Litteraturstudie: Elbilars körsträcka 

En ny vetenskaplig artikel sammanfattar 34 studier för att undersöka hur mycket elbilar och laddhybrider körs jämfört med vanliga bilar [1].

Resultatet blev att batterielektriska bilar (BEV) och laddhybrider (PHEV) oftast kör färre kilometer per dag än bilar med förbränningsmotor.

En vanlig hypotes är att elbilar kostar mindre att köra per kilometer. Det borde innebära fler resor och längre körsträcka per dag.

Forskarna sammanfattar litteraturstudien med att det är svaga bevis på att det leder till betydande ökningar av körsträckan.

I studien gör de också en analys av vilka faktorer som påverkar hur många mil en elbil körs.

Forskarna varnar dock för att deras slutsatser är baserade på studier som har data från tidiga faser av elbilsanvändning och fokuserar på ett begränsat antal regioner.

De vill därför att fler studier görs.

Ett nyligen slutfört svenskt projekt är baserat på nyare data. Projektets resultat ”visar att elbilsanvändare i genomsnitt kör längre sträckor än fossilbilsanvändare – motsvarande cirka 4–6 km per dag – men inte gör fler resor per dag. Skillnaden ligger således i reslängd snarare än i resfrekvens. En betydande del av skillnaden kan förklaras av observerbara faktorer såsom inkomst, hushållssammansättning och geografi, men en kvarstående skillnad återstår” [4].

Metod i litteraturstudien

En avgränsning är att de enbart var intresserade av fordon som används av privatpersoner direkt under längre tid. De inkluderar därför privatägda fordon, bilar som leasas under lång tid och företagsbilar som används av privatpersoner. De inkluderar inte bilar som hyrs under kort tid eller som används i till exempel bilpooler.

Baserat på övergripande söktermer hittade de cirka 3 000 artiklar.

De sorterade och valde artiklar som handlade om deras huvudfråga i flera steg. Endast 34 artiklar innehöll empiriska data om hur elbilar påverkar körsträckan.

De ville ha data från flera regioner. Geografiskt täckte urvalet USA (19 studier), Europa (7), Kina (7) och Ryssland (1), vilket möjliggjorde jämförelser av körsträckemönster mellan regioner som har olika andelar elbilar i sin flotta och skilda infrastrukturförhållanden.

Metoder i de 34 studierna

De 34 studier som ingick i översikten använde tre huvudsakliga datainsamlingsmetoder: självrapporterade resedagböcker eller vägmätaravläsningar, GPS-spårning och data om elförbrukning.

Det vanligaste var självrapporterade resedagböcker. 27 av studierna använde den metoden.

Forskarna sammanfattar studierna med slutsatsen att de tidiga studierna ofta hade data från färre användare och att det begränsar deras förklaringskraft.

Geografiska variationer i körsträcka per år

Det finns skillnader mellan länder.

En tydlig trend är att elbilar i europeiska länder som Norge och Nederländerna körs längre än elbilar i USA.

Forskarna förklarar det med att europeiska städer tenderar att ha högre täthet, kortare restid och en väletablerad publik laddningsinfrastruktur. Det underlättar regelbunden användning och enkel laddning.

Faktorer som förklarar den årliga körsträckan med elbil

En trend som finns i litteraturen är att yngre förare kör längre. En annan faktor är att män kör längre än kvinnor per år. 

En annan tydlig trend är att om det finns flera bilar i hushållet så minskar den årliga körsträckan för elbilen.

Några andra trender är att den årliga körsträckan minskar när elbilen blir äldre, samt tyngre elbilar körs längre i genomsnitt.

En annan faktor är hur elbilen ägs. En intressant skillnad är att det påverkar olika beroende på vilken region det är. I USA körs leasade elbilar kortare än privatägda. I Nederländerna är det tvärtom. Det förklaras antagligen av att i USA finns det hårdare böter om förarna kör mer än det som står i leasingkontraktet.

En tydlig trend är att i länder där företagsbilar är vanligare så körs elbilarna längre i medel.

En annan påverkansfaktor är också att hushåll som har solceller kör längre per år med sina elbilar.

