Tysklands nya stöd, utvärdering tysk elektromobilitet samt mer om 48v
Magnus Karlström
2014-12-05
Tyskland har infört nya stödsystem för laddelbilar, men de ska också demonstrera elektrifiering för tunga fordon.
Ni får också en ny kommentar om varför 48v.
Trevlig helg
En ny kommentar om 48v
Lars Hoffmann (SP) skrev in och kommenterade kring varför just 48v.
” Håller med Johan till 100% men vill lägga till ytterligare förtydligande.
Jag blir upprörd över den låga kunskapsnivån ifråga om spänningsgränser. Ordet ”högspänning” får oss alla att se en större risk med system och jag är övertygad om att ordet kan skrämma bort kunder. Mycket riktigt är enligt de harmoniserade starkströms föreskrifterna är allt under 50 Volt ac och 60 Volt dc lågspänning, på samma sätt är spänningar över 1000 Volt ac och 1500 Volt dc högspänning. Spänningsbandet däremellan kallas ”skadlig spänning”.
Dock regleras fordonet med ett regelverk stiftat av FN, detta ligger under ”UN-ECE” och i detta finns endast gränserna:
– Spänning under 30 Volt ac eller 60 Volt dc är lågspänning.
-Spänningar över 30 Volt ac eller 60 Volt dc är skadlig spänning.
Mycket riktigt bör alla lära sig skillnaden mellan nominell batterispänning (12 Volt) och systemspänning (14 Volt).
Därför har ett system med fyra batteriblock en batterispänning på 48 Volt dc vilket medför en systemspänning som kan nå 56 Volt dc.
Om vi nu räknar om denna dc nivå till en teoretisk ac nivå efter kraftelektronik utan en spänningsbooster så blir det ca: 41 Volt ac!
Alltså borde inte s.k. ”48 Volt” undkomma regelverket UN-ECE R100-2. Men det är en helt annan fråga.”
Han skrev också
” Kom just på att fordonsindustrin har intresse 48 Volt för att detta råkar vara en industriell ”standard spänning”.
Dessutom är det så att om en fordonsindustri bestämmer sig för att använda t.ex. litiumbatteri av NMC typ så krävs bara 12 cellsteg för att uppnå 49,8 Volt.
Beräknad min spänning blir då 39 Volt och kanske mest intressant är att märkspänningen blir 45 Volt.”
Tack Lars för din kommentar.
Green Car Congress har också skrivit en sammanfattning av 2nd International Conference Automotive 48 V Power Supply Systems [1].
Där skrev de att 48v är extra viktigt för att klara WLTP, som är en mer aggressiv textcykel än NEDC [1]. Det är en intressant iaktagelse i relation till Olle Hådells artikelserie den här veckan.
[1] Calls for an international 48V electrical standard for vehicles; looming WLTP implementation. Green Car Congress. 1 dec. länk
” Håller med Johan till 100% men vill lägga till ytterligare förtydligande.
Jag blir upprörd över den låga kunskapsnivån ifråga om spänningsgränser. Ordet ”högspänning” får oss alla att se en större risk med system och jag är övertygad om att ordet kan skrämma bort kunder. Mycket riktigt är enligt de harmoniserade starkströms föreskrifterna är allt under 50 Volt ac och 60 Volt dc lågspänning, på samma sätt är spänningar över 1000 Volt ac och 1500 Volt dc högspänning. Spänningsbandet däremellan kallas ”skadlig spänning”.
Dock regleras fordonet med ett regelverk stiftat av FN, detta ligger under ”UN-ECE” och i detta finns endast gränserna:
– Spänning under 30 Volt ac eller 60 Volt dc är lågspänning.
-Spänningar över 30 Volt ac eller 60 Volt dc är skadlig spänning.
Mycket riktigt bör alla lära sig skillnaden mellan nominell batterispänning (12 Volt) och systemspänning (14 Volt).
Därför har ett system med fyra batteriblock en batterispänning på 48 Volt dc vilket medför en systemspänning som kan nå 56 Volt dc.
Om vi nu räknar om denna dc nivå till en teoretisk ac nivå efter kraftelektronik utan en spänningsbooster så blir det ca: 41 Volt ac!
Alltså borde inte s.k. ”48 Volt” undkomma regelverket UN-ECE R100-2. Men det är en helt annan fråga.”
Han skrev också
” Kom just på att fordonsindustrin har intresse 48 Volt för att detta råkar vara en industriell ”standard spänning”.
Dessutom är det så att om en fordonsindustri bestämmer sig för att använda t.ex. litiumbatteri av NMC typ så krävs bara 12 cellsteg för att uppnå 49,8 Volt.
Beräknad min spänning blir då 39 Volt och kanske mest intressant är att märkspänningen blir 45 Volt.”
Tack Lars för din kommentar.
Green Car Congress har också skrivit en sammanfattning av 2nd International Conference Automotive 48 V Power Supply Systems [1].
Där skrev de att 48v är extra viktigt för att klara WLTP, som är en mer aggressiv textcykel än NEDC [1]. Det är en intressant iaktagelse i relation till Olle Hådells artikelserie den här veckan.
[1] Calls for an international 48V electrical standard for vehicles; looming WLTP implementation. Green Car Congress. 1 dec. länk
Tysklands regering inför nya stödsystem, men tyska NPE är skeptiska till att de når 1 miljon laddelbilar till 2020
skrivet av Henrik Engdahl och Magnus Karlström
Den 3 december godkände tyska regeringen ett stort klimatpaket [4] och ett energieffektivitetspaket [5,8].
En del av paketen är b la mer skattebefrielse för att använda t ex laddelbilar som företagsbilar, ett offentligt upphandlingsprogram för laddelbilar, men också att de ska göra demonstration av elektrifiering av tunga fordon b la nämns elvägar som ett exempel.
