Garagebränder med elbilar – räddningstjänstens syn samt svenska och norska myndighetsråd

I nyhetsbrevet 17 juni tipsade vi om examensarbeten. Lite i skuggan av eldrivlinor, batterikemier och livscykelanalyser uppmärksammar vi idag vad som händer när det brinner. Matilda Berg och Mathias Fyhr på brandingenjörsprogrammet vid Luleå tekniska universitet gjorde sitt examensarbete om brandrisker med elbilar i parkeringsgarage. Frågan berör många och inte minst fastighetsägare, elföretag, brandförsvar och bilägare. Genom examensarbetet får vi en inblick i räddningstjänstens beredskap och kunskap om elbilsbränder.

Dessutom är brand i elbil högaktuell. EM-fotbollsspelaren Sebastian Larssons laddhybrid fattade eld i början av europamästerskapet. Räddningstjänsten fick uppmana kringboende i Eskilstuna att hålla sig inomhus på grund av giftig brandrök (och titta på fotboll kanske?) [1]. Heja Sverige.

Brandrisker med litium-jonbatterier

Matilda Berg och Mattias Fyhr har gjort en litteraturstudie om brandrisker med litium-jonbatterier i elbilar och hur de kan hanteras. Exjobbet har titeln Elfordonsbrand i parkeringsgarage under mark [2]. Garage är besvärligaste miljön för räddningspersonal eftersom det är trångt, dålig ventilation, dålig sikt och risk för explosioner. Därför fokuserade studenterna på garagebränder.

Alla typer av kraftiga bränder i garage är besvärliga att släcka. Enligt studenternas litteraturgenomgång är dock inte brandriskerna med elbilar generellt högre än med förbränningsbilar. Däremot kan brandförloppet bli besvärligare. Det speciella med litium-jonbatterier är att de kan självantända om batteriet deformeras vid exempelvis en krock. De kan också börja brinna kraftigt om en brand i omgivningen förstör batteriets interiör på ett sätt som gör brandprocessen självgenererande. De kan också återantändas dagar efter det att batteribranden är släckt. Batterierna är (av säkerhetsskäl) ofta inneslutna i bilen på ett sätt som gör det svårt att kyla dem med vattenbegjutning vid en brand och det gör släckningen besvärlig.

Varierande kunskapsnivå hos svenska räddningstjänster

Under hösten 2020 gjorde studenterna en enkät till personal på samtliga 17 räddningstjänstförbund i Sverige. Frågorna handlar om kunskapsnivån, synen på beredskap och om det finns lokala riktlinjer. Sammanlagt svarade 345 personer. De intervjuade också sex representanter för räddningstjänster.

Det är tydligt att räddningstjänsterna intresserar sig för frågan. Den diskuteras på de flesta håll. Samtidigt verkar personalen inte uppleva att de har tillräcklig kunskap eller tillräckligt stöd om hur bränder ska hanteras.

På frågan ”Bedöm din kunskapsnivå inom elfordonsbrand” angav hela 50 procent att deras kunskap endast når upp till nivå 3 på en femgradig skala. Endast tre procent angav att de har kunskapsnivå 5.

På frågan ”Anser du att din kunskap är tillräcklig för att genomföra en säker insats vid brand i elfordon?” svarade hela 43 procent ”nej”.

På frågan ”Finns riktlinjer för bränder i elfordon eller andra litium-jonbatterier på din räddningstjänst?” svarade 72 procent ”ja”, 21 procent ”nej” och 7 procent ”vet ej”.

På frågan ”Finns riktlinjer för elfordonsbrand i parkeringsgarage under mark?” svarade 24 procent ”ja”, 59 procent ”nej” och 17 procent ”vet ej”. Fyra femtedelar av dem som svarat att riktlinjer saknas eller att de inte vet, anser att avsaknaden är ett problem.

Behovet av kunskap och stöd kanske summeras bäst i svaret på följande fråga: ”Anser du att saknaden av riktlinjer för brand i elfordon under mark i parkeringsgarage är ett problem?” På den frågan svarade 82 procent Ja.

Den som vill läsa mer om vilken typ av kunskap som efterfrågas och hur räddningstjänsten arbetar kan läsa mer i uppsatsen och i de intervjuer som genomförts.

Författarna till examensarbetet konstaterar att kunskap och erfarenhet varierar hos landets räddningtjänster. De rekommenderar att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tar ansvar för att det produceras tydligare nationella riktlinjer för elfordonsbrand.

