Arbetsplatsladdning: användning och nytta för elsystemet

En majoritet av laddningen hos nuvarande elbilsägare sker hemma. Men alla har inte egen parkeringsplats, och arbetsparkering sker generellt de timmar då solel produceras. Arbetsplatsladdning skulle därför i teorin kunna nå nya grupper av elbilsanvändare utan hemmaladdning samt, på vissa marknader, öka användningen av solel och avlasta elsystemet. I praktiken finns det blandade signaler om så är fallet.

I detta nyhetsbrev försöker vi sammanfatta kunskapsläget för arbetsplatsladdningens roll, med särskilt fokus på hur arbetsplatsladdning används och om den kan skapa nytta för elsystemet, bland annat genom ökad användning av solel.

Ämnet är valt med inspiration från tidigare omEV-publiceringar: solcellsladdning [1] och konferensbevakning från Portugal [2].

Varierande tillgång till laddning på arbetet

Alla har inte möjlighet att ladda på arbetet. Det kan saknas parkering vid arbetsplatsen, och där parkering finns är laddning inte alltid installerad. Det finns troligen betydande skillnader mellan yrkesgrupper, mellan stad och landsbygd och mellan länder med olika pendlingsvanor. Exempelvis visade en enkätstudie gjord i Europa år 2017 på tydliga skillnader i bilpendling beroende på var användarna bor [3]. 70 procent av boende på landsbygden bilpendlade till arbetet, jämfört med 67 procent av boende i förorter till städer och 53 procent av boende i städer [3].

Det finns inte så många studier gjorda om hur stor andel som har tillgång till arbetsplatsladdning. En studie från Tyskland uppskattar att cirka 30 procent av elbilsanvändarna kunde ladda hos sin arbetsgivare år 2022, andelen förväntas öka till cirka 50 procent till år 2035 [4]. Liknande andelar antas för den amerikanska marknaden. ICCT har beräknat att andelen elbilspendlare år 2020 med tillgång till laddning på arbetet var cirka en tredjedel [5]. Till år 2030 antas andelen i ICCT:s scenario öka till cirka 50 procent [5]. Andelen som har parkering är troligen större. Äldre data (år 2003) från USA indikerar att upp till 80 procent av arbetsgivarna då erbjöd någon form av parkering vid arbetsplatsen [5]. Vi har tyvärr inte hittat någon motsvarande statistik för Sverige.

En liten del av den totala laddningen sker på arbetet

Rörande användning finns det en del data tillgänglig. Den nationella laddningsundersökningen i Nederländerna år 2025 visade att cirka 10 procent av laddad energi tillfördes på arbetsplatsen [6]. Detta är en minskning med 12 procent från föregående år [6]. I en studie av elbilsägare i Norge konstaterar författarna att arbetsplatsladdning utgör en marginell andel av den totala laddningen [7]. Författarna pekar på att en stor andel av de svarande i Norge bor i villa med hemmaladdning (77 procent) och att  99,5 procent har tillgång till egen parkeringsplats [7]. Det finns dock tecken på priskänslighet bland elbilsanvändare. I en studie från år 2019 ökade andelen arbetsplatsladdning (i antal sessioner) från 15 till 44 procent om laddningen var gratis [8]. Få studier har undersökt användningen av arbetsplatsladdning för elbilsanvändare utan tillgång till hemmaladdning. En amerikansk icke-vetenskaplig undersökning, med ett relativt litet urval, visade att 40 procent av elbilsanvändarna utan hemmaladdning laddade på arbetet minst en gång i veckan [9]. Som jämförelse använde cirka 50 procent i samma grupp snabbladdning minst en gång i veckan [9].

Möjlighet att öka användningen av solel och avlasta elsystemet

Arbetsplatsladdning har i flera studier visat sig fördelaktig för ett elsystem med betydande andelar solelproduktion. En modelleringsstudie har undersökt hur elbilsladdning kan påverka elsystemet i västra USA år 2035 [10]. En slutsats är att laddningsscenarier (var bilen laddas) har stor påverkan på andelen elbilar som elsystemet kan hantera [10]. Modelleringsresultaten visar att en överflyttning från hemmaladdning till dagladdning (arbetsplatsladdning och publik laddning) innebär att elsystemet kan klara en högre andel elbilar utan kapacitetsbegränsningar [10]. Detta kan härledas till att laddning bidrar mindre till effekttoppar på kvällen och en betydande del av laddningen kan matchas med solelproduktion under dagen [10]. Studien nämner även att det kan finnas en målkonflikt mellan lokal styrning, som kapar arbetsplatsens effekttopp, och elsystemets behov, eftersom styrningen flyttar laddning delvis till sen eftermiddag [10].

