Reflektioner från stadsanalyserna

Vår tes innan vi började arbeta med stadsanalyserna var att städer är en allt viktigare aktör på transportområdet. Faktum är att de 25 ledande städerna har 44 % av världens elbilsflotta [länk], dessa inkluderar t ex Oslo, Shanghai, Peking och Los Angeles. Vi var dock nyfikna på vad som pågick bortom dessa städer och valde därför ut ett antal ”udda” städer men även öar att analysera.

En uppenbar insikt är att varje stad/ö är unik, inte minst i fråga om hinder och möjliggörare för elektrifierade transporter. En annan insikt är att städernas transportsverklighet är starkt beroende av den nationella kontexten (energiförsörjning, regleringar etc).

En kort sammanfattning:

• Den låga andelen elfordon i Antwerpen är delvis en konsekvens av förmånliga regler för tjänstebilar (och bensinkort) i Belgien.
• Kapstaden befinner sig i en nationell kontext av opålitligt elnät och höga importtullar för elbilar.
• Melbournes el kommer från brunkol och staden satsar mer på cykel- och kollektivtrafiken.
• Tokyo har en av världens bästa kollektivtrafik och har begränsningar kring laddning och parkering. Japan satsar dessutom på en vätgasekonomi.
• De nordiska städerna har gjort mycket för att främja eldrift men de har också stabila och relativt gröna elnät samt mer lokal autonomi.
• Öarna Porto Santo och Barbados visar på en alternativ verklighet för öar, där eldrift kombinerat med förnyelsebar energi har potential att lösa brådskande befintliga utmaningar.

Även om nuläget och strategierna skiljer sig åt så delar dessa städer/öar ambitionen att i framtiden nå fossilfrihet. En fossilfri fordonsflotta kommer därmed att vara ett högprioriterat område för världens regeringar, när nationella styrmedel är på plats kommer städerna säkerligen vara redo att agera.