Laddbara bilar och publik laddning i Europas storstadsregioner – ICCT rapport

Urbaniseringen pågar globalt och städers ekonomiska betydelse blir allt större. Enskilda storstadsregioner/städer kan vara ekonomiskt jämlika med medelstora länder. Exempelvis har storstadsregionen Stockholm högre nominellt BNP än Ungern och Parisregionen har högre BNP än Polen [1].

Städer har även haft en viktig roll i omställningen till laddbara fordon. Många köpare bor där, men städerna har även aktivt främjat laddbara fordon genom lokala styrmedel. Det är dock inte ofta som statistik för e-mobilitet särredovisas för städer. I en ny rapport från ICCT presenterar data men även analys för 48 utvalda stadsregionerna i Europa [2]. Rapporten baseras på data från år 2021 och berör även nationella nyregistreringar av laddbara bilar. Dagens nyhetsbrev är en sammanfattning av rapporten.

Snabb ökning av laddbara bilar i Europa men stor skillnad mellan länder

Rapporten baseras som tidigare nämnt på data från år 2021. Då likt år 2022 var marknadsandelen för laddbara bilar i Europa högst i Norge, Sverige och Nederländerna, i botten av listan finns Polen, Spanien och Italien [2][3]. Faktum är att Sverige i absoluta tal var den femte största marknaden för BEV och fjärde största för PHEV i Europa år 2022 [3]. Marknadsandelen för laddbara bilar för Europa som helhet var 19 procent år 2021 [2] och 21,5 procent år 2022 [3].

Laddbara bilar har höga marknadsandelar i storstadsregioner

Rapporten använder sig av Eurostats klassificering för storstadsregioner vilket är regioner där mer än 50 procent av befolkningen bor i urbana områden med fler än 250 000 invånare [2]. Dessa storstadsregioner har generellt högre marknadsandelar för laddbara bilar jämfört med glesbefolkade regioner. 40 av de 48 utvalda storstadsregionerna har högre genomsnitt än det europeiska snittet [2].

Kanske föga förvånande hade storstadsregionen Oslo högst marknadsandel laddbara bilar i Europa – 89 procent av försäljningen var laddbar. Nedan är de storstadsregioner i Europa med högts marknadsandel laddbara bilar fördelat på cirka andel för BEV och PHEV (exakt data fanns ej presenterad i rapporten) [2]:

BEV               PHEV

Oslo              ≈ 71 %           ≈ 18 %

Trondheim    ≈ 66 %           ≈ 21 %

Bergen          ≈ 67 %           ≈ 20 %

Stockholm     ≈ 18 %           ≈ 35 %

Uppsala         ≈ 22 %           ≈ 21 %

Odense         ≈ 15 %           ≈ 26 %

Göteborg      ≈ 22 %           ≈ 14 %

Bocholt         ≈ 23 %           ≈ 12 %

Paderborn    ≈ 23 %           ≈ 11 %

Aalborg         ≈ 12 %           ≈ 25 %

Förutom tyska Bocholt och Paderborn domineras listan av skandinaviska storstadsregioner. Stockholms höga andel PHEV sticker ut. En möjlig förklaring kan vara att många tjänstebilar/förmånsbilar registreras hos leasingbolag med adress i Stockholmsregionen trots att de brukas någon annanstans i landet. Det är oklart om ICCT tagit hänsyn till detta i sin sammanställning. Om inte, får datan för de svenska storstadsregionerna anses som osäkra då en stor andel av laddbara bilar säljs som tjänstebilar/förmånsbilar i Sverige. Med under tio procents marknadsandel hamnar Barcelona, Krakow och Warszawa sist av de utvalda 48 storstadsregionerna [2].

Nederländerna har flest och tätast publik laddinfrastruktur

Det har skett en snabb ökning av publika laddare i Europa. Mellan år 2020 till år 2021 ökade antalet med 53 procent, totalt fanns det då 396 280 publikt tillgängliga laddare (red. anm., rapporten har inte definierat vad en ”laddare” är, t ex om det är en enskild laddpunkt eller en laddstation). Av dessa laddare är elva procent snabbladdare med en laddhastighet över 50 kW [2]. Ledande på publik laddning i Europa är Nederländerna, både i absoluta antal och i förhållande till befolkning. År 2021 hade över 90 000 publika laddare installerats i Nederländerna, vilket är över 20 000 fler än Tyskland som har cirka fyra gånger större befolkning [2]. Som referens hamnar Sverige på sjunde plats med strax under 20 000 publika laddare [2].

I relation till befolkning hade Nederländerna 5 300 publika laddare per en miljon invånare, följt av Norge (4 200) och Österrike (2 000) [2]. Ett mer vanligt använt mått är antal laddbara bilar per publik laddare. Även då hamnar Nederländerna i topp med 4,3 laddbara bilar/publika laddare, följt av Italien (9,1). Vilket är en kontrast till bottenplacerade Norge med 26 laddbara bilar/publika laddare [2]. Rapportförfattarna konstaterar att dessa generiska mått är svåra att jämföra mellan länder då andra variabler som boendetyp, tillgång till annan typ av laddinfrastruktur (jobb osv) och andelen snabbladdare också har inverkan på möjligheten att bruka en laddbar bil [2].

Norska och nederländska städer är motsatser för publik laddinfrastruktur

Likt försäljningen av laddbara bilar finns det stora skillnader mellan de 48 storstadsregioner som undersöktes i rapporten. Den tydligaste kontrasten finns mellan delar av Norge (Trondheim och Bergen) och Nederländerna (Amsterdam, Breda, Utrecht). I en grafisk presentation (sida 9 i rapporten) illustreras hur de norska städerna har hög marknadsandel laddbara bilar men relativt lågt antal publika laddare i relation till befolkning och vice versa för de nederländska städerna [2]. Oslo sticker dock ut med höga värden på i båda måtten. Jämfört med majoriteten av de andra städerna har Stockholm en högre marknadsandel laddbara bilar i relation till publika laddare/capita [2].

Egen kommentar

Jämförelsen mellan storstadsregioner/städer är intressant. Kombinationen av resurser och problematik kring utsläpp vilket skapar incitament för att främja laddbara bilar har gjort att storstadsregioner generellt har högre marknadsandelar än andra regioner (undantag finns). De stora skillnaderna i försäljning av laddbara bilar mellan olika europeiska storstadsregioner är lite överraskande. Jag hade förväntat mig högre marknadsandelar i regioner som Bryssel, Paris och Barcelona. Skillnaderna i utbyggnaden av publik laddinfrastruktur är stora men kan delvis förklaras av varje regions unika kontext. Fler bor i hus med tillgång till egen parkering/laddare i Bergen jämfört med tätbefolkade Amsterdam.

Referenser

[1] Eurostat. 2023. länk

[2] ICCT. Battery electric and plug-in hybrid vehicle uptake in European cities. 2023. länk

[3] Acea. 2023. länk