Om elbilen har ett större batteri så körs elbilen mer i genomsnitt, men faktorn påverkar mer i flerbilshushåll.

Ett annat tydligt samband är att elbilar som ägs i urbana områden med stor befolkningsdensitet kör färre mil per år i medel.

Laddningspriset påverkar hur mycket elbilar körs, men den faktorn påverkar mest i flerbilshushåll. Om hushållet kan använda en förbränningsmotorbil så används den mer om laddningen är dyr för deras elbil. Faktorn påverkar inte så mycket om hushållet endast äger en elbil.

En studie visade att närhet till publik snabbladdning ökade den årlig körsträcka med elbilen.

En annan faktor var att ett högre bensinpris ökade den årliga körsträckan med elbilen i ett flerbilshushåll.

Varför visar studierna att elbilarna har kortare körsträcka?

En faktor som förklarar de kortare körsträckorna är den historiskt kortare räckvidden hos elbilar än hos förbränningsmotorbilar.

Ett annat samband handlar om vilka som tidigast köpte elbilar. I början var det ofta tvåbilshushåll. Elbilen användes som andrabil för kortare sträckor.

De tidiga köparna var ofta bosatta i urbana områden och hade redan från början kortare dagliga körsträckor.

Önskan om mer forskning

Forskarna vill att fler studier görs.

De vill att studier görs om hur modeller för ägande påverkar körsträckan.

En annan sorts studie är att de skulle vilja följa hushåll över tid och hur deras körsträcka påverkas. En intressant del är att undersöka vad som händer när flerbilshushåll går över till enbart elbilar.

De vill att studier görs baserade på hur moderna elbilar fungerar.

En annan sorts studie är att jämföra regioner och länder. Skillnader i policyutformning, infrastrukturutveckling och socioekonomiska förhållanden formar användningen av elbilar på olika sätt. Jämförelser mellan regioner kan hjälpa till att identifiera de förhållanden som mest effektivt stöder hållbar integration av elbilar och ge användbara insikter för beslutsfattare och branschens intressenter.

Egen kommentar

Många av studierna är relativt gamla. Elbilarna har blivit bättre och laddinfrastrukturen har förbättrats. Hur många av slutsatserna håller?

Det är lätt att diskussionen om elbilars möjliga miljönytta enbart fokuserar på om fler säljs. Den egentliga miljönyttan beror på hur många bensinmil som ersätts. Därför är alla analyser om årlig körsträcka relevanta för en miljöanalys.

Om någon ska göra analysen om elbilar leder till fler körda bilmil måste de troligtvis ta hänsyn till faktorer som skillnader i ägarens kön, ålder och ekonomi, om det är flerbilshushåll, var ägarna bor, ägandeform av bilen, vilken sorts bilmodell det är och bilens ålder.

Det har de svenska forskarna delvis gjort och de kommer ändå fram till att den årliga körsträckan med en elbil ökar i jämförelse med en förbränningsmotorbil i Sverige [4].

Referenser

[1] Zhang, Linlin, Dea van Lierop, and Dick Ettema. ”Electric vehicle usage and vehicle kilometers travelled: a literature review.” Transportation Research Part D: Transport and Environment 155 (2026): 105289. https://doi.org/10.1016/j.trd.2026.105289

[2] Zhang, Linlin. ”Electrifying Household Car Fleets: Dynamics of Electric Vehicle Adoption and Travel Behavior in the Transition to Electric Mobility.” (2025). Utrecht University. ISBN 978-94-6510-994-7. länk

[3] Zhang, Linlin, Dea van Lierop, and Dick Ettema. ”The effect of electric vehicle use on trip frequency and vehicle kilometers traveled (VKT) in the Netherlands.” Transportation Research Part A: Policy and Practice 192 (2025): 104325. https://doi.org/10.1016/j.tra.2024.104325

[4] Lång, Elisabeth. Adell, Emeli och Winslott Hiselius, Lena. Reser elbilister annorlunda? Verkligt resbeteende som underlag för att styra mot transporteffektivitet/ Do Electric Vehicle Users Travel Differently? Real-World Travel Behavior as a Basis for Steering Toward Transport Efficiency. VTI Rapport. 2026.länk (56 sidor)