Vi skrev för ett tag sedan om de sjunkande priserna och försäljningstrender för litiumjonceller [1].
En djupare analys av trenderna görs i en nyligen släppt poddintervju med analytiker James Frith, som numera är på investeringsfirman Volta Energy Technologies, men som tidigare var på Bloomberg New Energy Finance [2,3].
Det är möjligt att lyssna på det 45 minuter långa avsnittet [3], men ett annat alternativ är att läsa transkriberingen av hela intervjun [2]. Ta gärna tiden att lyssna på avsnittet.
Bakgrunden är att kinesiska batteritillverkare gör riktigt kostnadseffektiva celler just nu. Många analytiker och Frith är en av dem anser att det inte går att förklara de låga priserna med att de har låga timkostnader samt att de får subventioner.
Förklaringen är snarare de har lärt sig att bygga anläggningar med stort utbyte, har närhet till leverantörer, speciellt maskintillverkare, samt att de har möjlighet att arbeta med låga marginaler [2]. Dessutom spelar låga materialkostnader givetvis också roll.
Ämnen som diskuteras
I avsnittet diskuterar de:
- De samverkande faktorerna med överkapacitet, en något dämpad efterfråga och låga varupriser kan leda till ett “blodbad” hos batteritillverkarna och leda till en marknadskonsolidering i Kina.
- De låga spotpriserna för battericeller påverkar marknaden för stationära batterier mer än för batterierna till elfordon. Det beror på att de flesta batterier till fordonstillverkningen säljs över långa kontrakt där spotpriset inte påverkar. Så är inte situationen för stationära batterier.
- Hur viktiga är egentligen kostnadsfaktorer som arbetskraft, energipriser och miljöbestämmelser?
- Vad västerländska företag kan lära sig av Kina?
- Varför tror James att det kommer skapas många partnerskap mellan kinesiska och västerländska företag.
Spotpriset kan höjas, men medelpriset kommer gå ner
Spotpriset på LFP-celler i Kina är nästan 50 USD/kWh.
Frith gör analysen att spotpriserna kan gå upp de närmsta åren. Det är speciella omständigheter som gör att priset är så lågt. En viktig del är att det är väldigt låga materialkostnader.
Däremot om vi räknar medelpriset för alla celler som säljs dvs både via spotpris och alla långa kontrakt så kommer priset gå ner mer enligt Frith.
Faktorer som förbättrad effektivitet i tillverkning, lägre investeringskostnader för batterianläggningar, mer automatisering, nya cell- och packdesign och andra kemier kan alla spela roll.
Kostnadsfaktorer i celltillverkning
De diskuterar vilka faktorer som huvudsakligen förklarar skillnader i kostnader för celltillverkning mellan väst och Kina.
Frith anser att kostnaden för att tillverka LFP celler är ungefär 70% materialkostnader, 20% operativa kostnader (som till exempel energi, arbetskraft) och 10% är investeringskostnad i batterianläggningen.
Baserat på data har för olika kostnadsfaktorer så uppskattar han att LFP-celler kostar 68 USD/kWh i Kina och 75 USD/kWh i USA. Skillnaden är inte så stor. Arbetskraft är billigare i Kina, men eftersom anläggningarna är mer automatiserade så spelar den skillnaden allt mindre roll.
Energi i USA och Kina är ungefär lika dyrt.
Skillnaden är enligt Frith mer kopplat till själva produktionen. Många kinesiska anläggningar har större utbyte, samt närhet till maskintillverkare gör att underhåll och reparationer fungerar bättre. Kineserna är helt enkelt bättre på att få produktionen att fungera kontinuerligt och effektivt.
Det är delvis en möjlighet för västvärlden. Om vi blir lika bra eller ännu bättre på produktion (och underhåll) som Kina borde vi kunna konkurrera.
Subventionerna i Kina har spelat roll, men inte så mycket längre
Subventioner har haft en avgörande roll i utvecklingen av Kinas elbilsindustri. En av de viktigaste subventionerna har varit låga markkostnader, där provinser ofta tillhandahåller gratis mark för att locka tillverkare att bygga anläggningar. Det fanns också direkta subventioner för elbilar som använde kinesiskt tillverkade battericeller, vilket liknar det vi ser idag med USA.
Dessa program bidrog starkt till att etablera den kinesiska industrin och främja användningen av inhemskt producerade celler. Dessa subventioner började fasas ut under 2023, men marksubventioner och skattelättnader fortsätter att spela en viktig roll. Kina har inte en hemlig eller överlägsen subventionsregim i dagsläget, men de var tidigt ute med att stödja industrin, särskilt under perioden 2010–2020.
En viktig aspekt är att 90 % av Kinas produktionskapacitet har byggts under perioden 2020–2024. År 2020 hade Kina cirka 550 gigawattimmar i kapacitet, men detta väntas stiga till 4,5 terawattimmar i slutet av 2024. Subventionerna från det senaste decenniet har hjälpt stora företag som BYD och CATL att växa, men de är inte längre lika avgörande för Kinas konkurrenskraft idag.
En fördel för kinesiska företag är att de är stora nog idag att klara den cykliska situationen som gäller i batteribranschen. De klarar perioder med låga marginaler, men flera av de västerländska företagen kan försvinna under en sådan period.
Västerländska företag har IP-rättigheter, som kan vara en fördel framåt
Ett underskattat fenomen enligt Frith är att många västerländska start-up-företag har IP-rättigheter för vissa material för batterier.
Kinesiska företag kommer inte ha möjlighet att sälja batterier med de nya materialen i många västerländska länder.
Det möjliggör en situation där västerländska start-up-företag kommer ha partnerskap med kinesiska företag. De kan tillsammans bygga upp storskalig produktion.
Egna kommentarer
Det är en lat analys att bara förklara Kinas konkurrenskraft med statliga stöd i dagsläget.
Det finns en annan artikel som förklarar hur det gick till Kina tog solcellsmarknaden [4]. Även i den sektorer är det för enkelt att förklara allt med stora subventioner.
De som är kvar efter “blodbadet” kommer vara starka.
Det var intressant att Frith lyfte att västerländska företag har värdefulla IP-rättigheter.
Referenser
[1] Litiumjonceller – försäljning, sjunkande pris och konsolidering. omEV. 25 september. länk
[2] Unpacking China’s cheap battery costs. Catalyst. 10 oktober Transcript. länk
[3] Unpacking China’s cheap battery costs. Catalyst. Spotify. Länk (45 minuter)
[4] How the US Lost the Solar Power Race to China. 30 september. Bloomberg. länk