och Oceanien. Kina är det land som har allra högst andel. Därnäst kommer Kanada, Peru, Zambia, Filippinerna och DR Kongo. Sverige hamnar på 18:e plats i denna rankning.

Störst påverkan per ytenhet i Ecuador

De gruvor som ger störst påverkan på ekosystem per ytenhet ligger i Ecuador, Guatemala och Filippinerna. Det innebär att utvinningen i dessa länder i genomsnitt har störst negativ påverkan på värdefull natur och möjligheter att utnyttja naturresurser på andra sätt.

Litium och grafit ger störst påverkan

Av de nio metaller och mineral som studerats ger utvinningen av litium och grafit sammantaget de största effekterna på ekosystem globalt. Detta trots att de utgör en relativt liten del av omställningsmetallerna.

Utvinning av litium ger i genomsnitt störst påverkan på lokala ekosystem. Det beror på att jämförelsevis stora landområden berörs och att miljöpåverkan är relativt omfattande. Länder med flest litiumgruvor i känsliga miljöer är Kanada, USA, Australien och Kina.

Utvinning av grafit är ofta lokaliserad till platser som hyser värdefull biologisk mångfald och där den lokala naturmiljön kan bidra mer till ekonomiska värden. Kanada är det land som har flest gruvor i värdefulla naturmiljöer, följt av Tanzania, Sri Lanka och Australien. Nästan 200 grafitgruvor ingår i analysen.

Även koppar ger stor påverkan

På tredje plats ligger koppar. Mycket av utvinningen sker i dagbrott med omfattande användning och hantering av vatten. Men gruvorna är i genomsnitt belägna i något mindre känsliga ekosystem än vad som gäller för litium och grafit.

Avfallsrisker

S&P Global har också studerat hur gruvindustrin, metallindustrin och bränsleproducenter bedriver hållbarhetsarbete, miljöskydd och risker vid utvinning. (Observera att det här inte enbart handlar om gruvbrytning.) De fokuserar särskilt på avfall, slam, dammar och vattenhantering vid gruvor. Att bedöma detta är dock inte så lätt. Endast en mindre del industrierna i dessa branscher tillhandahåller information om hur man hanterar avfall. Ännu färre publicerar detaljer om potentiella risker vid skador, dammbrott och liknande.

Färre än en fjärdedel av de studerade företagen har ett uttalat program för att hantera avfall. Av dessa är det endast drygt en fjärdedel som låter en oberoende tredjepartsaktör granska systemen. Endast en fjärdedel av de program som företagen själva har publicerat beskriver åtgärder för att minimera påverkan och risker vid placering, utformning och drift av avfallsanläggningarna. Endast en femtedel beskriver hur avfallsanläggningar ska hanteras när de läggs ner i framtiden. Endast en femtedel tillämpar en global, frivillig standard för avfallsanläggningar.

Exempel åtgärder för att minska negativa effekter

Kommen så här långt är det lätt hänt att känna sig en smula uppgiven. Antingen bryter vi metaller och mineral, eller så tar vi hänsyn till miljön. Men rapporten visar att det finns system för att hantera denna typ av konflikter.

I bakgrunden finns FN:s konvention om bevarande av biologisk mångfald och deras Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework från 2022. Den visar att världssamfundet tar biologisk mångfald och bioresurser på lika stort allvar som exempelvis klimatpåverkan. Det är tydligt att mångfald och bioresurser måste skyddas långsiktigt.

S&P Global pekar på flera frivilliga standarder och ramverk för företag som är verksamma inom gruvnäring. Man nämner Taskforce on Nature-related Financial Disclosures. Där finns guider för företag att arbeta med och publicera åtaganden och åtgärder.  Ett annat exempel är uppförandekoden Toward Sustainable Mining Initiative. I Filippinerna har samtliga 19 gruvbolag i den nationella branschorganisationen åtagit sig att införa denna kod. Många gruvor för omställningsmineral i landet ligger i mycket känsliga miljöer och kan ge stor lokal påverkan. Uppförandekoden innehåller regler för utvinning, hantering av avfallsanläggningar, samverkan med lokalsamhällen, skydd av biodiversitet, vattenhantering och nedläggning av anläggningar.

Man nämner också vikten av lagstiftning som skyddar de känsligaste miljöerna. I Ecuador är det stor risk för att känslig eller skyddad natur, lokalbefolkning och ursprungsfolk påverkas kraftigt av nya exploateringar. Där har flera rättsprocesser stoppat planerade gruvor och landet har infört starkare rättsligt skydd för naturmiljöer.

Så vill IVA stärka mineralutvinning och förädling i Sverige

Som avslutande kommentar vill vi nämna projekt Vägval för metaller och mineral som hållits samman av Ingenjörsvetenskapsakademin IVA [2]. I måndags presenterades en slutrapport med förslag till en svensk mineralstrategi [3]. De har tidigare presenterat delrapporter om ökande behov av metaller och mineral, återvinning och slutna kretslopp samt intressekonflikter och tänkbara mål. [4-6].

Egen kommentar

Det är naturligtvis omöjligt att göra ett globalt index med alla dessa svårbedömda parametrar helt korrekt och invändningsfritt. Men metoden kan ändå fylla en viktig roll för att beskriva och kvantifiera effekter. Det börjar bli allt större fokus på att förebygga och minska negativa konsekvenser av gruvbrytning.

Konflikter är oundvikliga, men går att lindra. Det kan bland annat ske om företag nedströms i leveranskedjan ställer krav som når gruvföretag, särskilt i länder med svaga stater, dåligt skydd för ursprungsbefolkning eller mycket korruption.

Och, med risk att skriva plattityder i stil med att fred är bättre än krig: Återanvändning, återvinning och materialsnåla system behövs det mer av. Det förutsätter regelverk och ekonomiska styrmedel. Sådant nämndes flera gånger under IVA-seminariet där rapporten presenterades, och det tas upp som en rekommendation i rapporten.

Referenser

[1] Rocks and hard places: The ecosystem risks of mining for energy transition minerals. S&P Global September 2024.

[2] IVA:s hemsida för projektet

[3] Metaller och mineral för en hållbar utveckling och stärkt konkurrenskraft. IVA oktober 2024.

[4] Utmaningar för att möta ökade behov av metaller och mineral (februari 2024)

[5] Cirkulära flöden för att möta ökade behov av metaller och mineral (mars 2024)

[6] Ökade behov av metaller och mineral – strategier, mål- och intressekonflikter (maj 2024)

Samtliga IVA-rapporter släpps på både svenska och engelska. Varje rapportsläpp kombinerades med webbinarium som kan ses i efterhand vid respektive länk.