Resultat, trender och motstånd på TRB Annual Meeting 2026

Den här veckan genomfördes USA:s största transportforskningskonferens TRB Annual Meeting (TRBAM) och några korta reflektioner från första dagen samt en nulägesbeskrivning av förutsättningarna för forskning inom klimat, hållbarhet, social rättvisa och stadsutveckling finns att läsa här [1]. Dagens nyhetsbrev kommer att sammanfatta några intressanta resultat och trender från konferensen samt en beskrivning av hur amerikanska forskare tänker manövrera de kommande år där federal finansiering kommer nekas projekt som motiveras genom att bidra till minskning av CO2-utsläpp eller rättvis klimatomställning.

I de fall jag inte har kunnat referera till en öppen källa, TRBAM-artiklar är endast tillgängliga för konferensdeltagare, finns kontaktuppgifter till föredragande i referenslistan nedan.

Elektrifiering på TRBAM 2026

Elektrifiering finns ändå med i konferensprogrammet, till skillnad från andra områden som är raderade helt, men det är en relativt liten del av konferensprogrammet och fokus ligger framför allt på personbilar. Flera elfordonsforskare som har fått bidrag antagna har valt att bojkotta och har inte registrerat sig för konferensen. Tidigare år har en utebliven registrering inneburit att bidraget blir bortplockat från konferensprogrammet, men inte i år. Arbetshypotesen är att arrangören inte vill glesa ut programmet.

Några bidrag handlar om tunga transporter, främst lastbilar och då med fokus på lokalisering av publik snabbladdning [2,3]. Publik lastbilsladdning kan få federala stöd sedan i höstas [4], vilket gissningsvis bidrar till intresset.

Stort fokus på kostnadsparitet – tyngdpunkt på laddning

I ljuset av borttagna stöd till inköp av elbilar handlar flera presentationer om förändrade förutsättningar för att nå kostnadsparitet för elbilar i USA. ICCT uppskattar att det har senarelagts med 1-3 år i USA och att kostnadsparitet därmed kommer uppnås inom 5 år helt utan stöd [5]. Utvecklingen drivs av att priserna pressas globalt och detta får effekter även i USA.

Kostnaden för laddning är en del av ekvationen. I USA säljs bilar med en märkning för energiförbrukning [6] men utöver den information som regleras för europeiska fordon, dvs CO2/km [7], innehåller märkningen information om drivmedelskostnad och hur mycket pengar man sparar genom att köpa en elbil (9600 USD över 5 år). Denna summa har baserats på ett genomsnittligt elpris på 12 US cents/kWh (hushållsel) och rimligheten i detta antagande diskuterades i flera presentationer. Elpris och elmarknadsdesign varierar stort mellan olika stater. I Texas är det vanligast med fast elpris (15 US cents/kWh; 1,5 SEK/kWh) och Kalifornien har alla hushåll rörligt elpris, där årsgenomsnittet är det dubbla [8, 9]. Läsare av omEV kan räkna ut att besparingen beror på fördelning mellan hemmaladdning (där priset kan variera) och andra typer av publik laddning (där priset kan variera ännu mer) så jag ska inte tråka ut er med siffror men jag vill skicka med ett intressant arbete som Electric Power Research Institute (EPRI) har gjort – The Energy Wallet [10], där man på ett visuellt sätt kan jämföra hur kostnaden för olika energislag (t.ex. el och bensin) kommer utvecklas framåt. Kostnaden för bensin är den näst största utgiften för amerikanska hushåll och genom att elektrifiera minskar drivmedelskostnaden och EPRI uppskattar att energikostnaderna totalt för hushållen i genomsnitt därmed minskar med över 40 % till 2050 jämfört med idag [11]. Detta bygger på antagandet att elpriset ökar med 30 % till 2050 (dvs 16 US cent/kWh).

Mervärde som uppkommer i och med laddning

Man stannar inte för att ladda utan man laddar när man stannar är bevingade ord från en nestor i branschen [12]. På TRBAM presenterades en kartläggning över vad förare med eventuellt sällskap sysselsätter sig med när man laddar, eller mer specifikt vad förare och eventuellt sällskap spenderar pengar på medan man laddar [13]. Studien finner att i flera (de flesta) fallen innebär laddstoppet någon form av inköp. Att det finns möjlighet att dricka kaffe vid en laddstation driver en stor volym av kunder men summan de spenderar är relativt låg. Detaljhandel driver en mindre volym av kunder men summan de spenderar är mycket högre. Mataffärer ligger någonstans mitt emellan. Faktorer som påverkar hur mycket man spenderar är t.ex. om man har ett stort batteri (längre laddstopp) och om man reser med barn.

Det finns utmaningar med lönsamheten för publika laddstationer och därför föreslår författaren att laddoperatörer och närliggande näringsidkare ska utveckla en modell för intäktsdelning, då det finns ett ömsesidigt intresse att det finns laddstationer vid platsen.

