EU ETS2 och miljörådets beslut om 2040-mål

Idag träffas EU:s miljöministrar för att fatta beslut om EU:s klimatmål till 2040 [1]. Inför detta beslut har priseffekten på bensin och diesel till följd av införandet av EU:s nya utsläppshandelssystem för transporter och byggnader (EU ETS2) diskuterats vilt.

Vi har tidigare skrivit om EU ETS2, där vi bland annat redogjort för den prisbroms som finns inbyggt i systemet 2027-2030 [2]. Dagens nyhetsbrev sammanfattar bakgrunden till den oro för kraftiga prisökningar och hastiga prisvariationer som nu har fått EU-kommissionen att föreslå ett antal förändringar i systemet samt hur det i sin tur kan påverka beslutet om EU:s klimatmål för 2040.

Priseffekt och marknadsreserven

Från 2027 måste drivmedelsleverantörer köpa utsläppsrätter för de utsläpp som uppstår vid förbränning av deras produkter och denna extrakostnad förs i regel vidare till konsument [3]. Priseffekt beror på priset på utsläppsrätter [€/ton CO2] och på drivmedlets fossila koldioxidintensitet. Miljöorganisationen Transport & Environment uppskattar att ett koldioxidpris på 45 €/ton CO₂ (2020 års prisnivå) motsvarar en prisökning på cirka 10–12 cent per liter fossil bensin eller diesel, motsvarande 1,20 kr/liter [4]. Bloomberg uppskattar att 80 €/ton CO₂ innebär en ökning på 20–25 cent per liter, vilket motsvarar ungefär 2,40 kr/liter [5].

Vid införandet i Sverige blir priseffekten något mindre, då inblandning av hållbara biodrivmedel innebär att en lägre andel av drivmedlet kommer prissättas genom ETS2. Hållbara biodrivmedel innebär att de uppfyller hållbarhetskriterier i enlighet med det nya förnybarhetsdirektivet (RED III) och därmed erhåller ett hållbarhetbesked vilket visar att de är undantagna utsläppshandeln [6]. I och med förändringen av reduktionsplikten vid halvårsskiftet, där inblandningen höjdes till 10 %, infördes även krav på hållbara biodrivmedel för att kunna tillgodoräknas i reduktionsplikten [7]. Detta innebär uppskattningsvis 12–13 % av drivmedlet (på energibasis) behöver inte utsläppsrätter i Sverige [8]. Detta motsvarar ungefär kraven från förnybarhetsdirektivet (RED II) på andra EU-länder 2030 [9].

Marknadsreserven för EU ETS 2 MSR2 (Market Stability Reserve 2) är ett instrument som ska användas för att balansera marknaden av utsläppsrätter [10]. Om priserna blir för höga, kan MSR2 släppa ut fler utsläppsrätter, vilket sänker priset. Är det för många utsläppsrätter i omlopp, kan MSR2 absorbera dem och bibehålla prisnivån. EU ETS2 har ett fast utsläppstak, men MSR2 innehåller extra utsläppsrätter (upp till 600 miljoner ton CO₂) som kan tillföras över taket [10].

Intäkter från EU ETS 2 till Sociala klimatfonden

Intäkter från EU ETS 2 har föreslagits finansiera den sociala klimatfonden, dvs åtgärder och investeringar som både bidrar till att minska utsläppen och samtidigt mildrar de ekonomiska konsekvenserna för exempelvis utsatta hushåll, mikroföretag och transportanvändare, som påverkas av att fossila utsläpp i vägtrafiken kommer att inkluderas i EU:s utsläppshandelssystem (ETS 2) [11]. För Sveriges del uppskattar Naturvårdsverket att det handlar om omkring 7 miljarder kronor per år 2027-2030, givet ett pris på utsläppsrätter 60 €/ton 2027-2028 och 80 €/ton 2029-2030 [10]. I budgetpropositionen för 2026 allokeras 1,1 miljard 2027-2032 för den nya (sociala) elbilspremien [12].

16 medlemsländer skickar non-paper till EU-kommissionen

Priseffekterna av EU ETS2 har som sagt diskuterats och olika storleksordningar på utsläppsrätter (45-200 Euro/ton CO2) har nämnts i olika analyser [13,14,15].

Att drivmedelspris är ett effektivt slagträ i debatten behöver inte förklaras för omEVs läsare.

Detta ledde till slut till att 16 medlemsländer i juni skickades ett sk. non-paper (dvs ett informellt dokument som används för att uttrycka ståndpunkter eller förslag) till EU-kommissionen [16]. Undertecknarna var Belgien, Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, Grekland, Italien, Lettland, Litauen, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Ungern och Österrike. Syftet var att uttrycka gemensam oro över ETS2:s sociala och ekonomiska konsekvenser, samt att föreslå konkreta förbättringar innan systemet träder i kraft 2027. Man vill gemensamt, och i god tid, adressera den oro som finns.

Förbättringarna som föreslås ska syfta till att förbättra systemets funktionalitet och förutsägbarhet innan lanseringen. Förslagen innebär bland annat att förenklad mekanism för att aktivera prisbroms, ytterligare utsläppsrätter från MRS2 ska användas och att utsläppsrätter inte bör annulleras utan sparas.

