Fastighetsägare och laddning del 2: Internationell litteraturöversikt

Bristen på laddinfrastruktur för boende i flerfamiljshus har uppmärksammats länge, men det finns häpnadsväckande få vetenskapliga studier som har studerat frågan.

I en ny vetenskaplig artikel har ett antal forskare gjort en litteraturöversikt över de artiklar och rapporter som finns [1].

Den ger en översikt över problemets storlek, utmaningar och lösningar för laddinfrastruktur för elfordon i flerfamiljsbostäder.

Dagens nyhetsbrev är en sammanfattning av litteraturöversikten och utgör del två i omEV:s serie om fastighetsägare och laddning. Den första delen var en intervjuserie med några stora svenska fastighetsägare [1].

Urval för litteraturöversikten
Forskarna hittade endast sex peer-reviewade artiklar som helt fokuserar på laddning av elbilar i flerfamiljshus. Forskarna har därför också inkluderat 30 rapporter eller konferensartiklar som fokuserar på frågan, men även 60 rapporter som delvis berör frågeställningen.

Forskarna har huvudsakligen inkluderat litteratur från USA och Kanada, men även tagit med en del från övriga världen.

Litteraturöversiktens bidrag
Enligt forskarna finns det sex skäl att litteraturöversikten fyller ett behov.

För det första är den första peer-reviewade litteraturöversikten över laddning i flerfamiljshus.

För det andra summerar artikeln de empiriska bevisen för hur stort problem laddning vid flerfamiljshus är. Deras slutsats är tydlig att i princip varje studie såg laddning i flerfamiljshus och hyresrätter som ett betydande hinder.

För det tredje gör de en genomgång av vilka metoder som använts. Metoderna är till exempel rumslig eller geografisk analys, enkätundersökningar, statistisk modellering, kvalitativ forskning, policy-, juridik-, ekonomi-, ingenjörs- och företagsforskning samt fallstudier, platsbesök och analys av pilotprojekt. De studerar också hur olika metoder kombineras.

För det fjärde gör de en indelning av vilka hinder som finns för att få på plats laddning för flerfamiljshus, samt forskarna jämför med andra listor på hinder.

För det femte så granskar de möjliga lösningar.

Slutligen identifierar de forskningsluckor.

Summering av hinder
Forskarna valde att dela in hindren i fem olika kategorier. De var:

• Fysiska: Begränsat utrymme för installation av laddstationer.
• Finansiella: Höga initiala kostnader och osäker avkastning.
• Förvaltningsmässiga: Komplexitet i beslutsfattande inom bostadsrättsföreningar och bland hyresvärdar.
• Efterfrågan: Osäkerhet kring nuvarande och framtida behov av laddning.
• Regelmässiga: Brist på tydliga riktlinjer och stöd från myndigheter.

Summering av lösningar 

Deras samlade bild av möjliga lösningar kan summeras i tre delar:

• Att ta fram standardiserade riktlinjer för installation och drift av laddinfrastruktur.
• Ekonomiska stöd för att minska de initiala kostnaderna.
• Utbildning och informationskampanjer för att öka kunnandet bland boende och förvaltare.

Forskarna lyfter också fram behovet av samordning mellan boende, fastighetsägare och styrmedelsansvariga för att kunna främja utbyggnaden av laddinfrastruktur i flerfamiljsbostäder.

Framtida forskningsbehov

Författarna till litteraturöversikten skriver att det finns många bevis på att laddning vid flerfamiljshus är ett hinder för fler elbilar.

De anser dock att det finns för få peer-reviewade artiklar i området och fler studier bör göras.

Eftersom det finns mycket som tyder på att alla lösningar inte passar alla sorters hinder och kundgrupper så bör studier göras som tar hänsyn till individuella hyresrättshus eller bostadsrättsföreningar.

De anser också att kvalitativa studier bör utföras för att bättre förstå hur olika organisationer väljer sina lösningar.

En annan viktig aspekt är att inköpsstöd antagligen kommer behövas under en längre tid, men samtidigt utvecklas teknik och marknad. Någon gång bör också stöd tas bort. Det är därför rimligt att kontinuerliga analyser görs för att förstå behovet av subventioner och var dessa bäst bör riktas samtidigt som marknaden förändras.

Forskarna anser också att forskningen bör göras om hur andrahandsmarknaden av elbilar påverkar och påverkas av laddning vid flerfamiljshus.

De har också hittat en forskningslucka eftersom de flesta studier studerar storstäder och inte mindre städers problem och utmaningar.

En annan frågeställning de lyfter är att de flesta analyserna fokuserar på problem och barriärer, men det finns också möjligheter. Några få studier visar att affären för laddning vid flerfamiljshus kan bli bättre eftersom skalan blir större och kan därför ha stor potential för smart laddning, integrering med förnyelsebar kraft eller energilager samt dubbelriktad laddning.

Forskarna lyfter också behovet av att genomföra ordentliga utvärderingar av lösningar som har implementerats. Utvärderingar bör också förhålla sig till att satsningar på laddning vid flerfamiljshus ofta görs i kombination med andra åtgärder för att förbättra boendemiljön och hur de olika åtgärderna interagerar med varandra bör förstås.

Författarna tar också upp behovet att förstå hur arbetsplatsladdning samverkar med laddning hemma.

Samt slutligen fokuserar de också på behovet av att förstå hur automatiserade fordon kan påverka laddning på sikt, men även hur trådlös laddning kan göra det.

Forskarna summerar forskningsläget att området fortfarande är fullt av obesvarade frågor och erbjuder många lovande möjligheter för framtida forskning.

Egen kommentar

Det är underligt att det finns så få vetenskapliga artiklar inom området. Diskussion om problemet har funnits länge.

Forskarna har fokuserat på den amerikanska situationen. Det finns litteratur de inte tagit med från Europa och Sverige.

De är otydliga om de endast inkluderar laddning som ligger i eller precis bredvid flerfamiljshuset. De skulle också kunna inkluderat publik laddning som ligger nära.

Relativt ofta så förklarar disponibel inkomst en del varför en del grupper köper elbilar. Jag skulle vilja se hur mycket av skillnaden i ägande av elbilar förklaras av att de som bor i villa är relativt rikare än de som bor i flerfamiljshus.

Deras lista på framtida forskningsfrågor var pricksäker. Något jag tar med mig är att en lösning för alla är troligtvis ingen bra idé. Det finns en stor variation vilka hinder och lösningar som finns.

Samt det kommer finnas behov av utvärdering som granskar vad som fungerar och svaren måste ta hänsyn till att marknad och teknik förändras kontinuerligt. Något som var sant för fem år sedan kanske inte är det längre.

Referenser

[1] Kuby, M., et al. ”EV charging for multifamily housing: Review of evidence, methods, barriers, and opportunities.” Renewable and Sustainable Energy Reviews 210 (2025): 115253. Länk (Låst artikel)

[2] Fastighetsägare och laddning del 1: Svenska röster. OmEV. Länk