Uppföljning införandet av effekttariff i Flandern, Belgien

Från och med 2027 finns krav på tidsdifferentierade elnätsavgifter enligt EU‑direktiv [1]. Syftet är att effektivisera användningen av elnätet och minska behovet av ny elnätutbyggnad genom kostnadsbaserade nätavgifter. Hur tidsdifferentierade elnätsavgifter införs kan påverka priset för laddning.

Tidigare nyhetsbrev har behandlat införandet av effektavgifter i Sverige [2] samt en europeisk utblick [3]. Tidsdifferentierade elnätsavgifter har gradvis införts i olika EU-länder under ett par år. I Flandern, Belgien infördes en effekttariff för tre år sedan, vilken nu har utvärderats. Dagens nyhetsbrev sammanfattar nulägesbilden i Flandern samt beskriver utvecklingen av elnätsavgifter i några andra EU-länder.

Införandet av effekttariff i Flandern

Den 1 januari 2023 infördes en effekttariff även för hushåll och småföretag i Flandern, Belgien.

Upplägget är lika för alla elnätbolag. Tariffen baseras på den genomsnittliga förbrukningen under den högsta 15-minuterstoppen på en månad. Vid införandet var effekttariffen inte tidsdifferentierad [4].

Kostnaden per kW varierar mellan nätbolagen, men i genomsnitt bedöms kostnaden 2026 för ett hushåll bli ca 53 euro/år (exkl. moms) eller 4,45 euro/månad. Momssatsen för el i Belgien är 6 %, vilken sänktes från 21 % i februari 2022 som en del för att sänka energipriserna för belgiska hushåll [5].  Detta innebär att månadskostnaden för effekttariffen är ca 4,70 euro/månad, dvs. ca 50 SEK. Det finns en ”golvregel” där kunder betalar för 2,5 kW, även om den faktiska förbrukningen är lägre. Det finns även ett maxbelopp, som varierar mellan olika nätbolag och beroende på kundkategori (hushåll eller småföretag), men en uppskattning är omkring 50-60 euro/månad (510-615 SEK/månad).

Resultat efter 2 år med effekttariff

Förra året publicerade den flamländska nätregleringsmyndigheten VREG:s utvärdering av de första två åren med effekttariff [6]. Rapporten innehåller bland annat en studie med 42 000 hushåll, där införandet innebar i genomsnitt 3 % sänkt toppeffekt (122 W), men hos elbilsägare var minskningen högre – 5 % (319 W).

En ekonomisk analys som omfattar 135 000 hushåll visar att småförbrukare (<1000 kWh/år) betalar oftast mer p.g.a. minimibidragsregeln (2,5 kW), genomsnittliga hushåll (ca 3500 kWh/år) betalar ungefär samma som tidigare och sk. storförbrukare betalar ofta mindre än tidigare, då elanvändning flyttas till andra tidpunkter. Sammantaget bedöms effekttariffen inte bidra till en systematisk negativ påverkan på specifikt låginkomsttagare, äldre eller vissa boendeformer.

Nätbolagens intäkter regleras i en intäktsreglering och genom införandet av effektavgift har det inneburit att avgiften per kWh har sänkts för att den totala intäkten inte ska öka. Detta innebär att det är mindre lönsamt med solceller, som bidrar med kWh men inte påverkar effektuttaget. Effekttariffen bedöms inte hindra deltagande i flexibilitetsmarknader men det påtalas att den kan begränsa stora effektuttag under billiga timmar då detta innebär en betydligt ökad effektavgift.  

Hushållens kunskap och uppfattning

Rapporten har även studerat kännedom och uppfattningar. Ca 40 % av hushållen känner till kapacitetstariffen, av dem kan ca 2/3 ge en korrekt definition. Av respondenterna är 23 % positiva, 44 % neutrala och 28 % negativa. Negativ perception är vanligare bland prosumenter (dvs solcellsägare), hushåll med elvärme och högutbildade. En informationskampanj riktad till hushåll genomfördes inför införandet och informationsmaterial har uppdaterats och förtydligats under perioden, men rapporten lyfter ändå att kunskapen varierar mellan olika grupper. Lägst kunskap hade yngre hushåll och de med relativt låg elförbrukning och högst kunskap hade bland annat hushåll med elbil.

