Verktyg för att jämföra totalkostnad mellan olika drivlinor

Creative commons license

Totalkostnaden, ofta benämnt som TCO (Total Cost of Ownership) har fått allt större uppmärksamhet både i forskningen och i den publika diskursen om laddbara bilar. Under de senaste veckorna har t ex både SvD och DN skrivit om laddbara bilar och TCO [1,2].

Den elektriska drivlinan innebär generellt lägre driftskostnader (energi, service, underhåll och skatter), jämfört med bränslebilar. Sammantaget kan dessa lägre kostnader ge laddbara bilar en konkurrenskraftig TCO jämfört med bränslebilar, trots ett högre inköpspris. För nya bilar är följande kostnader de mest relevanta att inkludera i en TCO-jämförelse: värdeminskning, energi, service & underhåll, försäkring, ränta och skatt/subventioner.

Det är emellertid svårt för bilköpare att på egen hand beräkna TCO. Dels kan tillgång till vissa kostnadsdata vara begränsad. Det krävs även i många fall komplexa beräkningar och antagande om framtiden (t ex framtida bränslepriser och värdeminskning). Det finns därmed potential att underlätta jämförelse av TCO mellan olika drivlinor för bilköparna, t ex genom webbaserade kostnadsberäkningsverktyg.

Dagens nyhetsbrev syftar till att ge en överblicksbild på några existerande kostnadsberäkningsverktyg. Nyhetsbrevet är till stor del baserat på en studie från UC Davis som publicerades i april 2020. I studien analyserades funktionaliteteten av amerikanska webbaserade kostnadsberäkningsverktyg fokuserade på laddbara bilar. Studien inkluderade även en undersökning av användarnas behov [3].

Skillnader mellan olika kostnadsberäkningsverktyg

13 olika kostnadsberäkningsverktyg på den amerikanska marknaden undersöktes [3]. Det var en blandning av olika typer av ägare/initiativtagare till dessa verktyg:

  • Fem offentliga organisationer/myndigheter
  • Fyra elbolag
  • Ett IT bolag fokuserat på energi
  • Ett företag som erbjuder ”cash back” för e-handel
  • Ett universitet
  • En laddoperatör

Det fanns även en variation i funktionaliteten mellan de olika verktygen; vad som ska/kan matas in av användaren och vilka resultat som verktyget kan visa. De flesta av verktygen kräver två till sex obligatoriska inmatningar av data (t ex bilmodeller och körmönster). I de mer avancerade verktygen kan de icke-obligatoriska datainmatningar vara över 20 stycken (t ex energipriser och finansiering) [3].

Resultaten som visas av verktygen varierar. Energikostnaden beräknas i 12 av verktygen, TCO endast i sex verktyg och miljöprestandan (CO2 utsläpp) visas också i sex av verktygen [3]. Mindre än hälften beräknar alltså TCO. Vad som inkluderas i TCO skiljer sig även det mellan de olika verktygen, t ex saknar vissa beräkningar för värdeminskning, försäkring och de lokala subventioner som kan finnas för laddbara bilar. TCO visas antingen över tid eller per distansenhet, där skillnader ofta illustreras med hjälp av grafer och tabeller. I ca hälften av verktygen går det att göra en direkt kostnadsjämförelse mellan t ex en BEV och en bränslebil, i de andra kan bara en bil i taget visas.

Flera av verktygen vill erbjuda mer heltäckande konsumentinformation om laddbara bilar. Vilket t ex inkluderar information om räckvidd, laddning i ett aktuellt geografiskt område samt tekniska specifikationer för olika bilar.

Motivation för användning av kostnadsverktygen

Tre generella typer av användare av kostnadsverktygen identifierades av forskarna i studien:

  • Utforskande: Vill veta mer om kostnader, räckvidd och laddning.
  • Kalkylerande: Vill kvantifiera kostnader, vilket kan innebära en jämförelse mellan olika drivlinor.
  • Bekräftande: Har eller vill ha en laddbar bil. Vill få sitt val av bil bekräftat.

Användarnas reaktion på verktygen

Användartester i studien visade på ett antal motsatsförhållanden, t ex mellan mer utförlig personifiering och överskådlighet eller användbarhet. En del användare hade också svårigheter att förstå eller tyda vissa kostnadsparametrar (t ex värdeminskning). En del användare upplevde en del förvirring rörande defaultvärden vs möjligheten att fylla i själv. T ex är default kostnaden för service ett realistiskt estimat för den verkliga kostnaden?

Rekommendationer för förbättringar

Studien avslutas med lång lista med rekommendationer för hur dessa kostnadsberäkningsverktyg kan bli tydligare, mer lättanvända och mer exakta [3]. Här är några exempel: exkludera presentation av kostnader där endast små skillnader finns mellan olika drivlinor, presentera inköpspriset separat från TCO, begränsa antalet obligatoriska in-värden, förbättra/förtydliga hur default värden används och guida användaren till hur värden ska beräknas.

TCO i Sverige = tjänstebilsmarknaden 

I Sverige är användningen av TCO utbrett på tjänstebilsmarknaden, i stort sätt alla leasingbolag erbjuder TCO kalkyler till potentiella kunder. Tjänster för privatpersoner är inte lika utbrett. Exempel är Miljöfordon.se (länk) och Teslakalkylen (länk).

Egen kommentar

Som TCO-nörd var det intressant att få ta del av en utförlig rapport om befintliga kostnadsberäkningsverktyg i USA [3]. De finns en stor variation i funktionalitet och användbarhet mellan verktygen. Vilket speglar den inbyggda konflikten som jag tycker är mest intressant för kostnadsberäkningsverktyg: för att kunna användas som beslutsunderlag för val av bil bör uträkningen vara så komplett som möjligt, vilket kräver inmatning av personifierad information (körmönster, finansiering, boendeform osv). Denna inmatning kräver dock tid och viss kognitiv ansträngning av bilköparen, vilket gör att användbarheten får lida.

I designen av kostnadsberäkningsverktyg bör det dock beaktas att det finns olika typer av bilköpare som befinner sig i olika faser i köpprocessen. I t ex den utforskande fasen kanske det räcker med en överskådlig icke-exakt bild av kostnaderna, medan den kalkylerande fasen kräver en mer detaljerad bild.

Nuvarande kostnadsberäkningsverktyg har samtidigt en del utvecklingspotential, vilket också adresseras i studien genom en lång lista med vettiga rekommendationer om hur dessa tjänster kan förbättras. En given sådan är att ta med alla de kostnader som utgör TCO.

En fråga som inte diskuterades i studien är vem/vilka som ska vara avsändare för dessa typer av kostnadsberäkningsverktyg. Offentliga organisationer har ofta hög trovärdighet (och ett visst oberoende från bilköp), men har de förmågan att göra ett attraktivt och intuitivt verktyg? Privata intressen kan vara snabbfotade men kan sakna trovärdighet.

Vad anser ni läsare om dessa kostnadsberäkningsverktyg? Kan de göra någon skillnad för försäljningen av laddbara bilar?

Referenser

[1] DN Motor. Sep 2020. länk

[2] SvD Motor. Sep 2020. länk

[3] Sanguinetti, Angela, Eli Alston-Stepnitz, and Angelika Cimene. ”Facilitating Electric Vehicle Adoption with Vehicle Cost Calculators.” (2020). länk