Klimatbistånd till elektrifiering av transporter i utvecklingsländer och växande ekonomier

av Martina Wikström

Klimatåtgärder i utvecklingsländer och växande ekonomier, så som Indien och Kina, finansieras bland annat genom bistånd och sk. klimatfinansiering. Flera program och insatser för att  påskynda elektrifiering av transportsektorn har initierats de senaste åren. Fordon och laddutrustning kommer i regel från utländska leverantörer, vilket därmed innebär möjligheter även för svenska bolag. Detta nyhetsbrev syftar till att ge en överblick över några av de största initativen samt en uppfattning om storleksordningen på de medel som fördelas. Sammanställningen kommer dock inte vara heltäckande. Det är dokumenterat svårt att få ett helhetsgrepp över finansieringsmöjligheter och detta är också något som har identiferats som ett betydande hinder för omställningsarbetet i dessa länder[1].

Inledningsvis, en kort bakgrund om bistånd och klimatfinansiering. Bistånd kan ges som direkta stöd, men även som lån och kreditgarantier med fördelaktiga villkor till bolag som vill gå in och investera på dessa marknader [2]. Syftet med bistånd är förenklat att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.

Klimatfinansiering är en etablerad finansiell mekanism inom Parisavtalet [3]. 2023 bidrog Europeiska unionen och dess 27 medlemsländer med 28,6 miljarder euro i klimatfinansiering från offentliga medel och mobiliserade ytterligare ett belopp på 7,2 miljarder euro i privat finansiering för att stödja utvecklingsländer att minska sina utsläpp av växthusgaser och anpassa sig till klimatpåverkan [4].

Sverige bidrar bl.a. med medel genom Sida och Swefund. Biståndsbudgeten för 2025 uppgår 56 miljarder kronor [5]. Dessa medel går bl.a. til olikal FN-program, så som FN:s utvecklingsfond (UNDP) och miljöprogram (UNEP), samt till de 30-tal länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Europa där Sverige bedriver ett långsiktigt utvecklingsarbete.

Sverige finansierar även nordiska initativ, genom bl.a. Nordic Climate Facility, som administreras av det Nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) och som inte ska blandas ihop med Nordiska Investeringsbanken (NIB).

Vidare går även nationella medel från EU-budgeten till EU:s bistånd- och utvecklingsarbete samt till FN:s klimatfinansieringssystem. Till detta är Sverige även delägare i Världsbanken och medlem i OECD, vilka är två multilaterala organisationer som är centrala aktörer i sammanhanget.

Multilateralt stöd

Dagens nyhetsbrev kommer titta närmare på ett antal multilaterala program och initativ som syftar till att påskynda elektrifiering av vägtransporter i utvecklingsländer och växande ekonomier. Dessa är de största initativen, räknat i kronor, där t.ex. FN, EU eller multilaterala utvecklingsbanker, såsom Världsbanken och andra regionala investeringsbanker, samordnar och fördelar pengarna mellan länder och regioner [6]. I flera fall ingår flera parter i samma program, men då genom olika typer av finansieringsupplägg.

Program för internationella klimatbiståndsprojekt som syftar till att främja elektrifiering av transporter består i regel av tre nyckelkomponenter:

1)        Strategiarbete, t.ex. en handlingsplan för den statliga fordonsflotta, förarbete för större piloter av elektrifiering av kollektivtrafik. Här specificeras t.ex. även ländernas egna åttaganden.

2)        Implementering av teknik, där fordon och laddinfrastruktur rullas ut.

3)        Kapacitethöjande kunskapsinsatser och teknisk utbildning

FN

Globala miljöfonden, Global Environment Facility (GEF)
Global Electric Mobility Programme

Global Environment Facility (GEF) lanserades i samband med FN:s  Riokonferens 1992. GEF är en FN-fond  där utvecklingsländer erhåller utvecklingsmedel för miljöåtgärder och dessa medel måste användas inom ett av GEF:s program [7]. Länderna får då avgöra själva om de vill allockera medel till t.ex. förbättrad avfallshantering eller i vårt fall – elektrifiering av transporter.

GEF-programmet Global Electric Mobility Programme initierades 2018 och blev det första globala stödprogrammet för att främja elektrifiering i utvecklingsländer och växande ekonomier. Programmet omfattar fler än 50 länder med sammanlagt över 70 miljoner USD i stöd [8]. För att skala upp projekten har flera länder även gått in med egen medfinansiering (totalt över 250 miljoner USD), oftast i form av lån vid respektive regional utvecklingsbank eller från Världsbanken. Initativ och projekt genomförs inom olika tematiska områden: 2-3 hjulingar, lätta fordon, tunga fordon (framförallt bussprojekt) och laddinfrastruktur.

