Hur minska den globala konfliktnivån som konsekvens av energiförändringen?
Magnus Karlström
2019-05-03
Solceller, vindkraft och batterier blir billigare. Digitaliseringen ger bättre styrning. Styrmedel ökar trycket att minska växthusgaser på sikt. Många oljestater kan se fram emot drastiskt minskade intäkter, som kan få stora följder i deras närområde.
Den globala energisystemet är under förändring.
Många studier gissar hur snabbt och vilken riktning. Många vill räkna kostnader och nyttor.
Förändringen skapar dock både vinnare och förlorare. Det har kommit några studier som även funderar på hur den nya maktbalansen kan se ut, samt vad stater bör göra för minska konflikter och sprida nyttorna [1-3].
Goldthau et al har i en mycket läsvärd artikel sorterat upp frågan i några rekommendationer och några troliga scenarios [1].
Politik och beslut kan påverka förändringen. Diskussionen måste bli tydligare.
Rekommendationer för att hantera förändringen
- Forskare och beslutsfattare bör mer fokusera på vägen framåt än slutmål. Strategier bör hantera de osäkerheterna som finns framåt.
- Stater bör tydligare ta hänsyn till energiförändringen när de tar beslut om säkerhet- och utrikespolitik.
- Digitaliseringen förändrar samhälle och ekonomi. Den kan förändra vem som har politisk makt, men också vad frihet innebär. Beslutsfattare måste vara vaksam så att inte eliter kapar förändringen.
- Förändringen att minska växthusgaser kommer skapa förlorare. Än så länge har mycket av politiken varit fokuserat på att stödja de tidiga aktörer som kommer med alternativ som solceller och vindkraft. Nu måste politiken mer fokusera på de konflikter och problem som kan komma från att förlorarna tappar kraft. Länder som Algeriet och Nigeria kan få oerhört svårt att hantera en snabb förändring. Världen måste vara beredda på det och ha politik för den möjligheten.
- G20 borde vara den aktör som tar ett geopolitisk ansvar under förändringen.
Lärdomar från scenarioarbete om möjliga framtider
Goldthau et al har undersökt hur länder kommer reagera på fyra olika scenarios för hur väl samarbetet mellan länder utvecklas under förändringen.
Deras lärdomar är:
- Det räcker inte med att förnyelsebara energi blir billigare. Det krävs också politik för att skapa förändringen.
- Det kommer bli en maktkamp om vem som ska finansiera den nya infrastrukturen och vem som kontrollerar de nya strategiska resurserna som litium och annat.
- Hastigheten i förändringen kommer spela roll. Många länder har inte ekonomin att snabbt ställa om. Det kan leda till regionala konflikter.
- De är tveksamma till att det västerländska sättet att skapa förändring kommer vara “one size fits all”. I samarbeten om gemensamma avtal bör ingången vara att olika stater kommer ha väldigt olika politik.
De slutar hela artikeln med påståendet att energiförändringen kommer innebära geopolitiska risker. Det är viktigt att beslutsfattare redan nu funderar på hur de skapar en lugn och kontrollerad övergång.
Egna kommentarer
Med väldigt god sannolikhet kommer förändringen skapa vinnare och förlorare. Det kommer bli konflikter. Samarbeten mellan länder måste också vara fokuserat på de konflikterna.
Det kommer också ske i Sverige. Det är en strukturförändring på gång. Det borde vara mer fokus på att stödja övergången från branscher som minskar i betydelse till nya. Politiken kan inte bara fokusera på de nya vinnarna. Jag har ingen åsikt vad som ska göras, men frågeställningen kommer växa i betydelse.
Långsiktigt så är också frågan vilka länder som kommer växa i politisk makt med avseende på förändringen. Kina och USA kommer ju troligtvis vara viktiga under lång tid. Men vilka andra kommer bli viktiga?
Det är också intressant vilka som kommer bli de viktiga samarbetsorganen. OPEC har varit viktiga länge och de kommer nog ha betydelse under lång tid. Författarna i artikeln lyfter upp samarbetet Global Energy Interconnection Development and Cooperation Organization. Det är första gången jag har hört talas om dem.
Referenser
[1] How the energy transition will reshape geopolitics. 2 MAY 2019 | VOL 569 | NATURE. länk
[2] Energy Perspectives 2018. Equinor. 2018. länk
[3] A New World: The Geopolitics of the Energy Transformation. IRENA. 2019. länk