Idag släpper vi en podd om styrmedel. I samtalet medverkar miljökonsult Magnus Nilsson, Pia Sundbergh från Trafikanalys och professor Sverker Carlsson Jagers från Göteborgs universitet.
Poddens innehåll
00:00-05:20 Mats-Ola Larsson gör en kort genomgång av kommissionens nya förslag på transportområdet (se nedan).
05:20-21:40 Magnus Nilsson är fristående miljökonsult med mångårig erfarenhet av Sveriges och EU:s miljöpolitik. Han hjälper oss att analysera effekter av Kommissionens paket på fordon och drivmedel. Magnus ger en bild av ett ambitiöst styrmedelspaket. Om de genomförs kommer förslagen påverka fordon och infrastruktur ordentligt.
21:40-33:20 Pia Sundbergh är analytiker och utredare på Trafikanalys. Hon berättar hur styrmedel bör utformas för att ge goda effekter och hur de kan analyseras. Några faktorer hon lyfter upp är: Vem gynnas och vem förlorar? Kostnadsnytta, rekyleffekter och effekter på andra mål. Hade andra styrmedel gett samma effekt billigare? Och inte minst, hade detta hänt ändå?
33:20-50.01 Professor Sverker Carlsson Jagers från statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet berättar vad forskningen säger om allmänhetens acceptans och tilltro till styrmedel. Han beskriver vilka faktorer som påverkar acceptansen hos olika grupper. Hur viktig är känslan av rättvisa, aspekten tätort-glesbygd, hög-låginkomsttagare och liknande? Det finns några tumregler för att ge politiska styrmedel hög acceptans där tillit, transparens och upplevd rättvisa och proportionalitet är några.
EU-kommissionens förslag i korthet
EU-kommissionen har tagit fram ett åtgärdspaket som svar på EU-politikens mål att minska unionens klimatpåverkan med 55 procent år 2030 (relativt 1990). EU-målet kallas ”den gröna given” och kommissionens förslag kallas ”55-procentspaketet”
Antalet tillgängliga utsläppsrätter i EU:s gemensamma handelssystem ETS föreslås minska snabbare. Mer av flygets utsläpp ska ingå. Utsläpp från sjöfarten ska föras in i handelssystemet. En koldioxidavgift föreslås på vissa importvaror. De nationella utsläppsminskningarna ska gå snabbare. Kraven ska skärpas på fordon och infrastruktur för drivmedel. En genomgång av paketet i korthet finns här [1].
Separat utsläppshandel för vägtransporter
Utsläppen från vägtransporter och bostadsuppvärmning ingår inte i utsläppshandeln ETS utan ingår i de nationella kraven att minska utsläppen, den så kallade ”ansvarsfördelningen”. Kommissionen föreslår nu att de ska föras in i en separat, ny utsläppshandel från 2026. Dessa utsläpp kommer dock fortfarande på något sätt ligga kvar inom EU-ländernas nationella mål. Hur ett EU-gemensamt handelssystem kommer att samordnas med nationella utsläppsmål har jag inte lyckats förstå utifrån de dokument jag hittat hittills. Vi får återkomma. [2], [3], [4]
Nollutsläpp från lätta fordon 2035
För personbilar föreslås utsläppen år 2030 vara 55 procent lägre och 50 procent lägre för lätta lastbilar jämfört med nivån 2021. Detta är en skärpning jämfört med dagens krav på minskning med 37,5 procent ( personbilar) respektive 31 procent (lätta lastbilar)
Krav på laddställen
Direktivet om infrastruktur för alternativa drivmedel föreslås skärpas rejält. Varje medlemsland ska se till att det finns publika laddställen som motsvarar minst 1 kW laddeffekt per registrerad fullelektrisk bil och lätt lastbil i slutet av varje år. För laddhybrider föreslås ett krav på det måste finnas 0,6 kW laddeffekt per lätt fordon.
EU-kommissionens föreslår följandel krav på laddinfrastruktur i TEN-T-korridorerna:
- Lätta fordon: Till 2025 ska finnas minst 300 kW kapacitet per laddstation och minst en laddare med 150 kW effekt. Till 2030 ska finnas minst 600 kW kapacitet per laddstation och minst två laddare med 150 kW effekt.
- Tunga fordon: Till 2025 ska finnas minst 1 400 kW kapacitet per laddstation och minst en laddare med 350 kW effekt. Till 2030 ska finnas minst 3 500 kW kapacitet per laddstation och minst två laddare med 350 kW effekt.
Kommissionen föreslår också krav på snabbladdare för tunga fordon vid uppställningsplatser och terminaler längs TEN-T-vägar. Man vill ha ett regelverk för att säkerställa enkla betallösningar. Även för större hamnar längs nätverket föreslås krav till 2030 på laddinfrastruktur för containerfartyg, rorofartyg och passagerarfärjor. Även inlandsjöfart berörs. Flygplatser ska tillhandhålla laddmöjligheter för flyg. [6]
Krav på tankställen med vätgas och metan
För vätgas föreslås att tankställen finns för lätta och tunga fordon med maximalt 150 km mellanrum längs TEN-T-vägnätet senast 2030. Det ska även finnas flytande vätgas med maximalt 450 km mellanrum för tunga fordon. Man föreslår också vissa krav på tankställen med flytande metangas (naturgas/biogas) för tunga fordon längs TEN-T-vägar och hamnar. [6]
Referenser
[2] https://www.carbonbrief.org/qa-how-fit-for-55-reforms-will-help-eu-meet-its-climate-goals#emissions
[3] https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/qanda_21_3543
[4] https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/qanda_21_3542