Indonesien som elfordonsland – Del 1: Marknad och nationella mål

Det finns några stora länder som har förbisetts i väst, exempelvis Nigeria och Pakistan. Ett annat sådant land är Indonesien som trots att det är världens största muslimska land, är den tredje största demokratin och har den fjärde största befolkningen sällan uppmärksammas [1]. Indonesien har dessutom en ung befolkning och en dynamisk tekniksektor [2].

Indonesiens kommer troligen få en allt viktigare global roll, mycket på grund av landets unika betydelse i Sydostasien – som största marknad och viktig råvaruproducent. Andra viktiga faktorer är omställningen mot förnyelsebar energi och ökad elektrifiering inom transportsektorn. Indonesien har bland annat en av världens största kända reserver av nickel och kobolt.

OmEV kommer att göra en serie om några länderna i Sydostasien. Först ut är Indonesien som kommer att skickas ut som två nyhetsbrev. Det första berör marknaden och framtida produktion av laddbara fordon. Det andra nyhetsbrevet är fokuserat på Indonesiens eventuella framtida betydelse som producent och förädlare av kritiska metaller.

Kol dominerar elproduktionen

Indonesiens nuvarande elproduktion domineras av fossila bränslen, där kol är överlägset störst. Landet är världens tredje största kolproducent, endast Indien och Kina är större [3]. Som ett av få länder har kolberoendet dessutom ökat de senaste tio åren. Från 49 procent till 61 procent av elproduktionen [3]. Bloomberg New Energy Finance rankar Indonesien sist bland G20 länderna (efter länder som Ryssland) i sin ”Zero Carbon Policy Scoreboard” [3].

Indonesien har som mål att nå netto noll klimatutsläpp från sin elproduktion till år 2050 [3]. Det finns dock betydande hinder på vägen. Bland annat den politiska sprängkraft som kol utgör i form av mäktiga företag och många arbetstillfällen [3]. Rika länder har beslutat sig för att bistå i Indonesiens transformation till förnyelsebar elproduktion. I november slöts därför ett nydanande internationellt avtal. Avtalet lovar 20 miljarder USD i offentliga och privata direktinvesteringar för minskat beroende av fossila bränslen i elproduktionen [3]. En del menar dock att summan inte är tillräcklig och att större investeringar måste ske i närtid för att öka andelen förnyelsebar elproduktion [3].

Obetydlig försäljning av laddbara fordon

I nästa nyhetsbrev kommer vi att undersöka Indonesiens attraktivitet för olika delar av batterivärdekedjan. Det finns en relation mellan produktion och den inhemska marknaden. En större inhemsk marknad gör lokal produktion mer attraktivt [4].

Marknaden för laddbara fordon har hittills varit svag i Indonesien. Under år 2021 såldes endast 800 laddbara personbilar i landet [4], vilket utgjorde mindre än en promille av totalmarknaden (887 202 enheter) [5]. Japanska fordonstillverkare dominerar den lokala marknaden: Toyota, Daihatsu och Mitsubishi har tillsammans 64 procent av nybilsförsäljningen [5]. Den japanska bilindustrin har etablerat en betydande lokal närvaro även i produktion. Totalt producerades cirka 1,1 miljoner fordon i Indonesien år 2021, varav cirka 900 000 personbilar och cirka 200 000 kommersiella fordon [6].

Personbilar i alla ära. I Indonesien dominerar dock två-hjulingar. Den totala flottan av tvåhjulingar är över 133 miljoner fordon [7]. År 2021 såldes det över 5 miljoner två-hjulingar [8]. Likt för personbilar behärskas marknaden av de japanska tillverkarna. Störst är Honda med över 68 procent marknadsandelar hittills under 2022 [9]. Försäljningen av elmotorcyklar är ännu blygsam men har växt med närmare 100 procent i vissa segment under 2022 [9]. Nya aktörer har också startats eller etablerat sig. Totalt är 35 företag som säljer elmotorcyklar nu aktiva i Indonesien [7], varav flera har planer för produktion i landet. Företaget Volta planerar till exempel att producera 60 000 elmotorcyklar och att etablera 500 batteribytesstationer under 2022 [10].

