Dokumentation från konferensen Applied Research on Charging Infrastructure symposium

Nederländerna har en årlig konferens om framtiden för laddinfrastruktur. De kallar konferensen ARCHI Symposium.
De har på ett mycket elegant sätt dokumenterat konferensens presentationer, slutsatser och annat i en webbaserad lösning för dokumentation. Ni kan hitta det mesta från konferensen här.
Jag har gjort ett urval av resultat från konferensen. Det var mer än tjugo presentationer och jag skriver bara om fyra.
Bibliografisk studie om e-mobility forskning – länder med fordonstillverkning dominerar
En av arrangörerna Robert van den Hoed placerade konferensens resultat genom att relatera till alla vetenskapliga artiklar som skrivs i ämnet e-mobility (pdf).

• Antal vetenskapliga artiklar har blivit fem gånger fler under perioden 2008 till 2016.
• Kinesiska forskare dominerar. Det finns dock ett undantag. Joeri Van Mierlo är den forskare som har publicerat flest artiklar under den perioden.
• Länder med fordonsindustri dominerar i Europa.Tyskland är på första plats med flest publicerade artiklar. Sverige är på nionde plats i Europa. Vi är efter länder som Belgien, Nederländerna och Portugal.
• I Tyskland har Aachen flest artiklar.

De var inte så tydligt vilka sökord Robert har använt för att göra urval. Han har hittat 6000 artiklar. Det låter lite om t ex batterforskning skulle vara med.
Jag har en gammal dröm att göra en bra bibliografisk studie om svensk e-mobility forskning. Om någon känner till någon redan befintlig studie så hör gärna av er.
Status and trends in electric mobility – Joeri Van Mierlo
Joeri Van Mierlo gjorde en genomgång av statusen för e-mobility (pdf). Joeri är som sagt den forskare som publicerat flest artiklar i världen.
Han presenterade sin forskningsmiljö Mobility, Logistics and Automotive Technology Research Centre – MOBI i Bryssel, som för övrigt är ganska imponerande.
Han pratade om de positiva trender kring e-mobility som t ex flera elbilar med längre elräckvidd och en bättre prisbild.
Han presenterade också resultat om TCO analyser för olika bilar i Belgien. Det är TCO positivt för batterielbilar i Bryssel under förutsättning att subventioner inkluderas.
En framtidsspaning Joeri gör är att vi framtiden kommer ladda förnyelsebar el på jobbet på dagen och att den energi kan användas hemma i deras hus på natten.
Han presenterade också livscykelanalys resultat som t ec CO2 utsläpp från batterier med olika batterikemier. Medelvärdet för NCM kemier var t ex 160 kg CO2/kWh.
ABB EV Infrastructure – enabling the future of mobility
Crijn Bouwman (ABB) presenterade om utveckling av laddinfrastruktur enligt ABB(pdf).
Han hävdade att de stora biltillverkarna är överens om alla bilar kommer bli laddbara. Frågan är enbart hur fort det kommer gå.
Bouwman berättade också att ABB blivit en partner i Formula E.
Statusen för snabbladdare i Europa (21 dec 2017): 5016 CHAdeMO och 3.496 CCS.
Bild 15 i hans presentation ger en bra överblick av vilka bilmodeller som kommer när och vilka är CCS/CHAdeMO och vilken maxeffekt de kommer klara av.
Han gick också igenom de fyra olika användningsfallen för laddning. De är:
AC destination (3-22 kW),  DC destination (20-25 kW), DC Fast (50 kW), DC High Power (150-350 kW+).
Slutligen presenterade hans ABB:s arbete kring laddning för elbussar.
Fast Charging (350 kW) for Electric Vehicles – Possibilities and Issues
Rik De Doncker från RWTH Aachen University presenterade t ex om utveckling av kraftelektronik samt om integration av laddning i elnätet (pdf).
Han presenterade också om RWTH Aachen University, som är den organisation i Tyskland som publicerar flest artiklar om e-mobility.
De Doncker visade att kostnaderna för kraftelektronik kommer sjunka mer. Kraftdensiteten för t ex DC-DC converters ökar också.
Han visade också att snabbladdning med ca 300 kW kommer behövas för premiumbilar 2020. För mer vanliga bilar tror han att 200 kW kommer räcka och att det behöver vara på plats omkring 2025-2030.
Slutligen hävdade han att elnätsystem som redan finns för tåg och spårvagnar kan användas för snabbladdning. De systemen har en låg utnyttningsgrad och de skulle kunna användas för snabbladdningsstationer. Aachen gör projekt kring den frågan.