MSB ger vägledning om brand i elfordon

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har samlat vägledning till räddningstjänsterna om hur brand i elfordon ska hanteras [3]. MSB lyfter framförallt upp tre risker med litium-jonbatterier: termisk rusning kan starta en brand i batteriet, farliga gaser kan utvecklas vid brand och det finns en risk att ett brunnet batteri återantänds spontant. MSB tillhandahåller kunskapsunderlag, statistik och vägledning vid bränder. Vattenbegjutning anses vara lika effektiv som kemikalier. Det kan då krävas mängder med vatten för att kyla tillräckligt [4].

Boverket ger vägledning om elfordon och brandsäkerhet i byggnader

Boverket har också kunskapsunderlag och råd på sin hemsida [5]. Deras råd handlar i första hand om hur byggnader ska utformas för att undvika brandrisker. De ger rådet att inte sätta upp elutrustning nära brandkänsliga material och på ställen där hela byggnaden riskerar att antändas. Med tanke på räddningstjänstperspektivet anser Boverket att laddare i första hand bör installeras utomhus. Inomhus förordar man att laddare sätts nära infartsöppningar. Men man konstaterar samtidigt att det numera vid större nybyggnationer finns krav på att förse samtliga platser med ledningsdragningar för att förbereda för kommande behov av laddning. I förlängningen kommer laddare att finnas på de flesta platser även i inomhusgarage. Boverket rekommenderar också att laddplatserna skyltas upp för att underlätta för räddningspersonal vid bränder.

Elsäkerhetsverket ger råd till privatpersoner och installatörer

Elsäkerhetsverket har viss information till privatpersoner och elinstallatörer om installation av laddboxar och liknande [6]. De ger råd om varför laddboxar bör användas och vad husägare och installatörer bör tänka på.

Synen på elbilar, brandsäkerhet och garage i Norge

Norges myndighet för brandskydd och elsäkerhet DSB, Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap, initierade tidigt forskning om elbilar och brandrisker. Eftersom den norska elbilsutvecklingen varit snabb har det inte funnits så mycket internationella erfarenheter och Norge har behövt ta fram eget beslutsunderlag. Ett exempel är en rapport om brandrisker från 2020 av RISE [7]. Baserat på kunskapsunderlagen har DSB tagit fram ett nationellt regelverk för säker laddning av elbilar [8]. I vägledningen skriver man att brandrisker med elbilar inte är högre än för bensin- och dieselbilar, förutsatt att laddning arrangeras på rätt sätt. Därför kan garage och andra parkeringsanläggningar hanteras på samma sätt som tidigare även nu när elbilar tar över. Däremot är brandförloppet annorlunda och myndigheten framhåller att brandskyddsaktörerna behöver öka sin kunskap om detta. I de norska byggnormerna finns inga särskilda krav för parkeringsanläggningar och garage där elbilar parkeras och det planeras heller ingen förändring.

Egen kommentar

Det är lite oklart om MSB:s information på deras hemsida har kompletterats efter det att examensarbetet publicerades. Exjobbarna rekommenderar tydligare riktlinjer, och åtminstone i någon tycks det finnas i dagsläget. Oavsett vilket så har ju uppenbarligen personal på räddningstjänsterna behov av mer kunskap och stöd. Elfordon och bränder är dessutom en större fråga än enbart släckning i garage. Laddning blir ju gradvis en allmän företeelse i allehanda miljöer där fordon färdas och parkeras. Frågan blir  alltmer aktuell även för fastighetsägare, byggutvecklare och garageförvaltare. OmEV återkommer till frågan under hösten.

[1] Brand i Sebastian Larssons bil. länk

[2] Elfordonsbrand i parkeringsgarage under mark: En studie om räddningstjänstens kunskap och riktlinjer. Matilda Berg; Mathias Fyhr 2021. Luleå Tekniska Universitet. länk

[3] MSB underlag  länk

[4] Elbilsbränder efter mekaniska påverkan i form av kollision. Lars Hoffman 2013. SP Rapport 2013:43.  länk

[5] Boverkets underlag länk

[6] Elsäkerhetsverkets information.  länk

[7] Laddning av elbil i parkeringsgarage. RISE rapport 2020:29.

[8] DSB 2020: Elbil – ladning og sikkerhet. länk