Sällsynta jordartsmetaller: Kina ökar sitt inflytande

Sällsynta jordartsmetaller är viktiga för elfordon. Nu har energiorganet IEA publicerat en analys av marknaden för sällsynta jordartsmetaller [1]. Rapporten beskriver en snabbt växande bransch, men också osäkra leveranskedjor. Politiska ledare i ett enda land – Kina – skulle kunna ställa det mesta på ända om de känner sig pressade därtill.

Magnetiska jordartsmetaller viktiga för elmotorer

Det finns flera typer av sällsynta jordartsmetaller, men för elfordon är de fyra magnetiska sällsynta jordartsmetallerna intressantast. De används vid tillverkning av elmotorer i merparten av alla elfordon. För ett år sedan beskrev vi vad de används till och vilka alternativ som finns [2].

År 2024 stod de magnetiska sällsynta jordartsmetallerna för ungefär hälften av den totala omsättningen av sällsynta jordartsmetaller räknat i vikt. Räknat i marknadsvärde utgjorde de 96 procent.

Behoven till elfordon ökar brant

År 2015 gick endast 1 procent av magnetiska sällsynta jordartsmetaller till elfordon. År 2024 användes 9 procent till elfordon, och till år 2030 bedöms elfordonsmarknaden stå för 18 procent av efterfrågan enligt IEA:s ”stated policy scenario”.

I absoluta tal innebär det en ökning med 2,5 gånger från 2024 till 2030. Från 2030 till 2040 bedöms efterfrågan öka med ytterligare 50 procent.

Kina och Myanmar dominerar gruvbrytningen

År 2024 stod Kina för 40 – 60 procent av utvinningen av magnetiska sällsynta jordartsmetallerna, beroende på typ av metall. Myanmar stod för ytterligare 15 – 40 procent. Återstående 15 – 25 procent utvinns mestadels i USA, Australien, Laos och Brasilien.

Kina dominerar raffinering

Raffineringen är koncentrerad till ett fåtal länder. Här dominerar Kina stort. År 2024 raffinerades 91 procent av världsproduktionen av magnetiska sällsynta jordartsmetaller i Kina. Myanmar stod för ytterligare några procent.

Kina dominerar magnettillverkning

De magnetiska sällsynta jordartsmetallerna används bland annat för att producera permanentmagneter. Där har Kina tagit över marknaden fullständigt.

År 2005 producerade Kina hälften av de magneter som oftast används i elfordon och vindkraftverk. År 2024 producerades 94 procent i Kina.

Japan var näst störst år 2005. Då stod landet för nästan hälften av den globala produktionen. År 2024 var Japan fortfarande näst störst. Men andelen hade sjunkit till 5 procent.

Kina dominerar produktionen inom hela spektrumet av permanentmagneter. Japan fokuserar främst på avancerade och högpresterande magneter.

Priserna fluktuerar kraftigt

Från år 2019 till 2022 ökade världsmarknadspriserna på magnetiska sällsynta jordartsmetaller med femhundra procent. Därefter sjönk priserna tillbaka till ungefär samma nivå som före uppgången.

Sedan mitten av 2024 har priserna åter börjat stiga. I början av 2026 var marknadspriset ungefär dubbelt så högt som i mitten av 2024. Priserna har varierat betydligt mer de senaste tio åren än för exempelvis nickel, aluminium, koppar och råolja.

Kinas interna kontroll

Sedan 20 år tillbaka har Kina utvecklat ett system för att kontrollera och hushålla med landets tillgångar av sällsynta jordartsmetaller. Bolag som sysslar med utvinning och smältning tilldelas kvoter och övervakas. Landet har gradvis koncentrerat kvoterna till sex statligt ägda företag och infört system för att reglera prissättningen.

Det finns olika stödsystem för energikostnader och tillgång till mark. Staten tillhandahåller stöd till forskning, innovation och utveckling. Det finns regler som syftar till att öka återvinningen av magneter, särskilt dem som innehåller neodym och dysprosium.

Kinas handelskrig med Japan 2010

År 2010 införde Kina exportkvoter och tillståndskrav för ett antal sällsynta jordartsmetaller. Syftet var att sätta press på Japan efter en uppblossande konflikt om territorialgränser. Priserna på världsmarknaden tiofaldigades. Efter att världshandelsorganisationen WTO klassade systemet som icke-kompatibelt med handelsregler drog Kina tillbaka systemet [1, 3].

Kinas restriktioner våren 2025

I april 2025 införde Kina nya exportkontroller för sju sällsynta jordartsmetaller och relaterade produkter, bland annat magneter till elfordon [1, 2, 4]. Inledningsvis sjönk exportvolymerna kraftigt och det blev svårt för fordonstillverkare i USA och Europa att få tag i permanentmagneter. Efter några månader hade exportvolymerna återgått till samma nivåer som före restriktionerna.

Men marknaden var ändå påverkad. Priserna på magneter som tillverkas utanför Kina förblev förhöjda. Det beror enligt IEA på att köpare utanför Kina vill minska sitt beroende av kinatillverkade permanentmagneter.

Kinas (pausade) restriktioner hösten 2025

I oktober 2025 utvidgade Kina sina exportkontroller. Man lade till ytterligare fem ämnen och införde krav på viss utrustning. Dessutom infördes krav på att även internationella företag måste ansöka om licens för export.

