ICCT: Så bör regeringar stödja laddinfrastruktur

Under konferensen EVS38 i Göteborg i juni presenterades en internationell genomgång av policyer för laddinfrastruktur. I studien ges ett antal förslag på åtgärder som offentliga aktörer kan införa stegvis om de vill stödja en effektiv och jämlik utbyggnad av laddinfrastruktur. I dagens nyhetsbrev sammanfattar vi forskarnas slutsatser och jämför med läget i Sverige.

Litteraturstudie

Tre amerikanska analytiker från institutet ICCT har gjort en litteraturstudie av laddpolicyer i ett antal länder [1]. I referenslistan nämns bland annat Kina, Indien, USA, Kanada, EU, Storbritannien, Taiwan och Rwanda.

Analysen är publicerad som en konferensartikel. Författarna har studerat utvecklingen av laddinfrastruktur för olika användargrupper och olika typer av vägfordon inklusive två- och trehjulingar.

Tre mognadsfaser

Artikeln delar in utvecklingen av laddinfrastruktur till vägfordon i tre faser; en begynnande fas, en utvecklingsfas och en mognande fas.

I den begynnande fasen har laddbara fordon en minimal marknadsandel och publik laddning är sällsynt.

Under utvecklingsfasen ökar användningen av laddbilar stadigt. Laddnätverken expanderar i stadsområden och längs trafikerade korridorer. Investeringar från den privata sektorn blir allt viktigare. Utbudet av destinationsladdning och snabbladdning blir mer varierat. Konsumentintresset växer.

På en mognande marknad utgör laddbara fordon en betydande andel av nyförsäljningen. Laddinfrastrukturen expanderar i huvudsak på marknadens villkor och den dynamiken drivs till stor del av konsumenternas efterfrågan och konkurrens. Utvecklingen är allt mindre beroende av subventioner. Detta skede kännetecknas av tillförlitliga och omfattande laddningsalternativ, konkurrenskraftiga laddkostnader och hög acceptans hos kunderna.

Politikens och det offentligas roll

Regeringar och andra offentliga organ har givetvis en viktig roll i alla stadier av laddutbyggnad. Men det behövs helt olika åtgärder beroende på marknadsförhållandena för fordon och laddinfrastruktur. Strategierna måste förändras över tid.

I en begynnande fas kan myndighetsstöd vara avgörande för att få igång marknaden. Det offentliga kan tillhandahålla finansiering, fastställa standarder och främja samarbete över sektorer.

Under utvecklingsfasen behöver myndigheter driva på mot en massmarknad. Det kan exempelvis innebära att man sätter upp mål för utbyggnad av laddningsinfrastruktur. Myndigheter kan behöva genomföra vissa riktade offentliga upphandlingar för att nå den typen av mål. Det är också viktigt att myndigheter sätter upp regler som säkerställer en användarvänlig, tillförlitlig, transparent och rättvis prissättning.

Under mognadsfasen är det offentligas viktigaste uppgift att säkerställa en rättvis och sund marknadsutveckling. Det kan handla om att reglera jämlikhetsfrågor och tillgänglighet för utsatta grupper eller näringsgrenar. Offentliga aktörer kan också behöva tillhandahålla utbildning och kompetensutveckling så att laddbranschen kan rekrytera rätt kompetens och utveckla ny teknik och nya tjänster. Myndigheter behöver också övervaka marknaden så att den upprätthåller en fungerande konkurrens.

Kina och Norge tas som exempel på mognande marknader. EU är i utvecklingsfasen men på väg mot en mogen fas. Länder som USA, Indien, Sydafrika och Chile har inte kommit lika långt.

Skillnader och likheter hos olika fordonssegment

Författarna delar in fordonssegmenten i två- och trehjulingar, personbilar och tunga fordon. Policyer behöver självklart anpassas efter vilken typ av fordon som ska laddas. Men vissa frågeställningar är gemensamma. Initialt kan det handla om offentligt investeringsstöd och att engagera privata investerare. I senare faser kan offentliga aktörer behöva styra kommersiella aktörer så att de tar fram användarvänliga system med god interoperabilitet. Laddinfrastrukturen behöver integreras effektivt med övrigt elsystem och det kan kräva offentlig styrning.

Jämlikhetsaspekter

Artikeln lyfter också fram jämlikhetsaspekter. Policyer behöver utformas så att de ger god tillgänglighet till laddning för olika typer av elbilfordonsanvändare i alla samhällsgrupper.

