Formel 1 är inte bara världens mest prestigefyllda motorsport utan det är även ett kraftfullt innovationslabb för ny teknik. Genom extremt konkurrensutsatt utveckling, höga krav på prestanda och snabba teknologiska cykler har F1 haft en betydande påverkan på design och drivlinor hos vanliga personbilar. Dagens nyhetsbrev kommer att fokusera på förändringar i regelverket som träder i kraft nästa säsong och som innebär minst 50 % el, samt en kort sammanställning av sommarens kontroverser kring regelverket.
F1:s hållbarhetsstrategi
2019 antog Internationella bilsportförbundet (FIA) en hållbarhetsstrategi för Formel 1 med ett antal övergripande mål om netto noll koldioxidutsläpp senast 2030 (från fabrik till målflagga) och minst 50 % minskning av absoluta utsläpp jämfört med 2018 [1]. Strategin innehåller flera delmål, där t.ex. F1-bilarna ska från säsongen 2026 använda 100 % hållbart biobränsle i hybridmotor.
Utsläppen från tävlingsbilarnas träningar och lopp utgör omkring 1 % av de totala utsläppen från serien, vilket 2018 var 256 551 CO2 ekv. Huvuddelen av utsläppen härrör från logistik, persontransporter och fordonstillverkning och strategin innehåller även intressanta delar kring detta (mer info finns i uppföljningsrapporten från 2024 [2]) men dagens nyhetsbrev fokuserar på det motorreglemente som träder i kraft nästa säsong.
Dagens regelverk (2022-2025)
Sedan 2014 använder F1-bilarna en hybridmotor. Nuvarande regelverk trädde i kraft 2022 [3] och reglerar ramvillkor för drivlinan:
- 1.6-liters V6 turbo förbränningsmotor (ICE), vilket ger ca 550–560 kW (motsvarar ungefär 740–750 hk). Använder idag bensin med 10 % etanol.
- MGU-K (Motor Generator Unit – Kinetic) som återvinner bromsenergi. Effekt som elmotor: 120 kW (motsvarar ca 160 hk).
- MGU-H (Motor Generator Unit – Heat) som återvinner energi från avgaser och bidrar till drivningen men förbättrar t.ex styrningen av turbon.
- Batteripaket (ES – Energy Store), litiumjonpack som måste väga mellan 20-25 kg. Reglementet har inga volymkrav. Effektiv lagringskapacitet (definierad i reglementet som skillnaden mellan högsta och lägsta SoC) får ej överstiga 4 MJ per varv. Det är mycket hemlighetsmakeri när det kommer till batterier men en egen uppskattning av batteristorleken (antar ca 200 Wh/kg) landar på ungefär 4-5 kWh.
- Kontrollenhet (CE): styrning av energiflöden i drivlinan.
Batterierna är små jämfört med kommersiella elbilar för vägtrafik men batterierna i F1-bilar är optimerade för högt effektuttag och inte lång räckvidd. Idag uppskattas att F1-bilarna drivs till ca 80 % från förbränningsmotorn och 20 % från elmotorn.
Nytt regelverk 2026 – 50 % el
Utgångspunkten för motorutvecklingen till säsongen 2026 är att 50 % av loppet ska drivas av elmotorn [4]. Det innebär betydande förändringar av drivlinan:
- Förbränningsmotorn begränsas till 400 kW och ska använda 100 % fossilfritt drivmedel.
- MGU-K tredubblar effekt till 350 kW.
- MGU-H försvinner.
- ES måste väga min 35 kg och effektiv lagringskapacitet ökar till 8,5 MJ per varv. Givet liknande antagande som ovan innebär detta en batteristorlek på ungefär ca 7 kWh.
Av kling inom F1 drivs så klart till stor del att utveckla sporten för utövare och publik men syftar också till att göra sporten mer attraktiv för biltillverkare som även vill utveckla teknik för konsumentprodukter. Därför diskuteras ofta regler i termen av ”road relevance” och för Formel 1 har detta blivit en central del av sportens framtidsstrategi, med en ökad grad elektrifiering som en självklar del. F1-bilarna är inte laddbara utan dessa bilar tävlar i Formula E, en serie som det också finns anledning att återkomma till.
Är el vägen framåt för F1?
Det har länge funnits kritik om att elektrifiering innebär att F1 tappar sin karaktär av rå fart och ljud och en debatt om balansen mellan hållbarhet och underhållning. FIA har tidigare försvarat förändringarna och fått med sig fordonstillverkarna [5]. Sommarens stora kontrovers, som nu också ges plats i detta nyhetsbrev, handlar om att stödet för elektrifiering inom FIA vacklar. Mohammed Ben Sulayem, FIA:s president, har nu öppnat för en tidig uppdatering av motorreglementet som skulle öppna för att ersätta 2026 års drivlina redan 2029 med en drivlina byggd runt en V8 förbränningsmotor på e-bränsle [6]. Detta ställningstagande uppges ha stöd av FOM (Formula One Management), dvs det företag som hanterar alla kommersiella rättigheter till Formel 1, men motiveras främst av skenande utvecklingskostnader hos stallen. Ben Sulayem lyfter att V8-motorer är ett kommersiellt motorsegment och att det är tekniskt och ekonomiskt bättre att fokusera på V8-motorer, vilket därmed även ska ge bättre förutsättningar till mindre stall.
Inga stall har i nuläget ställt sig positiva till förslaget utan de kommentarer som gjorts kommer från några fabriksstall, dvs stall där man även är motortillverkare, såsom Honda [7]. V8-motorer är inte en del av Hondas kommersiella strategi framåt utan ser elektrifiering som central.
Egen kommentar
Dags att kavla upp ärmarna efter semestern. Formel 1 är problematiskt på flera sätt men höga ambitioner på hållbarhetsområdet har länge varit en hygienfaktor för att motivera sin existens. Med ett ökat fokus på e-bränslen och ett vacklande stöd för elektrifiering liknar utvecklingen inom F1 den i EU. Parallellerna ”till verkligheten” blir även mer påtagliga då det även ryktas om att det ska komma in ett nytt F1-stall från Kina nästa år.
Referenser
[1] Fédération Internationale de l’Automobile (FIA), 2019. Sustainability Strategy länk
[2] FIA, 2024. 2023 F1 impact report länk
[3] FIA, 2024. 2025 Formula 1 Technical regulations länk
[4] FIA, 2025. 2026 FIA Formula 1 regulation hub länk
[5] Reuters, 2025-04-11 länk
[6] Reuters, 2025-07-07 länk
[7] Motorsport.com, 2025-07-20 länk