Kommissionens förslag till utsläppshandel för bränslen till uppvärmning, vägtrafik m.m.
Mats-Ola Larsson
2023-02-07
EU-kommissionen har släppt sitt förslag till ny utsläppshandel för bränslen som används till uppvärmning av byggnader och vägtransporter med mera. Systemet ska införas 2025 och handeln ska inledas 2027. Det nya systemet ska säkerställa att utsläppen från dessa sektorer minskar med drygt 40 procent till 2030 jämfört med 2005.
Nytt system för byggnader, vägbränslen och övriga industrier
Kommissionen har presentat sitt förslag till handel med utsläppsrätter av koldioxid från bränslen som används för uppvärmning av byggnader, till vägtrafik och annan industri med mera som inte ingår i nuvarande utsläppshandel [1]. Reglerna införs som ett tillägg i nuvarande utsläppshandel som omfattar ungefär 10 000 stora stationära energianläggningar och industrier samt flyg inom EU [2]. Den kommande handeln är dock skild från dagens utsläppshandel, så det blir fråga om två parallella system.
De aktörer som kommer behöva köpa utsläppsrätter är sådana som är skattskyldiga för försäljning av bränslen, med undantag för dem som redan ingår i befintlig utsläppshandel.
Målet är noll kg koldioxid
Den befintliga utsläppshandeln har 2039 som målpunkt. Då upphör utgivningen av utsläppsrätter. Den nya utsläppshandeln är tänkt upphöra några år efter 2040. Därefter är dessa sektorer i princip avfossiliserade [3].
Tillstånd från 2025, handel från 2027
Aktörerna som omfattas av kraven kommer behöva söka tillstånd från år 2025 för att släppa ut koldioxid. De ska också rapportera sina utsläpp för 2024–2026.
Från 2027 införs kravet att köpa utsläppsrätter. Handeln ska ske på liknande sätt som i det befintliga systemet. Kommissionen ska återkomma med detaljer om ansökan, utfärdande, uppföljning och liknande.
Minskning med 5 procent per år
Utsläppen från uppvärmning och vägbränslen ska minskas enligt en linjär bana som utgår från 2024 års nivå och sjunker med 43 procent till år 2030 jämfört med basåret 2005. Övriga bränslen som tas med i det nya systemet ska nå 42 procents minskning till samma år. Det årliga utsläppstaket sänks med drygt 5 procent. Eftersom varken uppvärmning eller försäljning av vägbränslen är utsatt för någon nämnvärd konkurrens från tredje land behövs ingen gratistilldelning för att förhindra koldioxidläckage.
För att underlätta variation mellan år, och för att underlätta en lägre minskningstakt i början, föreslås att man erbjuder ett överskott av utsläppsrätter på 30 procent första året som kan användas som buffert av aktörerna kommande år.
Ekonomisk fond
En handel med utsläppsrätter i EU kan drabba redan ekonomiskt svaga grupper ytterligare eftersom betalningsförmågan skiljer sig rejält inom och mellan länder. I en studie från 2021 uppgav 7 procent, motsvarande 34 miljoner EU-medborgare, att de inte har råd att värma upp bostaden tillräckligt. Det var ändå innan Rysslands anfallskrig i Ukraina. Det föreslås därför vara obligatoriskt för medlemsländerna att använda intäkter från handelssystemet till att genomföra åtgärder som minskar bördan för låginkomsttagare, exempelvis riktade insatser för effektiviseringar.
Man inför också en fond (Social Climate Fund) där medlemsländerna kan söka medel till åtgärder för att stöda utsatta och minska skillnader mellan länderna. Upp till 65 miljarder euro ska tillföras fonden från auktioneringen av utsläppsrätter i det nya systemet.
Vissa EU-länder har idag koldioxidskatter på uppvärmning, vägbränslen och övrig industri. Dessa länder kommer kunna tillämpa ett tillfälligt undantag fram till 2030 från kravet att köpa utsläppsrätter för aktörer som betalar en högre skatt än priset på utsläppsrätter.
Åtgärder för att förhindra alltför högt pris
Om priserna på utsläppsrätter stiger alltför snabbt föreslås EU kunna använda medel från en stabilitetsreserv för att bromsa prisuppgången temporärt. De första åren ska man kunna använda reserven under begränsade perioder till att ge ut extra utsläppsrätter om priset överstiger 45 euro per ton koldioxid. Efter 2029 ska det utvärderas på nytt om subventioner behövs.
Om det råder ett exceptionellt högt marknadspris på olja eller gas år 2027 när systemet är tänkt att införas kan man också tänka sig att fördröja införandet, ett år i taget.
Kontrollstation 2026
I juli 2026 kommer kommissionen med nya förslag till fortsatt utsläppsminskning fram till 2040. Då ska man bland annat redovisa förslag till hur avfall och lagring av koldioxid kan ingå i handelssystemen.
Kommentar
Dessa system är krångliga och vi gör inte anspråk på att förstå alla detaljer. Nu vidtar politisk behandling.
Det föreslagna taket på 45 euro är betydligt lägre än kostnadsnivån för utsläppsrätter i dagens handelssystem. Där passerades den nivån under första halvåret 2021. Under 2022 pendlade priset mellan 70 och 90 euro per ton.
Vid sidan av utsläppshandel kommer även bördefördelningen inom EU troligen ha betydelse för priset på utsläppsrätter. Bördefördelningen är gemensamt beslutade regler för hur utsläppen av koldioxid ska minska i varje EU-land från de sektorer som inte ingår i dagens utsläppshandel. Bördefördelningen ställer tuffare krav på rika länder. Det borde kunna innebära att efterfrågan på fossila bränslen minskar snabbare i sådana länder än vad som hade varit fallet om endast handelssystemet styr efterfrågan där. Det kan då också innebära att utsläppsrätterna stiger mindre i pris än vad som hade varit fallet om endast betalningsviljan hos höginkomstländernas köpare fick avgöra priset, och därmed lindrar även bördefördelningen effekten på låginkomsttagare.
Man kan fundera över vad utsläppshandel betyder för elektrifiering. Den nuvarande utsläppshandeln säkerställer att utsläpp av koldioxid från tillverkning av fordon och batterier minskar förutsägbart inom EU, och fasas ut om 16 år. Samma sak gäller för den el som används till att ladda elfordon och göra vätgas till bränslecellsfordon. Den nya utsläppshandeln kommer innebära att utsläppen från diesel och bensin fasas ut om ungefär tjugo år. Den nya utsläppshandeln borde rimligen också innebära att kostnaden för bensin och diesel kommer öka efterhand. Det ökar konkurrenskraften för el och vätgas som energibärare.
Källa
[1] DIRECTIVE (EU) 2023/… OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL of … amending Directive 2003/87/EC establishing a system for greenhouse gas emission allowance trading within the Union and Decision (EU) 2015/1814 concerning the establishment and operation of a market stability reserve for the Union greenhouse gas emission trading scheme