Några barriärer för ökad försäljning för både bilar och två-hjulingar är bland annat begränsad laddinfrastruktur (det fanns mindre än 200 publika laddstationer vid slutet av 2021) [10] och subventioner för fossila bränslen [11] [12].

Kostsamma bränslesubventioner minskar konkurrenskraften för laddbara fordon

Indonesien, likt många andra utvecklingsländer, har stora subventioner för fossila bränslen. Kostnadsprognosen för diesel och bensinsubventioner låg i år på närmare 47 miljarder USD [11], eller 27 miljarder USD mer än vad internationella länder hade lovat att investera till renare elproduktion fram till år 2050. Subventioner på bränsle har gjort att bensinpriset vid pump i Indonesien har varit cirka hälften jämfört med det verkliga priset [12]. Förutom stora kostnader för staten gör också subventionerna det svårt för elfordon att konkurrera. President Joko Widodo meddelade i början av september att subventionerna ska minskas med cirka 30 procent, med omedelbar verkan [11].

Initiativ för att öka andelen laddbara fordon

I takt med att Indonesien har insett sin potential som stor leverantör till den globala produktionen av laddbara fordon har landets politiker börjat agera för att främja laddbara fordon även lokalt. En del av detta är ett statligt direktiv för nationella och regionala myndigheter att köpa och använda laddbara fordon [13]. Ett annat exempel på Indonesiens ambitioner syntes under G20 mötet på Bali i november. Officiella transporter skedde med BEV:s och viktiga dignitärer eskorterades med elmotorcyklar [14]. President Joko Widodo har uttryckt en vilja att införa subventioner och andra styrmedel för att främja försäljningen, dessa har dock ännu inte formaliserats till lag [15].

I mars i år öppnade Hyundai Indonesiens första fabrik för produktion av laddbara bilar (fabriken ska även producera ICE) [16]. Totalt kommer 1,55 miljarder USD att investeras fram till 2030 och produktionskapacitet är initialt 150 000 bilar per år [16]. Redan innan fabriken öppnades var Hyundai marknadsledande för laddbara personbilar i Indonesien, med 87 procent av försäljningen [17]. Den indonesiska staten har formulerat ett antal mål för elektromobilitet i landet [15][10]:

• 2,5 miljoner i kumulativ försäljning av laddbara fordon (ink kommersiella fordon och två-hjulingar) till år 2025
• Inhemsk produktion på 400 000 laddbara personbilar årligen till år 2025, 600 000 till 2030 och 1 miljon till år 2035
• Etablering av 32 000 laddstationer till år 2030

Egen kommentar

Indonesien är spännande från många perspektiv, vilket förklarar det stora intresset som landet har fått från bland annat inflytelserika tidningen The Economist. Från elektromobilitetsperspektivet representerar landet stor potential. Dels som marknad, nybilsförsäljningen är knappt tre gånger större än Sveriges trots att befolkningen är cirka 27 gånger större. Men viktigast kommer troligen Indonesien vara som källa till och förädling av kritiska råvaror, vilket är ämnet för nästa nyhetsbrev i serien.

Referenser

[1] The Economist. 2022. länk

[2] The Economist. 2022. länk

[3] The Economist. 2022. länk

[4] Bloomberg New Energy Finance. 2022. länk

[5] Marklines. 2022. länk

[6] Indonesia Chamber of Commerce. 2022. länk

[7] CleanTechnica. 2022. länk

[8] Statista. 2022. länk

[9] MotorCycles Data. 2022. länk

[10] Nikkei Asia. 2022. länk

[11] East Asia Forum. 2022. länk

[12] Carnegie Endowment for International Peace. 2022. länk

[13] Tempo.co. 2022. länk

[14] Electrek. 2022. länk

[15] ING. 2022. länk

[16] Reuters. 2022. länk

[17] Hyundai Motor Group. 2022. länk