Arkiv / Fordon

Hur länge håller elbilar?

Creative commons license

En forskningsartikel har försökt beräkna den sannolika livslängden för batterielektriska bilar på den brittiska marknaden. Enligt forskarnas beräkningar förväntas de elbilar som sattes i drift från 2017 och framåt användas lika många år som motsvarande bensinbilar, och de förväntas köras fler mil innan de skrotas.

Studiens utgångspunkt

Artikeln är skriven av fyra ekonomer och publicerad i Nature Energy i januari i år [1]. Studien analyserar avser bensinbilar, dieselbilar och batterielektriska bilar (nedan elbilar). Studien använder data för bilar av olika märken och drivlinor om antalet och typen av anmärkningar vid bilbesiktning i Storbritannien samt uppgifter om när bilar inte längre förekommer i besiktningen, och därmed antas ha skrotats eller exporterats från den brittiska marknaden.

Tänkbara orsaker till en avvikande livslängd hos elbilar 

Forskarna nämner tre faktorer som gör att livslängden för elbilar är svår att förutse eller kan tänkas avvika från modeller med förbränningsmotor.

1. Ny teknik. Elbilar innehåller funktioner och komponenter som saknas i förbränningsbilar samtidigt som de saknar en del komponenter som finns i förbränningsbilar.

2. Annorlunda konkurrenssituation. En del tillverkare av helelektriska fordon är nya i fordonsindustrin. Teoretiskt skulle de kunna ha en annan syn på kunders krav på kvalitet och ”planerat åldrande” än traditionella tillverkare.

3. Avvikande kundgrupper. Tillverkare av fordon med nya drivlinor skulle teoretiskt kunna ha inriktat försäljningen av sina första versioner mot kundgrupper som har annorlunda krav på livslängd eller fordonskvalitet än den genomsnittliga köparen av förbränningsmotorbilar. Det kan i sin tur innebära att tidiga produkters kvalitet avviker från genomsnittet av senare generationers bilar.

Studien baseras på data från bilbesiktning

Forskarna använder anonymiserade data från bilbesiktningen i Storbritannien. Där är besiktning obligatorisk för alla personbilar som är äldre än tre år.

Studien har haft tillgång till data från 260 miljoner tester på 30 miljoner bilar från årsmodell 2005 till 2022. Av dessa var drygt 40 000 bilar helelektriska. Resten är jämnt fördelade mellan bensindrift (15,1 milj) och dieseldrift (14,7 milj).

Elbilsmodellerna är till 85 procent byggda av de tre tillverkarna Nissan (49 %), Tesla (19 %) och Renault (17 %). Återstående kommer från Mitsubishi, Citroen, Peugeot, Kia, Volkswagen, BMW, Hyundai, Mercedes, Smart, Reva och Aixam.

Medelvärdet för första registreringsdatum hos elbilarna i studien är januari 2015. För bensinbilar är det juli 2010 och för dieselbilar mars 2011. För de bilar som ingår var den genomsnittliga dagliga körsträckan 30 km för elbilar, 29 km för bensinbilar och 46 km för dieselbilar.

Elbilar slits mindre

Studien visar att ju längre körsträcka, desto högre slitage och därmed kortare livslängd. Det är knappast förvånande. Men forskarna har faktiskt räknat fram ett värde för slitage. En ökad daglig körsträcka med 1,6 km (1 mile) ger en ökad frekvens av anmärkningar (”hazard rate”) med 2,5 procent för elbilar, 8,4 procent för bensinbilar och 6,4 procent för dieselbilar. Not: Det är otydligt vad som avses men vi har tolkat texten som att man summerat alla typer av anmärkningar.

Elbilarna tycks alltså försämras mindre av körning än bensin- och dieselbilar. Forskarna resonerar om att det skulle kunna bero på att de saknar förbränningsmotor med rörliga delar.

Elbilarnas kvalitet förbättras snabbast

Dagens personbilar har allt bättre kvalitet. Nya bilmodeller, oavsett drivlina, får kontinuerligt allt färre anmärkningar per årsmodell.

Elbilarnas driftsäkerhet har förbättrats snabbast. Under perioden har de i genomsnitt fått 12,0 procent färre anmärkningar per årsmodell. Motsvarande förbättringar är 6,7 procent per årsmodell för bensinmodeller och 1,9 procent för dieselmodeller. Bensin- och dieselbilar är en mer mogen teknologi medan tillverkningen av elbilar har en brantare lär-kurva.

Tesla är den tillverkare vars elbilar fick lägst andel anmärkningar vid besiktningen. Nissans modeller hade ungefär 30 procent högre frekvens av anmärkningar och Renault hade 50 procent högre frekvens [2].

I artikeln redovisas även andelen anmärkningar för övriga tillverkare av elbilar, samt de trettio vanligaste tillverkarna av bensin- och dieselmodeller på marknaden i Storbritannien.

Data om fel vid besiktning och tidig utskrotning används för att beräkna livslängd

Studien har utgått från data om anmärkningar i besiktning och observerad livslängd och gjort regressionsanalyser som sägs visa den sannolika livslängden och körsträckan för olika drivlinor. De använder data om när bilar inte längre besiktigas (och därmed antas vara skrotade) och olika variabler som biltyp, årsmodell, körsträcka, motorstyrka (för förbränningsbilar) var bilen används och bilfärg (ja faktiskt, man har testat lackens färg som en variabel för att t.ex. upptäcka om vissa färger oftare skulle vara inblandade i olyckor).

