Effekter av bonus på elbilsförsäljning
Mats-Ola Larsson
2022-11-25
Nyligen beslutade svenska regeringen att slopa klimatbonusen för laddbara bilar [1]. I dagens brev tittar vi på bonus i ett Europaperspektiv.
Endast sju länder i Europa saknar bonus
Den europeiska branschorganisationen ACEA sammanställer årligen en lista över nationella stimulanser till laddbara bilar i olika länder [2]. För närvarande finns någon form av stimulans i 21 av EU:s 27 medlemsländer. Det är fyra länder fler än föregående år.
Bonus är vanligt förekommande. Av 21 länder med stimulans är det endast sex som inte erbjuder bonus vid inköp. (Nu sju med Sverige.) Det är Danmark, Bulgarien, Estland, Lettland, Malta och Slovakien.
Andelen laddbara varierar från 1 till 86 procent
Andelen nyregistrerade laddbara bilar i EU och EES var 18 procent under 2021 [3]. Andelen laddbart varierar enormt, från 1 till 86 procent. Andelen rena elbilar varierar från 30 till 76 procent. Dessa stora skillnader visar hur både medelinkomst och styrmedel spelar stor roll.
Femton länder under tio procent
Lägst andel laddbara bilar registrerades i Cypern. Där utgjorde de laddbara bilarna 0,8 procent. Detta trots en bonus på upp till 18 000 euro för inköp av elbil och ytterligare 1 000 euro om en bil skrotas samtidigt. För laddhybrid ges 12 000 euro bonus vid utskrotning av gammal bil. Dessutom ges undantag från registreringsskatt och reducerad fordonsskatt.
Ytterligare 14 länder hade en andel laddbart under 10 procent. Dessa länder har jämförelsevis lågt BNP per capita.
Stimulanserna i denna grupp varierar påtagligt. I exempelvis Estland var andelen laddbara bilar 3,2 procent. Där finns vare sig bonus eller skatterabatter. I Polen var andelen i stort sett samma (3,6 procent) trots undantag från registreringskatt, skatterabatt upp till 0,5 milj kr för ägaren och bonus upp till 50 000 kr vid inköp av elbil. Det finns också bonus till företag.
Fyra länder över 30 procent
I andra änden återfinns Norge (86 % laddbara), Sverige (46 %), Danmark (34 %) och Finland (32 %). De massiva stöden i Norge är välkända [4]. I Sverige gavs under 2021 bonus för elbil och laddhybrid samt låg fordonsskatt och låg förmånsskatt. I Danmark finns ingen bonus, men där berättigar elbilsköp till sänkt registreringsskatt. Det kan bli en betydande förmån då registreringsskatten är hög. I Finland ges bonus på 2 000 euro för elbil och undantag från registreringsskatt.
Samband mellan stimulanser och försäljning
År 2019 publicerades en vetenskaplig artikel där man analyserar effekterna av stimulanser på Europanivå [5]. De analyserar bidrag till inköp, skattestimulanser och sänkta förmånsvärden. De särskiljer effekter för enskilda länder. De kontrollerade för inkomst, bensin-elpris, bostadstyper med mera och resonerar om laddinfrastruktur.
Studien visar att drivmedelspriser och stimulanser har en tydlig påverkan på andelen laddbara bilar. Den enskilda effekten av bonus och skattestimulanser till laddbara bilar bedömdes resultera i 5 – 7 procent ökad försäljning när studien gjordes. 1 000 euro gav i genomsnitt 5 – 10 procent högre andel laddbara bilar i nyförsäljningen per land, beroende på hur stödet är utformat.
Simulerad effekt av bonusar
En annan studie från 2019 beräknade effekterna på annat sätt [6]. De simulerade ett scenario där alla länder i Europa ger bonus på 3 000 euro för laddhybrider och 4 000 euro för elbilar. Det jämfördes med ett scenario utan bonus. De kalibrerade sin modell mot verkliga data om försäljningen i Danmark och Nederländerna, där försäljningen hade påverkats av ändrade stimulanser under 2016 – 2018. De tog hänsyn till dåtida EU-krav på sänkta utsläpp av koldioxid, som dock är betydligt lägre än de som nu är aktuella. (Därmed kanske bonusens betydelse överskattas jämfört med nuläget.)
Enligt simuleringen skulle försäljningen av laddbara bilar år 2024 vara 2,3 gånger högre med bonus än utan. Om man jämför deras beräkning, som alltså gjordes 2019, med aktuella försäljningsdata hamnar scenariot med bonus i nivå med försäljningen 2021 – 2022.
