Attityder till elbilar och förbränningsmotorn

Schweiziska forskare har undersökt attityden till elbilar i Australien, Tyskland och Storbritannien mellan 2021 och 2024. Under perioden har elbilsmarknaden mognat rejält med sjunkande priser och ökande utbud. Det borde resultera i en mer positiv inställning, men resultatet blev det omvända. Varför?

Vi tar också upp en studie från Kalifornien. Där har man undersökt allmänhetens inställning till ett kommande förbud mot förbränningsbilar.

Attitydstudier från 2021 till 2024

Den nya schweiziska forskningsstudien undersökte allmänhetens attityder till elfordon och politik för att fasa ut konventionella bilar [1]. Studien gjordes med webbenkäter från 2021 till 2024.

Varje år tillfrågades 1 200 personer vardera i Australien, Tyskland och Storbritannien. Totalt ingick 14 000 personer i studien. Varje frågeomgång sägs ha genomförts med ambitionen att få ett representativt urval av befolkningen i respektive länder. Jag hittar inga uppgifter om svarsfrekvens eller bortfall.

Skillnader och likheter mellan länderna 

Länderna är i många avseenden jämförbara avseende demografi samt politisk och ekonomisk struktur. Men det finns skillnader som skulle kunna ha betydelse i denna undersökning. Forskarna nämner att ländernas miljöpolitik skiljer sig åt och att Tysklands inhemska fordonsindustri har stor ekonomisk betydelse. Det var bara ungefär 10 procent av respondenterna i Australien som bor på landsbygd medan andelen var ungefär 20 procent i Tyskland och Storbritannien.

Egna erfarenheter kan påverka attityder

Forskarna går igenom några generella faktorer som kan påverka attityder. Forskning har visat att vår inställning till ny teknik påverkas när vi kommer i kontakt med den nya företeelsen via grannar, vänner, i arbetet eller av egen erfarenhet. Det finns också en tillvänjningseffekt när vi använder ny teknik över tid.

Attityder till samhällets styrmedel 

Vår inställning till politiska styrmedel är generellt mer positiv till ”pull-metoder” såsom subventioner och informationskampanjer och mindre positiv till ”push-metoder” som avgifter och förbud. Attityder påverkas också av hur rättvist och effektivt vi upplever ett styrmedel, och hur vi upplever att det påverkar vår vardag och plånbok.

Faktorer som kan påverka inställning till elbilar

Forskning visar också att värderingar förändrat långsamt. Men författarna pekar ändå på ett antal faktorer som borde kunna påverka allmänhetens attityder under studiens gång.

• Nytillverkade elbilars räckvidd har ökat.
• Antalet tillgängliga elbilsmodeller har ökat och fler elbilar är tillgängliga på begagnatmarknaden.
• Skillnaden i inköpspris mellan elbilar och förbränningsbilar har minskat.
• Antalet publika laddställen har ökat.
• Elbilarnas andel av fordonsflottan har ökat.
• Den globala utvecklingen går mot att fasa ut förbränningsbilar.
• Invånare i alla tre länderna uttrycker oro för klimatförändringar.

Hypotes: Attityderna till elbilar förbättras under mätperioden

Baserat på faktorerna ovan var forskarnas hypotes att attityden till elbilar skulle komma att utvecklas i positiv riktning under mätperioden. Man formulerade också en hypotes om att acceptansen för åtgärder för att fasa ut förbränningsbilar skulle öka.

Resultat: Attityderna blev mer negativa

Resultatet blev dock det motsatta. I alla länder hade respondenterna i grunden en positiv attityd till elbilar, men de blev mindre positiva till elbilar under mätningens gång. Istället fick respondenterna en alltmer positiv syn på förbränningsbilar. Se figur nedan.

Samtidigt svarade mer än hälften av respondenterna år 2024 att de hade fått en mer positiv inställning till elbilar på senare år. Det stämmer inte överens med mätresultatet ovan.

På frågan hur man skulle ställa sig till att det införs ett förbud mot att sälja nya förbränningsbilar år 2030 var en majoritet av respondenterna positiva i Australien och Storbritannien. I Tyskland var en majoritet negativa. Andelen positiva minskade under perioden i alla länder. Se figur nedan.

Forskarnas slutsatser

Forskarna tror att respondenterna har en positiv syn på miljöpolitik generellt, men att de är mer negativa till konkreta åtgärder om de tror att effekten blir högre kostnader eller krav på beteendeförändringar. Det kan förklara minskande entusiasm för restriktioner mot förbränningsbilar.  Datumet för ett tänkt förbud för förbränningsbilar 2030 kom ju allt närmare i tid under undersökningen.