I studiens huvudalternativ beräknas median-livslängden för den brittiska bilflottan som var registrerad när studien färdigställdes till 17,8 år när de kommer nå skrotning. Uppdelat per drivlina bedöms medianlivslängden för elbilar bli 18,4 år och mediankörsträckan 200 000 km. Motsvarande värde för bensinbilar beräknas bli 18,7 år och 180 000 km. För dieselbilar är den 16,8 år och 250 000 km.

Med detta sätt att försöka förutse elbilars livslängd i den brittiska bilflottan beräknas de alltså köras fler km innan skrotning än bensinbilar, men färre km än dieselbilar.

Bilens färg bedömdes inte påverka förväntad livslängd.

Trender

Sedan mätperiodens början har medelkörsträckan med elbilar ökat kraftigt per årskull. Se figur nedan. I början hade elbilar korta körsträckor, men från 2017 års modeller har elbilar längre körsträckor än bensinbilar. Det förklaras i studien med ett ökat modellutbud, större batterier och annat som gjort elbilar användbara för fler ändamål och attraktiva för fler köpare. En jämförelsevis låg energikostnad gör också elbilar med bättre räckvidd attraktiva för användare som har långa körsträckor.

Den förväntade median-livslängden för de elbilar som sattes i drift år 2010 är avsevärt kortare än för bensin- och dieselbilar från samma år. Se figur nedan. Den har dock ökat snabbt och från 2014 års modell beräknas elbilar uppnå längre livslängd än bensinbilar.

Även den förväntade körsträckan under elbilens livslängd tros öka hos senare års elbilar. Se figur nedan. Från 2015 års modeller beräknas median-körsträckan fram till skrotning bli högre för elbilar än för bensinbilar från motsvarande år. Elbilar av 2017 års modell beräknas komma att uppnå nästan samma mediankörsträcka vid skrotning som samma års dieselbilar.

Osäkerheter

Forskarna betonar ett antal osäkerheter.

  • Vi är fortfarande tidigt i ”S-kurvan” för elbilsintroduktionen. Fler studier behövs, gärna med andra metoder.
  • Batteriets livslängd. Även om många originalbatterier kan komma att fungera lika länge som en genomsnittlig bil så kommer troligen ett antal batterier behöva repareras eller bytas ut tidigare än så. Vilka reparationer som blir lönsamma, eller hur många bilar som kommer skrotas av den anledningen är oklart. Författarna betonar att dessa osäkerheter kan innebära att de har överskattat elbilarnas livslängd.
  • Studien har inte haft möjlighet att ta hänsyn till export av bilar. Det skulle också kunna påverka resultatet.

Egen kommentar

Elbilars slitage och livslängd är något som många – både förespråkare och skeptiker – har åsikter om. Därför är det intressant med en studie där man försökt bedöma livslängd hos elbilar utifrån verkliga data. Men det är tidigt och som de själva konstaterar, elbilens lärkurva är brantare och därför är det sannolikt svårare att bedöma elbilars livslängd.

Det var intressant att alla personbilarnas kvalitet förbättras löpande, och att i synnerhet elbilar har blivit bättre.

Studiens data är aggregerade per tillverkare. Kvalitet kan säkert skilja mellan märken från samma tillverkare.

Export kan påverka. Om exempelvis en högre andel elbilar skulle exporteras jämfört med andelen bensin- och dieselbilar ger ju deras metodik en felaktig bild av hur stor andel bilar med eldrift som skrotats vid mättillfället, eftersom de inte försvunnit från landet av det skälet. Forskarna nämner problemet men kunde inte ta hänsyn till det.

Långt ifrån alla funktioner testas vid besiktning. Bilbesiktning ger ingen fullständig bild av bilars kvalitet, men en god bild av driftsäkerhet och trafiksäkerhetsfunktioner.

De skriver själva att detta är första studien i sitt slag. Mer data behövs. Elbilsbatterier är fortfarande jämförelsevis ny teknik. Hur påverkar exempelvis varmare eller kallare klimat i andra länder? Vad händer om det är vanligare med snabbladdning i vissa länder?

Teslabilar fick få anmärkningar i studien. Det kontrasterar mot Ny Tekniks artikel nyligen om att Tesla Model 3 fått ovanligt många anmärkningar i dansk bilbesiktning [4]. År 2024 underkändes 23 procent av 4 700 besiktigade Model 3, att jämföra med 9 procent av övriga 24 000 besiktigade elbilar det året.

Referenser

[1] Nguyen-Tien, V. et. al. 2025. The closing longevity gap between battery electric vehicles and internal combustion vehicles in Great Britain. Nature Energy 24 januari 2025. Länk.

[2] Dessa värden anges inte i artikeln utan är framräknade ungefärligt genom att mäta grafen i artikelns figur 3.

[3] Trafikanalys 2024. Körsträckor 2023. Länk.

[4] Ny Teknik 26 januari 2025. Populär Tesla-modell underkänns med besked i Danmark: ”Extremt hög grad”. (Låst artikel.) Länk.