Regeln gällde inledningsvis endast produkter som tillverkas i Kina. Men från december 2025 skulle reglerna även omfatta internationellt tillverkade produkter. Detta var en kraftig upptrappning.  En mängd strategiska sektorer världen över är beroende av produkter och komponenter som innehåller kinesiska sällsynta jordartsmetaller.

I november 2025 pausades dock reglerna till slutet av 2026. Det blev en tillfällig lättnad, men potentiella risker och marknadseffekter ligger kvar.

Restriktioner mot Japan januari 2026

I januari 2026 skärpte Kina dessutom sin exportkontroll gentemot Japan ytterligare. Även dessa regler påverkar sällsynta jordartsmetaller.

Vilka branscher kan påverkas

Det ekonomiska värdet av de produkter som skulle kunna beröras av kinesiska exportrestriktioner bedöms av IEA uppgå till 6 000 miljarder USD. Ungefär hälften av detta är relaterat till fordonsbranschen.

Värdet för de fordonsmarknader som skulle kunna beröras i USA och Europa bedöms vara 700 miljarder USD vardera. Japan och Sydkorea skulle också påverkas, men betydligt mindre.

Åtgärder för bredare leveranskedjor

IEA-rapporten visar tydligt att väldigt många viktiga produktområden är beroende av väldigt få leverantörer. Den kinesiska staten har flera gånger visat att den är beredd att använda regleringar som geopolitiskt vapen. IEA tar därför upp en lång rad åtgärder som skulle kunna bredda marknaderna och få igång utvinning, förädling och tillverkning i högre grad utanför Kina.

Inse problemets storlek. Efterfrågan på magnetiska sällsynta jordartsmetaller utanför Kina bedöms komma att öka med 50 procent till 2035. Befintlig och planerad utvinning och förädling utanför Kina uppgår till en bråkdel av detta.

Skala upp flerfaldigt. Om aktörer utanför Kina ska klara av att möta denna tillkommande efterfrågan behöver gruvdrift öka med en faktor två, raffinering med en faktor fyra och tillverkningskapacitet av magneter med en faktor sex. Dessa siffror gäller utöver befintliga projekt och inplanerad utbyggnad. Magnettillverkning är en nyckelfaktor.

Öka investeringarna. Det krävs ungefär 60 miljarder USD under kommande tioårsperiod om den förutsedda ökade efterfrågan utanför Kina ska kunna tillgodoses av annan aktör än dagens dominerande leverantör.

Långsiktiga ägare. Det kommer krävas uthålliga investerare eftersom nya anläggningar sannolikt startar i ekonomiskt underläge. Det tar tid att bygga upp en så storskalig produktion att de kan konkurrera med dagens dominerande aktörer.

Ökad beredskap. Dagens köpare behöver förbereda sig för risken för störningar i leveranskedjor och lägga upp en buffert som kan mildra kortsiktiga effekter.

Ökad återvinning. Behoven av nya material kan minska med bättre insamling och sortering, särskilt för elmotorer och vindkraftverk, utökat producentansvar, krav på återvinning och märkning av produkter med sällsynta jordartsmetaller.

Publik finansiering. Offentliga finansierare kan stödja med kapital, upphandlingar, bidrag, koncessionslån eller lånegarantier, offentlig-privata partnerskap och så vidare.

Internationell samverkan. En mer diversifierad leveranskedja kräver samverkan. IEA framhåller sin plattform Critical Minerals Security Programme som ett exempel.

Egen kommentar

IEA sammanfattar så här: “It is difficult to overstate the importance of rare earth elements to energy, national and economic security around the world.”

De magnetiska sällsynta jordartsmetallerna illustrerar det riskabla i att vara hänvisad till ett fåtal leverantörer. Det berör både förbränningsfordon och elfordon. Nuvarande utveckling lär öka intresset för att bredda leveranskedjor, öka återvinningen och hitta fler tekniska alternativ. Men fordonsbranschen öppnar inga gruvor och bygger inte raffinaderier. Det krävs fler aktörer i kedjan.

IEA framhåller också att utvinning och förädling i Kina har en rad konkurrensfördelar genom statliga stöd, låga kostnader och begränsade miljökrav. Det innebär att köpare som vill bredda sina leverantörskedjor kan behöva uppvisa en viss betalningsvilja för att få ett större oberoende.

Det är svårt att tolka Kinas intentioner. De vill naturligtvis fortsätta tjäna pengar på de företag och marknader de varit med om att bygga upp. Så varför strypa exporten? Sannolikt inte, åtminstone i stor skala och i fredstid. Men landets politiska ledning har visat att de är beredda att använda sin marknadsledande position i geopolitiska och ekonomiska syften.

Referenser

[1] Rare Earth Elements. Pathways to secure and diversified supply chains. IEA 8 april 2026. Länk.

[2] Sällsynta jordartsmetaller och elfordon. OmEV 20 maj 2025. Länk.

[3] A massive, ‘semi-infinite’ trove of rare-earth metals has been found in Japan. CNBC 12 april 2018. Länk.

[4] Export controls on certain medium and heavy rare earth items. IEA 5 maj 2025.Länk.