Elfenbenskusten genomförs bl.a.en stor satsning på att introducera ca 50 stycken elbussar för kollektivtrafiken samt ca 200 el-taxis, vilka även också inledningsvis ska ha tillgång till den nya BRT-nätverket i landets största stad Abijan [9].Projektet finansieras delvis av GEF (ca en halv miljon USD) och har sedan annan statlig medfinansiering omca 5,7 miljoner USD.

Globala klimatfonden, Green Climate Fund (GCF)

Vid FN:s klimatmöte i Cancun 2010 (COP16) lanserades den Gröna klimatfonden som en finansiell mekanism under FN:s klimatkonvention. Fonden har fram till 2023 fördelat cirka 13 miljarder USD i klimatfinansiering till över 220 projekt värld och mobiliserat över 35 miljarder USD i samfinansiering [10].  Flera projekt har fokus på vägtransporter. GCF-projektet India E-Mobility Financing Program omfattar knappt 2 miljarder USD och ska subventionera olika typer leasing och finansieringsupplägg för inköp av elfordon. Detta förväntas finansiera införskaffandet av 18 000 elbussar och 65 000 elbilar [11].

Internationella utvecklingsbanker

Världsbanken och andra regionala utvecklingsbanker, såsom den Afrikanska utvecklingsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken och Interamerikanska utvecklingsbanken, kan finansiera projekt och då framförallt i form av lån. Länder, men också företag som vill expandera på dessa marknader, kan söka stöd.

Energy Sector Management Assistance Programme (ESMAP)

Ett program som finansieras av Världsbanken med fokus på energiomställning och tillhandahåller tekniskt stöd till utvecklingsländer för att hjälpa till att formen nationell och regional energipolitik som mobiliserar klimatbistånd för att snabbt minska sin användning av fossil energi [12]. ESMAP ser elektromobilitet som en nyckelteknologi för omställningen och stöder flera projekt över regioner som delvis fokuserar på laddninfrastruktur. Världbanken tillhandhåller 8,4 miljarder USD i programmet och medfinansieringen uppgår till 6,4 miljarder USD (både offentlig och privat).

Global Facility to Decarbonize Transport (GFDT)

Programmet finansieras av Världsbanken med fokus på transportsektorns klimatomställning och syftar till att påskynda innovation och mobilisera privata investeringar [13].  Inkluderar bl.a. projekt i Egypten, Ghana, Indien, Peru, Sahel och Afrika söder om Sahara. Ett projekt i Nigeria om USD 200.000 syftar till att föryngra fordonsflottan och påskynda elektrifiering [14].

Egna kommentarer

Klimatbistånd innebär möjligheter att påskynda klimatomställningen och därmed möjligheter för produkter och tjänster som understödjer detta syfte. Det är till stor del offentliga medel men styrningen ligger i regel hos den part som administerar programmen. Flera länder, där bland Sverige, har strategier för hur man kan engagera inhemskt näringsliv i klimatbiståndet. På transportområdet är Sverige, tillsammans med Tyskland, en mycket vanligt förekommande finansiär av klimatprojekt.

Flera av dessa utvecklingsländer och växande ekonomier är viktiga tillväxtmarknader för europeiska fordonstillverkare av lätta och tunga fordon. Men europeiska fordonstillverkare är i stort sett inte på plats i t.ex. Afrika, utan det är kinesiska tillverkare så som BYD, Yutong, Zhongtong Bus, and King Long [15].

Referenser

[1] Zero Emission Vehicle Transition Council, Roadmap to 2030 – Enabling a Global Transitionto Zero Emission Vehicles, 2023. länk (2024-11-08)

[2] Sida, Finansiering av biståndet länk. (2024-11-08)

[3] FN, Parisavtalet (Artikel 9) länk (2024-11-08)

[4] Europeiska rådet, 5 november 2024. länk (2024-11-08)

[5] Regeringen, Budgetpropositionen för 2025 (Prop. 2024/25:1), utgiftsområde 7 länk (2024-11-08)

[6] Sida, Multilaterala organisationer länk (2024-11-08)

[7] UNEP, Global Environment Facility länk (2024-11-08)

[8] UNEP, Global Electric Mobility Programme factsheet länk (2024-11-08)

[9] Integrated, Sustainable and Low Emissions Transport in Côte d’Ivoire, 2021 länk (2024-11-10)

[10] Regeringen, Svensk strategi GCF 2023-2026 länk (2024-11-08)

[11] GDF proposal FP186: India E-Mobility Financing Program, 2022. länk (2024-11-10)

[12] World Bank, Energy Sector Management Program, 2023 länk (2024-11-08)

[13]. World Bank, Annual report Global Facility to Decarbonize Transport (GFDT) länk (2024-11-08)

[14] World bank, 2024 GFDT Grantees länk (2024-11-10)

[15] Africa E-mobility Alliance et al, Building Visibility on Electric Bus Initiatives in Africa länk (2024-11-08)