Arkiv / Teknik

Flaskhalsar vid omställning till elbilar och möjliga lösningar – en fransk studie

Creative commons license

WWF Frankrike har tagit fram en rapport om behovet av omställning till eldrift [1]. Man går igenom flaskhalsar som råvarutillgång, riskabla leveranskedjor och prisökningar. I tre scenarier räknar man på framtida behov av material till franska bilar, och föreslår åtgärder som minskar resursbehoven för att underlätta omställningen. Trenden mot allt större bilar och batterier har särskilt fokus.

Elektrifieringen är nödvändig

En tredjedel av klimatutsläppen i Frankrike kommer från transporter (liksom i Sverige). Rapporten inleder med att det därför av klimatskäl är mycket angeläget att ställa om snabbt till eldrift i transportsektorn.

Vad studien gör

I studien utgår man från att Frankrike i omställningen behöver få tillgång till en proportionerlig andel av de material som behövs till fordon i världen. De analyserar möjliga flaskhalsar som kan försvåra omställningen, och undersöker olika sätt att minska dessa risker.

Samlar många källor

Som källor använder man rapporter och översikter från IEA, Bloomberg och en rad andra analyser för att ställa samman en översiktsbild av kommande materialbehov, etablering av gruvor, råvarutillgångar, återvinningstrender, batteriutveckling och så vidare. I rapporten hänvisar man till källor för sina uppgifter.

De har valt ut metallerna koppar, litium, nickel, kobolt som indikatorer.

Potentiella flaskhalsar

Rapporten går igenom olika typer av flaskhalsar som kan försvåra eller begränsa övergången till eldrift i transporter.

Materialbehovet ökar enormt. För att uppnå Parisavtalet förutspås att behovet av kritiska metaller till batterier ökar 30 gånger till år 2040. Samtidigt ökar behovet av material till andra sektorer.

Koppar anses vara mer kritiskt än litium eftersom koppar har varit en viktig resurs mycket längre. Det är därför svårare att hitta nya kopparresurser att exploatera till rimlig kostnad. Det är mer sannolikt att de stora och värdefulla kopparfyndigheterna redan har exploaterats. Detta gör koppar till en kritisk resurs. Kopparanvändningen antas öka någorlunda proportionerligt med antalet elbilar eftersom koppar, till skillnad från de flera kritiska råvaror till batterier, inte är lika utbytbart.

Utvinningen skapar miljöskador, särskilt i tidiga led av leveranskedjor. Det finns också geopolitisk konkurrens som kan påverka leveranskedjor. Flera av de undersökta metallerna utvinns eller förädlas i ett fåtal länder och det gör marknaden osäker eller priskänslig.

Utvinning kan ske med otillräckliga social hänsyn. Gruvbranschen är en av de branscher som oftast förknippas med konflikter om mänskliga rättigheter. Gruvnäringen är fjärde viktigaste orsaken till avskogning och påverkar direkt eller indirekt en tredjedel av skogsekosystemen, enligt WWF.

Det tar lång tid att etablera nya gruvor. I medeltal går det mellan fem och tjugo år från prospektering till färdig gruva. Det kan utgöra en besvärlig flaskhals, särskilt i den fas vi nu befinner oss när materialbehoven ökar snabbt. Det kan helt enkelt bli svårt att få fram tillräckliga mängder. Då stiger priserna.

Ledtiderna verkar också öka. I medeltal tar det idag dubbelt så lång tid att utreda möjlighet till nickelutvinning jämfört med på 1990-talet. Det beror bland annat på ökade krav på att kartlägga miljöeffekter och hänsyn.

Samtidigt kan ökade kostnader bli en drivkraft att utveckla nya tekniker som exempelvis natriumjon-batterier. Men även teknikomställning har långa ledtider från utveckling till storskalig produktion, påpekas i studien.

Mineralhalten i de fyndigheter som exploateras sjunker långsamt. Globala trender visar att fyndigheter med högst halter exploateras först. Medelhalten i kopparmalm beräknas kunna sjunka 1,5-3,7 procent per år under kommande decennier och motsvarande prognos för nickel är 1,2 procent. Utvinningen av de utvalda mineralerna kan komma att kräva 25-30 procent mer energi år 2050 än idag.