Bonusar viktiga, enligt Mobility Sweden
Vi har frågat branschorganisationen Mobility Sweden hur en avskaffad bonus kommer påverka svenska marknaden [7]. De påpekar att hittillsvarande bonus-malus har haft mycket stor betydelse för Sveriges höga andel laddbart. De framhåller de stora skillnaderna mellan länder som ett tecken på detta. En slopad bonus kommer innebära en rejäl minskning av andelen laddbara fordon, men i nuläget vet man inte hur mycket.
I takt med att totalkostnaden för laddbara bilar närmar sig förbränningsbilar, runt 2025, kommer bonusarna minska i betydelse. Mobility Sweden anser därför att en gradvis nedtrappning till 2025 hade varit en bättre politik.
De tror inte att bonus leder till ökat bilägande.
Med slopad bonus minskar andelen laddbara fordon
Även Mikael Levin, analytiker på Trafikanalys, tror att elbilsandelen i Sverige kommer stagnera eller minska [8]. Nästa gång tillverkarna måste uppfylla skarpare EU-krav är 2025. Fram till dess minskar drivkraften att sälja laddbara fordon, särskilt i enskilda länder om subventionerna minskar där.
Kostnadsnytta och fördelningseffekter
Ovanstående handlar om laddbara bilars andel av nyförsäljning. Men vilka andra effekter kan bonusar ge, och hur påverkas utsläpp och trafik?
Konjunkturinstitutet: Ineffektivt, och risk för rekyleffekter
År 2019 gjorde Konjunkturinstitutet en analys av det svenska bonus-malussystemet [9]. De kom fram till att systemet med bonus inte är kostnadseffektivt. Minskade koldioxidutsläpp erhålls till hög kostnad. Det kan också ge rekyleffekter som stimulerar till ökat bilåkande. Det kan fördröja föryngringen av fordonsparken, särskilt stora bilar med höga utsläpp. Bonus-malus har liten inverkan på utsläppen till 2030. Institutet sammanfattar: ”… det är svårt att finna välgrundade motiv till systemets existens.”
Nationalekonom: Ineffektivt, men kan vara motiverat i vissa fall
Vi har talat med nationalekonomen Olof Johansson Stenman om denna typ av styrmedel [10]. Miljöekonomer förordar styrmedel som direkt påverkar det utsläpp man vill minska. Om syftet är att minska växthusgaser från bilar så är skatter på utsläpp bättre än subventioner, exempelvis bonus. Detta eftersom det egentligen är utsläpp man vill minska, inte öka användningen av vissa biltyper. Subventionerade bilar kan ersätta körning med andra bilar, men de kan också addera körning och incitamentet har därför en svag koppling till den samlade utsläppsnivån.
Subventioner kan ses som en näst bästa åtgärd. De kan vara motiverade om det är svårt av politiska eller fördelningsmässiga skäl att sätta så höga skatter som skulle behövas. De kan också användas för att påskynda en teknisk transformation. Även administrativa skäl kan tala för enkla stöd, typ bonus som ger en tydlig signaleffekt, trots lägre kostnadsnytta. Samtidigt finns det fördelningspolitiska aspekter – vem drar nytta av subventionen?
Egen kommentar
Bonus kan ses från olika perspektiv. Det är ett effektivt sätt att öka andelen laddbara bilar. Men det tycks inte vara ett kostnadseffektivt sätt att minska utsläppen.
EU:s regler om gradvis sänkta utsläpp från nysålda personbilar utgör en underliggande drivkraft. Tillverkarna måste sälja bilar med lägre CO2-utsläpp på Europamarknaden oavsett bonus. Det bör innebära att bonusar gradvis spelar allt mindre roll för andelen laddbara bilar i takt med att CO2-kraven skärps. Från utsläppssynpunkt vore det intressant med en analys av om bonusar minskar utsläppen utöver de krav som måste uppfyllas, eller om de bara ”flyttar” bilförsäljning mellan EU-länder.
Andra tänkbara effekter kan vara att olika bonusnivåer i länderna påverkar hur företagen prissätter sina elbilar. Detta har vi skrivit om tidigare [11].
Samtidigt kan bonusar och liknande teknikstöd påskynda övergången till laddbara bilar. Vissa bedömare anser exempelvis att den snabba omställningen, underlättad av publika stöd, har minskat bilindustrins motstånd mot nollutsläppskrav. Om industrin hade uttryckt massivt motstånd kanske EU-parlamentet inte hade lyckats samlat en majoritet för sådana beslut.
Referenser
[1] Regeringens pressmeddelande om bonus-stopp
[2] ACEA översikt stimulanser till elbilar 2022
[3] Data från EEA om laddbara bilar 2021
[5] How large is the effect of financial incentives on electric vehicle sales?
[7] Mattias Bergman, VD Mobility Sweden korrespondens 2022-11-23
[8] Kräftgång hotar elbilsförsäljningen DI 20 nov
[9] Konjunkturinstitutets årliga rapport 2019.
[10] Olof Johansson Stenman korrespondens 2022-11-21