Kommissionen vill säkra tillgången på kritiska råvaror och skapa en nettonollindustri

Tävlingen startade för länge sen. USA genomförde IRA (Inflation Reduction Act) 2022, men Kina började mycket tidigare.

Spelat handlar om vem som tjänar mest på den globala gröna transitionen. Den händer och ökar i hastighet. De globala investeringarna var 1 000 miljarder USD i omställningen förra året och ökningen var 30 procent i jämförelse med året innan [1].

Omställningen bygger på tillgång till ett antal kritiska råvaror och produktionskapacitet av nyckelteknologier, som till exempel batterier.

Kina leder i att säkra tillgång och ha produktion. Europa ligger efter.

Kommissionen la i går fram två lagförslag med målet att öka Europas chanser. Enligt von der Leyen är de två förslagen nycklarna för att lyckas med industriplanen i den gröna given. [1].

De är rättsakten om råvaror av avgörande betydelse (Critical Raw Materials Act) [2,3] och rättsakten om nettonollindustri (Net-Zero Industry Act) [4].

Rättsakten om råvaror av avgörande betydelse

Förslaget innehåller en rad av åtgärder för att säkerställa EU:s tillgång till en säker, diversifierad, ekonomiskt överkomlig och hållbar försörjning av råvaror av avgörande betydelse.

Råvaror av avgörande betydelse är nödvändig för ett stort antal strategiska sektorer, bland annat nettonollindustrin, den digitala industrin, flyg- och rymdindustrin och försvarssektorn.

Rättsakten innehåller både en förordning och ett meddelande.

I förordningen finns olika delar.

En av de viktigaste är att kommissionen fastställer tydliga riktmärken för inhemsk kapacitet längs den strategiska leveranskedjan för råvaror av avgörande betydelse fram till 2030:

• Minst 10 % av EU:s totala årsförbrukning av utvunnet material.
• Minst 40 % av EU:s totala årsförbrukning av bearbetat material.
• Minst 15 % av EU:s totala årsförbrukning av återvinningsmaterial.
• Av respektive strategisk råvara i alla relevanta bearbetningsskeden får inte mer än 65 % av unionens årliga förbrukning komma från ett enda tredjeland.

Svenska LKAB kommenterade förslaget med att målet med 10 procent för utvinning inte är tillräckligt ambitiöst [5,6].

Förslaget innehåller också förslag på att förenkla tillståndsförfarandena för projekt för råvaror av avgörande betydelse i EU. Dessutom kommer utvalda strategiska projekt att få stöd för tillgång till finansiering och kortare tidsramar för tillståndsgivning (24 månader för utvinningstillstånd och 12 månader för bearbetnings- och återvinningstillstånd).

Akten innehåller också bestämmelser om övervakning av leveranskedjor för råvaror av avgörande betydelse och samordning av strategiska råvarulager i medlemsländerna. Vissa stora företag måste utföra en revision av sina leveranskedjor för strategiska råvaror,

Kommissionen kommer också investera i forskning, innovation och kompetens.

Samt slutligen innehåller förordningen åtgärder för att förbättra cirkulariteten och hållbarheten som till exempel att medlemsländerna måste anta och genomföra nationella åtgärder för att förbättra insamlingen av avfall som är rikt på råvaror av avgörande betydelse.

Kommunikationen handlar mer om hur EU ska vidareutvecklar strategiska partnerskap med andra länder och hur de ska intensifiera handelsåtgärderna, som till exempel att de vill inrätta en klubb för råvaror av avgörande betydelse för alla likasinnade länder som är villiga att stärka de globala leveranskedjorna.

JRC:s prognosrapport om råvaror av avgörande betydelse

När rättsakten släpptes kom också JRC:s prognosrapport om råvaror i EU. Kommissionen använder mycket av JRC:s analyser i sin rättsakt [11].