En annan intressant del i paketet är att de kommer att verka för beskattning av tunga fordon baserat på energiförbrukning.
Samma dag presenterades senaste utvärderingen av den tyska planen för elektromobilititet (NPE) för regeringen.
Kort sammanfattat säger den att målet på en miljon elfordon i Tyskland 2020 antagligen inte kommer att nås om inte mer görs, fortsätter utvecklingen som hitintills landar man ungefär på hälften [6,7].
Mer nöjda verkar de vara på tillverkarsidan där de tror sig ligga bland de främsta. Rapporten innehåller en del grafik som även icke tysktalande borde kunna ta till sig och att ladda ner här [3].
Den svagare utvecklingen verkar även kännas av i underleverantörs ledet där t.ex. Continental aviserat allmän omstrukturering av sin Elektromobility aktivitet samtavvecklar sitt joint venture för batteritillverkning med koreanska SK.
Bakgrund finns i en intervju publicerade av Electrive.net den 25:e november med Uwe Beckmeyer från BMWi:s nätverksevent. Utöver vad som rapporterades från hans öppningsanförande i tyskveckans sista nyhetsbrev nämner han att (tyska) offentliga organisationer borde föregå med gott exempel vad gäller Electromobility samt att möjligheten till cell-tillverkning (att bygga batterier av färdiga celler verkar fortfarande intressant se, Daimler investerar t.ex. en rejäl peng i Deutsche Accumotive) i Europa bestäms av tredje part. Det senare tolkar vi som att befintliga tillverkare i princip kan sätta stopp för alla försök genom att dumpa sina priser. Att det finns planer på att subventionera privatpersoners inköp av elfordon likt USA m.fl. avvisas försiktigt med kommentaren att elfordon kan konkurrera med konventionella fordon om man räknar på en 4-5-årsperiod. Intervjun finns att beskåda här.
Från samma källa rapporteras även att programmet IKT für Elektromobilität får en fortsättning, utlysningstexten finns här.
[2] UPDATE 2-Germany steps up CO2 cuts to meet 2020 climate goals. Reuters. 3 dec 2014. länk
[3] Fortschrittsbericht 2014 –Bilanz der Marktvorbereitung Nationale Plattform Elektromobilitä. 2014. länk (pdf)
[4] Aktionsprogramm Klimaschutz 2020. 2014. länk
[5] Nationaler Aktionsplan Energieeffizienz (NAPE). 2014. länk
[6] Nationale Plattform fordert mehr Staatshilfe. ZIET Online. länk
[7] Schwache E-Auto-Bilanz. Autobild. länk
[8] German government approves €80 billion climate package. Euroactive. länk
Den 3 december godkände tyska regeringen ett stort klimatpaket [4] och ett energieffektivitetspaket [5,8].
En del av paketen är b la mer skattebefrielse för att använda t ex laddelbilar som företagsbilar, ett offentligt upphandlingsprogram för laddelbilar, men också att de ska göra demonstration av elektrifiering av tunga fordon b la nämns elvägar som ett exempel.
En annan intressant del i paketet är att de kommer att verka för beskattning av tunga fordon baserat på energiförbrukning.
Samma dag presenterades senaste utvärderingen av den tyska planen för elektromobilititet (NPE) för regeringen.
Kort sammanfattat säger den att målet på en miljon elfordon i Tyskland 2020 antagligen inte kommer att nås om inte mer görs, fortsätter utvecklingen som hitintills landar man ungefär på hälften [6,7].
Mer nöjda verkar de vara på tillverkarsidan där de tror sig ligga bland de främsta. Rapporten innehåller en del grafik som även icke tysktalande borde kunna ta till sig och att ladda ner här [3].
Den svagare utvecklingen verkar även kännas av i underleverantörs ledet där t.ex. Continental aviserat allmän omstrukturering av sin Elektromobility aktivitet samtavvecklar sitt joint venture för batteritillverkning med koreanska SK.
Bakgrund finns i en intervju publicerade av Electrive.net den 25:e november med Uwe Beckmeyer från BMWi:s nätverksevent. Utöver vad som rapporterades från hans öppningsanförande i tyskveckans sista nyhetsbrev nämner han att (tyska) offentliga organisationer borde föregå med gott exempel vad gäller Electromobility samt att möjligheten till cell-tillverkning (att bygga batterier av färdiga celler verkar fortfarande intressant se, Daimler investerar t.ex. en rejäl peng i Deutsche Accumotive) i Europa bestäms av tredje part. Det senare tolkar vi som att befintliga tillverkare i princip kan sätta stopp för alla försök genom att dumpa sina priser. Att det finns planer på att subventionera privatpersoners inköp av elfordon likt USA m.fl. avvisas försiktigt med kommentaren att elfordon kan konkurrera med konventionella fordon om man räknar på en 4-5-årsperiod. Intervjun finns att beskåda här.
Från samma källa rapporteras även att programmet IKT für Elektromobilität får en fortsättning, utlysningstexten finns här.
[2] UPDATE 2-Germany steps up CO2 cuts to meet 2020 climate goals. Reuters. 3 dec 2014. länk
[3] Fortschrittsbericht 2014 –Bilanz der Marktvorbereitung Nationale Plattform Elektromobilitä. 2014. länk (pdf)
[4] Aktionsprogramm Klimaschutz 2020. 2014. länk
[5] Nationaler Aktionsplan Energieeffizienz (NAPE). 2014. länk
[6] Nationale Plattform fordert mehr Staatshilfe. ZIET Online. länk
[7] Schwache E-Auto-Bilanz. Autobild. länk
[8] German government approves €80 billion climate package. Euroactive. länk