Under mätperioden har nya restriktioner införts i flera länder.  Politiken blir tydligare och den berör befolkningar mer konkret. Som ett resultat av denna förändring kanske attityder blir mer negativa, förutsatt att respondenterna har en uppfattning om att det kan innebära negativa konsekvenser för dem.

En annan orsak kan vara ekonomisk. Enkäten gjordes efter pandemin och under det att Ryssland startat sitt anfallskrig i Ukraina. I tider av ekonomisk nedgång blir attityden till miljöpolitik mer avvaktande.

Forskarna resonerar också om en ändrad höger-vänsterdominans i politiken. I många länder ökar stödet högernationalistiska partier. De har ofta en mer negativ inställning till miljöpolitik.

Tyskland utmärkte sig på en punkt. Där var stödet för att fasa ut förbränningsbilar mindre än i Australien och Storbritannien. Forskarna tror det kan bero på att tysk fordonsindustrin är viktig för landets ekonomi.

Enkät i Kalifornien kompletterar bilden

Det finns också en ny forskningsartikel från USA där man har undersökt allmänhetens attityder till restriktioner [2]. I delstaten Kaliforniens beslutades år 2022 ett så kallat ZEV Mandate om en gradvis utfasning av förbränningsbilar. Till år 2035 ska alla nya personbilar antingen vara batterielbilar, bränslecellsfordon eller laddhybrider där de sistnämnda får ha högst 20 procent marknadsandel. (Trumpadministrationen försöker nu riva upp detta beslut.)

Forskarna skickade ut drygt 70 000 enkätformulär till slumpvis utvalda hushåll under 2024. Enkäten innehöll en kort beskrivning av ZEV Mandate och en fråga om deras inställning till denna regel. Drygt 2 500 svar inkom.

Där var 46 procent positiva, 37 procent negativa och 17 procent neutrala. 8 procent av de svarande ägde en ZEV-bil.

De vanligaste argumenten från de positiva var följande:

• Eldrift ger miljö- och klimatfördelar
• Minskat oljeberoende
• Förbränningsbilar ger negativa konsekvenser

De vanligaste argumenten från de negativa var följande:

• Elbilar är dyrare
• Begränsade laddmöjligheter/ nätkapacitet
• Miljöproblem med råvaror/ elbilars tillverkning/ batteriåtervinning
• Inskränkning i konsumenters frihet/ politik borde inte reglera detta

De positiva hade högre utbildning, bodde i högre grad i städer, fler var ägare av elbil och fler hade tillgång till laddning. De negativa var överrepresenterade i åldern 60 – 69 år och de värderade miljöfrågor lägre samt ekonomi och livsstil högre. Bilägare var mer negativa och särskilt de som ägde flera bilar.

De kaliforniska forskarna tror att motstånd mot ZEV-policyn kan minskas med informationsinsatser, lägre kostnader för elfordon och investeringar i laddinfrastruktur.

Egen kommentar

Styrmedel mot förbränningsbilar är nödvändiga av bland annat klimatskäl, men de kan inte införas utan någorlunda bred acceptans. Kunskaper om hur attityder formas är viktig.

Första året man frågade om inställningen till ett förbud av försäljning av förbränningsbilar till år 2030 var år 2021 och då var låg förbudet nio år fram i tiden. Sista gången var 2024 och då låg förbudet bara sex år fram i tiden. Hade resultatet blivit det samma om årtalet för det tänkta förbudet legat nio år fram i tiden under hela undersökningen?

Det är intressant att man fått liknande resultat i flera västländer som trots allt skiljer sig en del.

Jag brukar påminna om att enkäter ska tolkas försiktigt, med tanke på bortfall och representativitet.

Nedan har jag gjort en figur med andelen nyregistrerade laddbara bilar i länderna som ingår i den schweiziska studien. Trots att andelen nya elbilar var mycket lägre i Australien än i Storbritannien var attityden till förbud mot förbränningsbilar likartad i båda länderna medan tyskarna, som också har en relativt hög andel, var mer skeptiska.

Figur: Andel laddbara bilar i nyförsäljningen. Källor: Australien (Aus) länk och länk. Tyskland (Ty) och Storbritannien (UK) länk.

Referenser

[1] Hoppe, J. Tröndl, T., Patt, A. 2025. “I didn’t like them from the beginning, and I hate them now.” Changes in attitudes towards electric vehicles and phase-out policies for conventional cars. Energy Policy volym 205. Länk.

[2] S. Nordhoff, S. Hartman. 2025. Exploring public support and opposition to 100% zero emission vehicle policy. Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour. Volym 113, s. 1294-1323. Länk.