Exempel för en begynnande marknad

Författarna nämner några exempel på åtgärder som är lämpliga för en begynnande marknad. I Indien har man infört tekniska standarder för batteribyte och bytesstationer som gjort det möjligt att hantera batterier från olika leverantörer. Storbritannien har infört regler om smart laddning för att minska belastning på elnätet. USA och EU har tagit fram en gemensam standard för laddning av tunga fordon (MCS) och Kina har en liknande standard. I Kanada är stöden anpassade till olika fordonsflottor och specifikt för arbetsplatser, bostadshus och områden med ursprungsbefolkning. Frankrike har stöd som minskar statens utgifter i takt med ökande intäkter från användarna. Kaliforniens stöd till laddning av tunga fordon styrs mot särskilda ladd-korridorer.

Exempel för utvecklingsfasen

Som exempel på åtgärder för en marknad i utvecklingsfasen nämns EU:s förordning om infrastruktur för alternativa drivmedel (AFIR). Reglerna inkluderar både lätta och tunga fordon, har krav på ett visst antal laddare vid vissa årtal och även att operatörer ska leverera data till myndigheterna. I Storbritannien ställer man krav på att snabbladdare ska ha minst 99 procent tillgänglighet och kan utfärda böter om aktörer inte uppfyller kraven.

Exempel för en mognande marknad

Som exempel på åtgärder som är lämpliga för en mognande marknad nämner författarna att Kalifornien analyserar etableringen av laddinfrastruktur utifrån demografi och inkomstfördelning för att säkerställa tillgänglighet för alla samhällsgrupper. Laddinfrastruktur för bussar kan få extra subventioner i områden med låg grad av samhällsservice. Federalt i USA har man infört stöd till utbildning och kompetenshöjning av aktörer som bygger ut laddinfrastruktur. Inom EU övervakar man laddmarknadens funktion, och regler kan införas för att säkerställa god konkurrens och en fungerande marknad.

Författarnas slutsatser

• Den aktör som vill analysera utvecklingen av laddinfrastruktur och behoven av styrning och stöd bör utgå andelen batterielektriska fordon av nyförsäljningen. Detta mått är en god indikation på om vilka åtgärder som är mest angelägna för olika fordonssegment och användargrupper.
• Politiska och offentliga aktörer har inledningsvis en stor roll för att få igång laddmarknader. Efterhand behöver det offentliga växla över till att bevaka tillgänglighet hos utsatta grupper och säkerställa konkurrens och funktionalitet.
• Policyer behöver anpassas löpande.

Läget i Sverige

Energimyndigheten har ett regeringsuppdrag att ta fram förslag till stöd för laddinfrastruktur. En delrapport lämnades i februari 2025 [2].

Energimyndigheten anser att förutsättningarna för laddinfrastruktur i Sverige nu går in i en ny och mognande fas. Därför bör stödet styras om från mängdstöd till mer riktade och strategiska stöd. Man nämner bland annat ett ökande laddbehov för tunga fordon och publik hemmaladdning för boende som saknar laddmöjlighet.

Stöden bör göra kvalificerade analyser och för att kunna göra detta håller Energimyndigheten på att bygga upp ett internt kompetensstöd. Man nämner också behov av forskning och regionala analyser.

Dagens stödsystem är utspritt på alltför många myndigheter och kan liknas vid ett lapptäcke enligt Energimyndigheten. Det är sannolikt inte optimalt. Där föreslås vissa ändringar.

Egen kommentar

I förstone upplevde jag ICCT:s texter som nästan självklara. Man måste utgå från verkligheten när man vill påverka verkligheten.

Men sen insåg jag att ICCT nog snarare vill betona vikten av kontinuerlig analys. Behoven förändras. Vad är kostnadseffektivt i olika faser och för olika grupper? Även det kan tyckas självklart. Men så utformas inte alltid politiken och därför har vi något att lära av denna studie.

Om man jämför den amerikanska studien med Energimyndighetens genomgång av svenska styrmedel så pekar båda analyserna i samma riktning.

Referenser

[1] Kok I., Rajon Bernard M., Hall D. 2025. Policy sequencing for electric vehicle charging deployment. 38th International Electric Vehicle Symposium and Exhibition (EVS38) Göteborg, Sweden, June 15-18, 2025.

[2] Effektivare stöd för laddinfrastruktur. Energimyndigheten 2025. Länk.