De nationalekonomiska argumenten varför det behövs styrmedel för laddbara bilar

Marknader antas ofta fungera mer effektivt utan offentlig inblandning. Inom nationalekonomin diskuteras det dock regelbundet om situationer när så kallade marknadsmisslyckande uppkommer och hur då staten bör intervenera. Styrmedel för att främja försäljningen av laddbara bilar är exempel på en intervention.

I en nyligen släppt artikel från amerikanska National Bureau of Economic Research (NBER) görs en genomgång av nationalekonomiska argumentet för styrmedel [1]. Kontexten är amerikansk men argumentation bör kunna appliceras även på andra marknader. Dagens nyhetsbrev är en introduktion till artikeln, för er som är intresserade av styrmedel så kan jag rekommendera att läsa artikeln i sin helhet.

Tre frågeställningar undersöks i artikeln från NBER: de ekonomiska argumenten som påverkar köp av laddbara bilar, de ekonomiska argumenten som uppkommer från externa effekter (påverkan på tredje part), vilket ofta används som argument för styrmedel för laddbara bilar samt hur ekonomiskt optimala styrmedel kan se ut.

Den privatekonomiska situationen påverkar behovet av styrmedel

De ekonomiska faktorerna som tros påverka konsumenterna är: inköpspris, driftskostnader och underhåll (reds. anm., tillsammans ofta benämnt som Total Cost of Ownership). Att minska dessa för att påverka köp är ofta ett mål för styrmedel. En slutsats är att laddbara bilar i många fall kan vara ekonomiskt konkurrenskraftiga på grund av låga kostnader för drift och underhåll. Det finns dock variationer och konsumenter är inte alltid medvetna om framtida kostnadsbesparingar vilket kan påverka viljan att köpa en laddbar bil.

Externa effekter och marknadsmisslyckanden kan vara argument för styrmedel

Med externa effekter menas den påverkan en aktivitet (t ex bilköp och bruk) har på nyttan för tredje part. Om denna påverkan inte är prissatt för nyckelaktörerna i systemet kan ett så kallad marknadsmisslyckande uppstå. I diskussionen kring externa effekter för bilar nämns ofta miljöpåverkan, men det finns fler som också kan vara betydelsefulla. I artikeln diskuteras följande externa effekter för personbilar: utsläpp av växthusgaser och lokala föroreningar, trängsel och olyckor, energisäkerhet, ”learning-by-doing”, ”spillovers” mellan företag och nätverkseffekter för laddinfrastruktur.

Det finns mycket att berätta om ovan nämnda externa effekter. Nedan är några exempel som jag tyckte var extra intressanta:

• Utsläpp av växthusgaser och lokala föroreningar har betydande lokal variation, till exempel beroende på elproduktionens utsläpp och närheten till kraftverksutsläpp.
• Laddbara bilar kan ha en negativ påverkan på trängsel och olyckor. Trängsel om dessa bilar får tillgång till speciella körfält som normalt är avsedda till kollektivtrafik eller samåkning. Olyckor då det finns viss evidens att hushåll kompletterar köp av laddbar bil med tyngre (mer trafikfarliga) förbränningsmotorbilar, den så kallade ”portfolio effect”.
• Energisäkerheten i USA har förbättrats radikalt av inhemsk produktion av skifferolja. En ökad elektrifiering är därmed inte lika högt prioriterad i USA från ett energisäkerhetsperspektiv.
• Learning-by-doing är det lärande (med tillhörande förbättringar) som sker hos företag i takt med att volymen ökar. Learning-by-doing kan motivera styrmedel, men endast om lärande sker mellan företag (”spillovers across firms”).
• Laddinfrastruktur kan skapa nätverkseffekter som främjar köp av laddbar bil. Nätverkseffekt är att nyttan för den enskilda användare ökar när fler användare ansluter sig. Klassiskt exempel är telefonen eller sociala nätverk som Facebook. Laddinfrastruktur kan ha indirekta nätverkseffekter, dvs mer laddinfrastruktur ökar nyttan för ägarna av laddbara bilar. Att närverkseffekter för laddinfrastruktur kan nyttjas av enskilda företag har demonstrerats av Tesla. Marknadsmisslyckande kan ske om det finns olika standards för laddning, om det är svårt för nya företag att etablera sig och nå tillräcklig storlek. En väl fungerande finansmarknad bör dock teoretiskt kunna finansiera laddinfrastruktur för att nå nätverkseffekter.

Svårt att utforma ekonomiskt optimala styrmedel

Styrmedel för laddbara bilar måste ta hänsyn till en komplex kravbild. Vilket inte endast bygger på transportpolitik, även energi-och miljöpolitiken är involverad. Idealt bör styrmedel för att främja tillväxten av laddbara bilar riktas mot att korrigera marknadsmisslyckanden. Att korrekt identifiera marknadsmisslyckanden är dock utmanande. Detta tydliggörs av författarna genom en analys av nuvarande styrmedel för laddbara bilar i USA.

Första exemplet är subventioner vid inköp som kan vara ett sätt att korrigera vissa konsumenters oförmåga att räkna på framtida besparingar. Hur många konsumenter dessa styrmedel faktiskt påverkar till att köpa en laddbar bil är dock oklart. Denna risk är speciellt uppenbar för dyrare bilar. Styrmedel för att adressera externa effekter vid brukarfasen är än mer komplext för laddbara bilar. Optimalt ska elpriset reflektera den produktionskostnaden +/- de externa effekterna. Utsläppen av växthusgaser från elproduktion skiljer sig dock signifikant mellan USA:s olika delstater, dessutom även beroende på när bilen laddas (marginalel). Vidare är författarnas syn att marknaden kommer att bygga majoriteten av nödvändig laddinfrastruktur. Styrmedel har eventuellt en roll om det visar sig mer effektivt att främja köp av laddbara bilar genom att subventionera laddinfrastruktur än genom t ex inköpssubventioner. En slutsats är att mer forskning behövs för att utreda effekten av laddinfrastruktur.

Egen kommentar

Artikel från NBER visar på utmaningarna med att utforma styrmedel för laddbara bilar. Det ekonomiskt optimala är svårt att uppnå i praktiken. En påtaglig utmaning är att kvantifiera externa effekter, vilket krävs för att sätta ett optimalt pris/skatt. Detta gäller uppenbara externa effekter som utsläpp av växthusgaser och lokala utsläpp. Än svårare blir det med sådana som berör abstrakta effekter som lärarande mellan företag (spillovers) eller huruvida marknaden har tillräckliga incitament för att bygga laddinfrastruktur. Fullständig information är dock inte nödvändigt för att nationalekonomiska teorier ska kunna beaktas när styrmedel utformas. Ett aktuellt exempel är det nya förslaget för bonus-malus-systemet i Sverige där bilar över 700 000 kr förslås undantas bonus, troligen då bonusen tros kunna ha större effekt för köpare i lägre prisklasser.

Referenser

[1] Rapson, David S., and Erich Muehlegger. The Economics of Electric Vehicles. No. w29093. National Bureau of Economic Research, 2021. länk