Energimyndigheten: Tre nya rapporter om e-mobility
Magnus Karlström
2025-12-23
Energimyndigheten har släppt tre nya rapporter som analyserar läget för Sveriges laddinfrastruktur, miljölastbilar och arbetsmaskiner. Rapporterna föreslår också hur framtida stöd bör utformas.
Effektivare stöd för laddinfrastruktur
Rapporten kommer från att Energimyndigheten har fått i uppdrag att lämna förslag till hur stödgivningen för laddinfrastruktur kan administreras, samlas och utvecklas för att på ett bättre sätt kunna främja en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av ändamålsenlig laddinfrastruktur som möjliggör eldrivna transporter i hela landet.
Energimyndigheten föreslår en ny inriktning för stöd till utbyggnaden av laddinfrastruktur. Stödgivningen behöver gå från utlysningar i stor skala till stödgivning baserat på behovsprövning. Stödet riktas mot områden, platser eller funktioner som inte skulle realiseras utan statlig medfinansiering.
Staten kommer genom förslaget att utlysa mindre medel till laddinfrastruktur för lätta fordon totalt sett.
På vissa platser ligger utbyggnaden av laddstationer relativt långt före efterfrågan på laddning. Samtidigt är nyttjandegraden låg. Utredningen visar också att många laddstationer just nu har låg lönsamhet samt att det finns en risk att laddstationer lägger ner och att statliga medel därmed går förlorade. Att fortsätta med stödgivning till publika laddstationer i nuvarande form riskerar att leda till att den redan låga efterfrågan sprider ut sig och att lönsamheten försämras ytterligare.
Energimyndigheten bedömer därmed att det inte längre är motiverat med nuvarande form av statliga stödgivning inom vissa segment. Energimyndigheten föreslår att stödgivningen till publik snabbladdning för lätta fordon blir spetsigare än tidigare genom att i högre grad baseras på analys och behovsprövning.
För publika laddstationer för tunga fordon behövs fortsatt stödgivning för att uppnå ett heltäckande nätverk och för att framtida AFIR-krav ska uppnås. Huvuddelen av laddningen kommer dock inte att vara publik snabbladdning för detta segment. Energimyndigheten bedömer att nattladdning, hemmaladdning och laddning vid depå och vila kommer stå för minst 80 procent av laddningen av tunga transporter, vilket bör vara en utgångspunkt för fortsatt stödgivning.
Energimyndigheten bedömer även att stödgivningen till publik hemmaladdning för lätta fordon behöver fortsätta. Laddinfrastrukturen är inte så utbredd inom detta segment, och för personer som saknar rådighet över egen parkering är tillgången till laddning i närheten av hemmet en viktig förutsättning för att välja elfordon. Även inom detta segment krävs behovsanalyser för att uppnå en ändamålsenlig och kostnadseffektiv utbyggnad av laddinfrastruktur med god täckningsgrad.
Energimyndigheten lyfter också kommunernas roll. Energimyndigheten planerar för att stödja kommunerna genom vägledningar, verktyg och nationella analyser, men genomslaget för detta kommer vara beroende av att kommunerna prioriterar frågan inom den lokala transport- och energiplaneringen.
Energimyndigheten föreslår att huvuddelen av statliga stöd till företag som bygger laddinfrastruktur samlas vid Energimyndigheten medan stödet till icke-publik laddinfrastruktur till lätta fordon (Ladda-bilen stödet) även fortsatt bör administreras av Naturvårdsverket. Stöd till publik laddning för lätta fordon föreslås tas över av Energimyndigheten genom att brytas ut från Klimatklivet och omarbetas för att anpassas till nuvarande och kommande stödbehov.
Regeringen bör överväga möjligheten att notifiera någon form av driftstöd för strategiskt viktiga laddstationer till EU-kommissionen. Utgångspunkten för ett sådant stöd bör vara att det endast kan bli aktuellt för strategiskt viktiga laddstationer med systematiskt låga intäkter, att det är tillfälligt och behovsprövas med jämna tidsintervall.
Rapport: Ny inriktning för stödgivningen till utbyggnaden av laddinfrastruktur
Utbyggnad av laddinfrastruktur, en lägesrapport
Energimyndighetens samordningskansli för laddinfrastruktur har tagit fram en lägesrapport kring utbyggnaden av laddinfrastruktur i Sverige. Lägesrapporten presenterar också de användarfall vi utgår ifrån i arbetet.
Rapport: Lägesrapport visar vägen för elektrifieringen
Uppföljning och analys av Klimatpremien
Rapporten bygger på att Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att löpande följa upp och analysera marknadsutvecklingen av miljöfordon och miljöarbetsmaskiner. I uppdraget ingår även att beskriva hur Klimatpremien bör utvecklas för att behålla och påskynda omställningen av utsläppsfria fordon.
Energimyndigheten har lämnat förslag på hur stödet kan bli ännu mer träffsäkert i rapporten Uppföljning och analys av Klimatpremien.
Lastbilar och arbetsmaskiner står för 20 procent av Sveriges koldioxidutsläpp på grund av att de allra flesta fordon fortfarande drivs av fossil diesel. Övergången från dieseldrivna till eldrivna lastbilar och arbetsmaskiner har inte utvecklats i den takt som förväntades när Klimatpremien infördes 2020. Så länge totalkostnadskalkylen för att köra på el är högre än dieseldrift kommer omställningen skjutas på framtiden.
En viktig förklaring till att omställningen inte tagit fart är fortsatt höga inköpspriser i kombination med låga dieselpriser och en otillräcklig efterfrågan från transportköpare.
Rapporten understryker att Klimatpremiens effektivitet är beroende av ett nära samspel med andra styrmedel, såsom regelverk, skatter och avgifter. För att skapa långsiktiga förutsättningar för investeringar i nollutsläppsteknik krävs en helhetssyn på styrmedelsmixen.
I rapporten föreslås ett antal förändringar av Klimatpremien.
Ny förordning för arbetsmaskiner
Ett helt nytt stöd till arbetsmaskiner och laddinfrastruktur föreslås för att påskynda omställningen från diesel till el. Syftet är att få igång elektrifieringen av arbetsmaskiner, som hittills inte utvecklats i samma takt som lastbilarna.
Utfasning av fordongaslastbilar från Klimatpremien
Fordongaslastbilar föreslås inte längre omfattas av stödet. Motivet till detta är att dessa fordon redan är etablerade på marknaden och därför bör fasas ur Klimatpremien till 2027.
Höjt stödbelopp för tunga eldrivna lastbilar
Den nationella takbegränsningen föreslås tas bort. Stödbeloppet ska istället beräknas enbart utifrån EU:s statsstödsregelverk (GBER). Förslaget gynnar särskilt små- och medelstora företag och innebär enklare administration. Energimyndigheten föreslår också att förordningen ändras så att den möjliggör stöd genom konkurrensutsatt anbudsförfarande, vilket möjliggör högre stödnivåer för segment som står länge ifrån marknadsintroduktion.
Klimatkrav i offentlig upphandling
Staten kan stärka efterfrågesidan genom att ställa tydligare och mer ambitiösa klimatkrav. Det kan kompensera för faktorer som låga dieselpriser och skapa en stabil marknad för utsläppsfria alternativ.
Rapport: Uppföljning och analys av Klimatpremien
Tre underlagsrapporter:
Underlagsrapport: Uppföljning och analys av marknadsutvecklingen för miljölastbilar och klimatpremiens roll (pdf)
Analys av Klimatpremien och marknaden för el- och gaslastbilar (pdf)