Golden age of transportation

I april lanserades innovationsagendan The golden age of transportation [14, 15]. Kärnan i agendan är autonoma fordon och den främsta drivkraften är ökad trafiksäkerhet. Trafiksäkerhet är det begrepp som upprepas absolut flest gånger under sessioner om innovation. I regel är det high-level talare i dessa paneler, så de säger det inte rakt ut, men min tolkning är att automatisering är en viktig del av ett AI-race mot Kina och när jag pratar med forskare och myndighetspersoner är det så självklart att det inte ens behöver uttalas. Varför det lindas in som en trafiksäkerhetsfråga förstår jag inte.

Autonoma fordon är en betydligt större del av konferensen än elfordon. Den absoluta merparten av presentationer och posters definierar aldrig drivlina, men när man pratar med forskarna så är det batterielektriskt man ser framför sig.

Metodutveckling och AI

Flera presentationer baseras på data mining, dvs sammanställningar av öppen data. Det kan röra sig om till exempel allmänhetens uppfattningar på sociala medier [16]. Även om det finns en stor medvetenhet bland forskarna kring fördelar (billigt, snabbt) och nackdelar (urval) så hittar jag inte bra metodlitteratur som stödjer denna datainsamling för att säkerställa tillförlitlighet, jämförbarhet och transparens. Om det inte redan är på väg ut (tacksam för tips) så vill jag uppmana er som är intresserade av metodutveckling att snabbt ta kontakt med ett förlag. Vidare finns det även företag på konferensen som säljer tjänster för AI-enkäter och baserat på vad jag vet om elfordonsanvändare, enkäter och AI så kan jag inte tänka mig en värre soppa.

Strategier för finansiering

Forskningsfinansiering är ett viktigt, men i regel underutnyttjat styrmedel [17]. Det snabba genomslaget för Trumps politiska styrning i FOI-systemet har chockat många amerikanska forskare. Trovärdigheten för TRB (Transport Research Board, arrangör av TRBAM) är starkt ifrågasatt och forskare är kritiska till hur enkelt det var för federal nivå att utöva inflytande över verksamheten och inriktningen för arbetet. Många forskare tror att andra initiativ kommer växa fram. Det är i ett tidigt skede och jag kan inte referera till det, men det finns långtgående planer på en konferens som endast fokuserar på de forskningsområden som är förvägrade på federal nivå. Om det blir någon Streisand‑effekt får vi se men det är upplyftande att se konkret akademiskt motstånd.

Annan offentlig finansiering, såsom i demokratiskt styrda delstater, samt finansiering från stiftelser och företag är andra möjligheter för att fortsätta forskning om elfordon (både policy och teknikutveckling), minskning av CO2-utsläpp och rättvis klimatomställning. Den federala forskningsbudgeten uppgick 2024 till drygt 64 miljarder USD totalt (640 miljarder SEK) [18]. Annan offentlig finansiering (stat- och lokal nivå) motsvarar ungefär 10 %, drygt 6 miljarder USD. Bidraget från privata stiftelser och företag uppgår till drygt 16 miljarder USD [18]. Siffrorna gäller hela FOI-systemet, jag har inte sett fördelningar för specifikt klimat eller hållbarhetsfrågor. Många forskare hoppas att företag och filantropers engagemang nu kommer öka.

Ännu mer huvudvärk

Avslutningsvis vill jag flagga för nästa stora begreppsförvirring som vi kan komma att brottas med det kommande decenniet. Konceptet V2X lyfts regelbundet under konferensen men i detta sammanhang har det inget att göra med dubbelriktad laddning utan är en beskrivning av ett fordon som är uppkopplat till sin omgivning, dvs en förutsättning för autonoma fordon.

Referenser

[1] omEV, 13 januari 2025.Effekterna av Trump på TRB Annual Meeting 2026 länk

[2] Li et al, Multi-Stage Stochastic Programming for Heavy-Duty Electric Truck Routing Under Public Charging Congestion Uncertainty.  länk

[3] Ruolin Zhang och Eleftheria Kontou, Locating Long-haul electric truck charging infrastructure and simulating power demand along US interstates länk

[4] DoT, National Electric Vehicle Infrastructure Formula Program Interim Final Guidance, 11 augusti 2025 länk

[5] Rachel Muncrief, ICCT länk

[6] EPA, 2025. Learn about the Fuel Economy Label länk

[7] EU-kommissionen, The Car Labelling Directive länk

[8] Electricity plans, 14 januari 2026 länk

[9] Energy Information Administration, 2025. State Electricity Profiles 2024 länk

[10] EPRI, Energy Wallet – Interactive map länk

[11] EPRI, 30 juli 2025. Energy Wallet – Future Projections. (fig 14) länk

[12] Anders Lewald, Energimyndigheten länk

[13] Alan Jenn, UC Davis länk

[14] DoT, 24 april 2025. Trump’s Transportation Secretary Sean P. Duffy Unveils New Automated Vehicle Framework as Part of Innovation Agenda länk

[15] DoT, 24 april 2025. Innovation Agenda länk

[16]  Eui-Jin Kim, Ajou University, South Korea länk

[17] OECD, 16 mars 2023. Science, Technology and Innovation Outlook 2023 länk

[18] National Center for Science and Engineering Statistics, Higher Education Research and Development (HERD) Survey 2024 länk