Slutsatsen: ingen tidsdifferentierad effektavgift

Slutsatsen från rapporten var att tariffen bedöms fungera som avsetts, dvs sprida belastningen på elnätet, men att de skulle undersöka vidare huruvida de skulle införa en tidsdifferentierad komponent. Efter en analys [7] har VREG kommunicerat att man inte avser att införa en tidsdifferentierad komponent i elnätsavgiften då de anser att det innebär onödig komplexitet och att nyttan inte överväger riskerna med ett införande [8]. De risker som nämns är att det kan bli otydligt för konsumenter och att en tidskomponent i sin tur riskerar att skapa nya effekttoppar då priset går ner. Vidare anser VREG att elpriset redan idag utgör en tidsdifferentierad komponent för konsumenterna. Flera andra EU-länder framför också denna tolkning.

Andra exempel på tidsdifferentierade nätavgifter

EU-kravet om tidsdifferentierade nättariffer [1] har tolkats och införts på olika sätt runt om i EU.

Italien genomförde en omfattande reform av elnätsavgifter mellan 2016-2019 [9]. Bland annat avskaffades progressiva tariffer, där hushåll betalade mer per kWh ju mer de förbrukade. Effekttariffer infördes för olika kundgrupper, men inte för hushåll. Hushåll har sk. tidszonstariffer där dygnet delas in i tre tidszoner – F1 vardag, F2 kvällar och lördag samt F3 nätter och söndag/helg. F1 innebär ungefär 5 eurocent/kWh, F3 3 eurocent/kWh och F2 däremellan [10].

I Frankrike introducerades i augusti förra året ett reviderat avgiftssystem Turpe 7 för perioden 2025-2028, med nya avgiftsnivåer för elnätstariff och nytt för den sjunde upplagan var introduktionen av tidszoner för elanvändning [11]. Avgiften är högre kl. 7-11 samt kl. 17-23 och lägre under dagen, dvs. 11–17. När jag söker runt verkar det som att dessa ändringar inte har rört upp några starka känslor hos franska elbilsägare.

I Nederländerna infördes 2009 en fast nätavgift som baseras på säkringsstorlek [11]. Bland annat brist på pristransparens innebar att det infördes krav på en standardiserad publicering av nätavgifter (2011), bättre kundinformation (2015) och enklare tillgång till egna data (2021) [11]. Utan att göra några justeringar, till exempel kopplat till tid, har detta upplägg godkänts av EU-kommissionen [12].

Egen kommentar

Centralt för införandet av en effekttariff i Flandern har varit informationsinsatser och kunskapshöjande åtgärder till hushåll och småföretag. Initialt tolkar jag det som att man underskattat behovet och sedan ökat insatserna. Sedan har man i Flandern valt att inte gå vidare med en tidsdifferentierad effekttariff. Införanden av liknande elmarknadsreformer har tidigare, till exempel i Nederländerna, kombinerats med informationsinsatser för konsumenter, där man kopplat till exempel kostnader för laddning, och en utvecklad statlig styrning av företagens avgiftsmodeller.

Andelen smarta elmätare i Sverige har varit högre än stora delar av Europa under en tid och det kanske speglas i att det införts, i jämförelse med resten av Europa, mer avancerade krav på dynamisk prissättning av elnätsavgifter. Även Sveriges elmarknadsdesign, där nätbolag debiterar hushåll i respektive nätområde och inte som i stora delar av Europa att kostnaden för elnät avtalas mellan elbolag och nätbolag, kan bidra till att man i Sverige, i någon utsträckning, kan påverka vilken elnätsavgift man åläggs. Frågan är om elnätsavgifterna kommer att utvecklas i en mer komplex riktning eller om Sveriges modell är för komplicerad, men det får framtiden avgöra.

Referenser

[1] Förordning 2019/943 om den inre marknaden för el, artikel 18. länk

[2] omEV, Effektavgift och laddning. 11 mars 2025 länk

[3] omEV, Effektavgift i europeiska länder. 20 mars 2025 länk

[4] VNR, Capaciteitstarief. 2026 länk

[5] Energiprice.be, 14 februari 2022. 6% VAT on energy, extending the social tariff: what are the latest measures for the sector?  länk

[6] VREG, 2025. Evaluatie van het capaciteitstarief op laagspanning länk

[7] Nelectra, 13 oktober 2025 länk

[8] VREG, 13 oktober 2025. länk

[9 ] ARERA, Reform av nättariffer och tariffkomponenter (582/2015/R/eel). 2 december 2015 länk

[10] ARERA, Uppskattade årliga utgifter länk

[11] CRE, Annexe Communiqué de presse TURPE 7 länk

[12] ACM, 17 maj 2022 länk

[13] Overheid, 13 oktober 2018. Meddelande om genomförandet av direktiv (EU) 2019/944 om gemensamma regler för den inre marknaden för el länk