Tillgången understiger behovet

Rapporten hänvisar till IEA:s som 2023 skrev att tillgången till alla fyra studerade metaller kommer vara lägre än prognostiserat behov år 2030, om man utgår från ambitiösa klimatmål. Med nuvarande trender verkar det vara svårt att uppnå de mål som vi behöver nå.

Tre framtidsscenarier

Alla dessa data sätter man samman till tre scenarier av hur materialtillgång av dessa metaller står sig i förhållande till förväntad utveckling i Frankrike av trafikbehov, storlek på fordon och behov från andra sektorer.

Scenario 1: De utgår från nuvarande utveckling för persontransporter i Frankrike till 2035 och 2050. Detta jämförs med två policyscenarier.

Scenario 2: Ett policyscenario som utgår från politik där man stabiliserar trafikutveckling och resandet på dagens nivå. Man antar att kollektivresandet ökar. Andelen suvar bromsas på dagens nivå.

Scenario 3. Detta policyscenario styr mot ett minskat bilinnehav, lägre andel suvar och en ökad andel kollektivresor och delade bilresor. Det totala resandet 2035 är sex procent lägre än 2022.

Batteribehov med olika scenarier

Rapporten har gjort beräkningar av hur behovet av batterier till vägfordon kan påverkas till år 2035 med olika antaganden i scenarierna ovan. Batteribehovet skulle kunna minska med 9 procent om resandet minskar något (jämfört med referensscenariot). Med en högre andel kollektivresor och bildelning kan behovet minska ytterligare 14 procent.  Om bilarnas storlek hålls nere (färre suvar etc.) kan behovet minska med ytterligare 17 procent.

WWF:s åtgärdsförslag

WWF Frankrike föreslår ett antal åtgärder. Deras argument är att åtgärder behöver minska riskerna för att omställningen till eldriven persontrafik i Frankrike riskerar att bromsas upp eller försvåras av de olika flaskhalsar som beskrivs i rapporten. Här är deras förslag i sammanfattning.

Utforma skatter så att de styr batteristorleken i personbilar mot 50 kWh.

Ge inte skatterabatter till elbilar som väger mer än 1.600 kg, utom för stora familjer som kan få bonus vid köp av bil upp till 2.000 kg.

Ge inga skatterabatter till laddhybrider. Denna teknik används i alltför hög utsträckning till att ge extra prestanda och det motverkar resurshushållning med batterimaterial.

Anpassa skatter och bonusar så de tar hänsyn till låginkomstgrupper. Det motiveras med att underlätta för låginkomsttagare att välja eldrivna fordon.

Kräv att biltillverkarna årligen rapporterar till franska myndigheter medelvikten hos den sålda flottan i Frankrike. Inför en avgift på 5 euro per kg som överstiger 1.600 kg för varje såld bil per år.

Inför nationella kollektivtrafikbiljetter som gör det enklare att resa i tåg och buss i olika regioner.

Inför krav på aktivt mobilitetsarbete för arbetsgivare med minst 11 anställa.

Öka offentliga anslag till infrastruktur som främjar cykling och bildelning.

Egen kommentar

Fakta i sig är inte nya. Men jag blev intresserad av denna studie för att man har ställt samman de många potentiella riskerna och flaskhalsarna på ett systematiskt sätt. De har sedan illustrerat olika möjligheter att minska risker. De visar inte bara på möjligheter med teknik och leveranskedjor utan också möjligheten i att styra fordons storlekar och få ett mer resurseffektivt resande. Frankrike är likt många andra västländer i det avseendet.

Några antaganden i deras scenarier och förslag kan nog uppfattas som lite oortodoxt eller orealistiskt. Om man bortser från detta så lyfter rapporten ändå fram att elektrifieringen behöver stödjas med mer än bara själva teknikskiftet.

Källa

[1] WWF Frankrike november 2023. Critical metals: The SUV impasse. What scenario for a successful transision in mobility? Vi har tillgång till en förhandskopia på engelska. Franska upplagan finns här. Den som vill få tillgång till engelska versionen kan skriva till omev@omev.se.