Studien utvärderar försörjningskedjans beroende och förutser materialefterfrågan fram till 2050 i EU och i världen. Den bedömer också EU:s materiella behov och sårbarheter nu och i framtiden. Den ger en framåtblickande grund för att hjälpa till att identifiera strategiska råvaror för nyckelteknologier och applikationer, för att identifiera flaskhalsar och för att lokalisera de segment av försörjningskedjor som behöver förstärkas och hur.

Rapporten presenterar en systematisk och detaljerad analys av de kompletta värdekedjorna, från råvaror och bearbetade material till komponenter, sammansättningar och system, för 15 nyckelteknologier inom de fem strategiska sektorerna (förnybar energi, elektromobilitet, industri, digital och flyg/försvar).

Några mer kvantitativa resultat från rapporten om EU:s behov är att för vindkraftverk på land och till havs, till exempel, förväntas efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller öka 4,5 gånger 2030 respektive 5,5 gånger 2050, medan batterierna till våra elfordon ökar efterfrågan på litium 11 gånger till 2030 och 17 gånger år 205. Analysen avslöjar också EU:s stora beroende av ett mycket begränsat antal leverantörer för all strategisk teknik i flera faser av deras leveranskedjor och, för vissa tekniker, genom hela värdekedjan.

Ett annat tips är att JRC har en kunskapsportal om kritiska råvaror, som heter RMIS – Raw Materials Information System [12]. De har bland annat samlat referenser och analyser om råvaror för batterier.

Rättsakten om nettonollindustri

Den syftar till att öka EU:s tillverkning av viktig koldioxidneutral teknik eller nettonollteknik för att säkerställa säkra, hållbara och konkurrenskraftiga leveranskedjor för ren energi i syfte att uppnå EU:s klimat- och energiambitioner [13].

Till 2030 vill kommissionen att EU ska kunna producera minst 40 % av den clean tech som vi behöver här för att uppfylla vår gröna omställning. De vill underlätta tillståndsprocesser och lämnar förlag om regulatoriska sandlådor. Förslaget innehåller också tankar om att skapa enklare statliga stödsystem. Och de kommer tillåta skattelättnader och flexibel användning av EU-medel. Net-Zero Industry Act mål att snabba på, förenkla och ge finansiering.

Egna kommentarer

Det är mycket text i rättsakterna. De är svårt att skaffa en överblick över alla åtgärder och deras konsekvenser.

Som vanligt är detta kommissionens förslag. Nu ska parlamentet och medlemsländerna säga sitt.

10 procent av utvinningen är en förbättring till 2030. Det känns dock inte som en väldigt hög siffra om målet är mer försörjningstrygghet i EU.

De här rättsakterna borde kommit för tio år sedan.

[1] Speech by President von der Leyen at the European Parliament Plenary on the preparation of the European Council meeting of 23-24 March 2023. 15 mars.

[2] Critical Raw Materials: ensuring secure and sustainable supply chains for EU’s green and digital future.

[3] Råvaror av avgörande betydelse: säkerställer säkra och hållbara leveranskedjor för EU:s gröna och digitala framtid. Pressrelase på svenska.

[4] Net-Zero Industry Act: Making the EU the home of clean technologies manufacturing and green jobs.

[5] EU:s självförsörjning för kritiska råvaror står och faller med tillståndsprocesserna. LKAB. Pressrelease.

[6] LKAB kritiserar EU:s plan: ”Långt ifrån tillräckligt”. DI.

[7] European critical raw materials act. Legislative Train Schedule European Parliament

[8] EU unveils Critical Raw Materials Act, aiming to lessen dependence on China. Euractiv.

[9] EU launches critical raw materials act. EU Observer.

[10] 5 things to know about Europe’s bid to stay in the clean energy race. Politico.European critical raw materials act

[11] Supply chain analysis and material demand forecast in strategic technologies and sectors in the EU – A foresight study. JRC.

[12] RMIS – Raw Materials Information System.

[13] Råvaror av avgörande betydelse: Att säkerställa säkra och hållbara leveranskedjor för EU:s gröna och digitala framtid