Aviserade förändringar av ETS 2 

Vid miljörådets möte den 21 oktober aviserade EU-kommissionär Hoekstra ett antal förändringar av EU ETS 2 [17]. Förändringar av ett system som han uttryckte det redan idag har flera skyddsåtgärder så kallade safeguards. De förändringar som nu föreslås är bland annat fler utsläppsrätter som kan användas för att koldioxidpriset inte ska överstiga 45 €/ton CO2 samt ett instrument för gradvis tillförsel av utsläppsrätter för att undvika kraftiga prisvariationer. Hoekstra aviserade även att utsläppsrätter i systemet som är allokerade fram till 2030 kommer kunna sparas även till efter 2030, för att förhindra att en stor mängd annulleras vid årsskiftet 2029/2030. Vidare ska EU-kommissionen och europeiska investeringsbanken (EIB) undersöka en ny finansieringsmodell för att stödja medlemsländer inför ETS2:s införande, dvs tillgängliggöra medel genom till exempel sociala klimatfonden.

EU:s 2040-mål och EU:s klimatplan till UN COP30

Förändringen i EU ETS2 kan ha varit ett sätt för EU-kommissionen att trycka igenom ett beslut om EU:s klimatmål till 2040 [18]. EU-kommissionen har föreslagit en reduktion med 90 % till 2040. Vilket mål som antas blir en viktig inlaga till EU:s uppdaterade klimatplan (NDC, national determined contribution) som ska presenteras inför kommande FN-klimatmöte, COP30 i december.

Initialt skulle EU:s miljöministrar fatta beslut om klimatmålet den 18 september, men när miljörådet var oenigt, flera länder menade att 90 % var för ambitiöst, blev det en fråga för EU:s stats- och regeringschefers toppmöte i oktober [19]. Dessa diskuterade dock endast frågan på en övergripande strategisk nivå [20] så beslutet om klimatmål är nu hos miljörådets igen [21] och där nu beslut om både EU:s 2040-mål samt NDC till COP30 tas på miljörådets möte idag den 4 november [22].

Egen kommentar 

Att utformningen av EU ETS 2 ifrågasätts så långt innan marknaden går skarpt har jag svårt att tro beror på omtanke för värnlösa EU-hushåll utan är försök till att ta politiska poänger men även bibehålla status quo. Hoekstras förslag innehåller bland annat förändringar av ETS-direktivet, vilket behöver godkännas av både EU-parlamentet och ministerrådet. Förslagen har redan välkomnats av ministerrådet [20] och en majoritet av EU-parlamentet har önskat förändringar av EU ETS 2 [23], vilket sannolikt innebär att det som presenterats är tillräckligt aptitligt för att godkännas innan EU ETS 2 träder i kraft 2027.

Min bild är att några av de instrument i EU ETS2 för att styra priseffekt har förtydligats och utvecklats. EU-kommissionen vill skjuta till medel för klimatinvesteringar men öppnar även för en ökning utsläppsbudgeten, vilket kommer hänga ihop med 2040-målet. Dagens nyhetsbrev har inte inkluderat kritiken mot förändringen av EU ETS 2, men kan sammanfattas av att EU i och med detta öppnar för möjligheten för ett urvattnat klimatmål till 2040 [24].

Referenser

[1] Environment Council Agenda 4 november 2025 länk

[2] omEV, Införandet av EUs nya utsläppshandelssystem för vägtransporter och vägval hos olika medlemsländer, 9 september 2024 länk

[3] ETS-direktivet (2003/87/EC) länk

[4] Transport and Environment, juni 2025 länk

[5] Bloomberg, 17 september 2025 länk

[6] Naturvårdsverket, Vägledning hållbarhetsbesked. 2023 länk

[7] Förordning (2025:589) om reduktion av växthusgasutsläpp från bensin och diesel länk

[8] Korrespondens med Energimyndigheten, 27 oktober 2025

[9] RED II länk

[10] Naturvårdsverket, Delredovisning intäkter ETS och CBAM. 5 juni 2025 länk

[11] EU-kommissionen, Sociala klimatfonden länk

[12] Prop. 2025/26:1 UO20 länk

[13] Prop. 2023/24:142, EU:s nya utsläppshandelssystem för fossila bränslen länk

[14] Centre for Climate and Energy Analyses (CAKE) at National Centre for Emissions Management (KOBiZE), Changing the scope of the EU ETS. 2023 länk

[15] Agora Energiewende, The carbon price for buildings and road transport. A concept for the transition from national to EU emissions trading. 20 mars 2025 länk

[16] Joint non-paper ETS 2 länk

[17] Remarks by Commissioner Hoekstra at the ENVI Council. 21 oktober 2025 länk

[18] Politico, Von der Leyen tries to appease EU climate target skeptics, 20 oktober 2025 länk

[19] Europaportalen, länk

[20] Europeiska rådet, slutsatser från möte 23 oktober 2025  länk

[21] SVT, 24 oktober länk

[22] Euronews, 22 oktober 2025 länk

[23] Carbon Pulse, 7 oktober 2025 länk

[24] Politico, EU opens door to watered down climate law over 2040 emissions target impasse. 27 oktober 2025 länk