En modelleringsstudie gjord i Schweiz för år 2035 drar slutsatsen att systemnyttan är störst när över 90 procent av laddningen sker på arbetet för de bilar som används till pendling, i ett scenario där alla bilar är elbilar [11]. Detta gäller speciellt när solelproduktion växer samtidigt som basproduktion som kärnkraft fasas ut [11]. I scenarier med stora andelar elproduktion från flera olika förnybara källor är effekten mindre [11].

I Sverige har fastighetsägare, enligt ett tidigare omEV-nyhetsbrev, uppgett att de ser laddning som ett sätt att öka lönsamheten från lokala solelanläggningar [12].

Egen kommentar

Arbetsplatsladdning är en bred och varierad laddningskategori. Det finns flera ämnen som jag inte berört i detta nyhetsbrev. Exempelvis rollen för att elektrifiera företagsflottor, påverka körda elektriska km med laddhybrider och hur installation av laddare på arbetet ofta berör flera olika aktörer (arbetsgivare, fastighetsägare, elnätsbolag osv.).

Arbetsplatsladdningens teoretiska möjlighet att bistå elbilsanvändare utan hemmaladdning är en viktig fråga. Det är därför förvånande att relativt lite är skrivet i området. De flesta studier jag har hittat fokuserar på hur arbetsplatsladdning används av befintliga elbilsanvändare med tillgång till hemmaladdning. Det saknas studier och data (med några få undantag) som kan besvara basala frågor som: Hur många har tillgång till parkering på arbetet idag och hur stor andel av dem som saknar tillgång till hemmaladdning har möjlighet till laddning på arbetet?

Mer har gjorts om hur arbetsplatsladdning kan påverka elsystemet, ofta med en analys av solelproduktion. Flera studier pekar på att det finns elsystemsfördelar med att låta elbilar ladda under dagtid när solen skiner, vilket ofta men inte alltid är på arbetet.

Det är osäkert hur väl resultaten ovan om arbetsplatsladdning går att överföra till en svensk kontext. Skattereglerna i Sverige är dock förmånliga. Sedan den 1 juli 2026 är skattefriheten för laddel på arbetsplatsen permanent [13]. Liksom i övriga världen saknas det data i Sverige om möjligheten för arbetsplatsladdning för dem utan hemmaladdning. Sverige har ännu relativt liten solelproduktion och solel genereras under en begränsad period på året då lasterna i elsystemet är lägre och personalen oftare är ledig [2]. Men intresset verkar finnas hos fastighetsägare [12]. Målkonflikten mellan lokal effektoptimering och systemnytta, se [10], är troligen även relevant i Sverige. Mekanismerna kan dock vara andra än i system med större andel solel.

Det skulle vara intressant att se en svensk systemstudie som undersöker hur arbetsplatsladdning kan påverka elsystemet och integrationen av förnybar elproduktion (sol och vind).

Referenser

[1] omEV. 2026. Global jämförelse av solcellsdrivna laddstationer. länk

[2] omEV. 2026. Konferensbevakning: E-mobility Power System Integration Symposium. länk

[3] Ipsos. 2017. European Mobility Observatory. länk

[4] Nationale Leitstelle Ladeinfrastruktur. 2024. Ladeinfrastruktur nach 2025/2030. länk

[5] ICCT. 2021. Charging up America: Assessing the growing need for U.S. charging infrastructure. länk

[6] NAL. 2025. Voortgangsrapportage 2025 Nationale Agenda Laadinfrastructuur. länk

[7] Scorrano, Mariangela, Terje Andreas Mathisen, and Romeo Danielis. ”Electric car charging in Norway: Empirical evidence from a multi-year survey.” Research in Transportation Business & Management 69 (2026): 101817. länk

[8] Chakraborty, Debapriya, et al. ”Demand drivers for charging infrastructure-charging behavior of plug-in electric vehicle commuters.” Transportation Research Part D: Transport and Environment 76 (2019): 255-272. länk

[9] Plug-in America. 2025. EV Driver Survey. länk

[10] Powell, Siobhan, et al. ”Charging infrastructure access and operation to reduce the grid impacts of deep electric vehicle adoption.” Nature Energy 7.10 (2022): 932-945. länk

[11] Wang, Zongfei, Jan-Philipp Sasse, and Evelina Trutnevyte. ”Home or workplace charging? Spatio-temporal flexibility of electric vehicles within Swiss electricity system.” Energy 320 (2025): 135452. länk

[12] omEV. 2026. Fastighetsägare och laddning del 3. länk

[13] Regeringen. 2025. Permanent skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen. länk