Riktlinjer för tillgängliga laddställen

Standardiseringsorganet SIS har nyligen publicerat en handledning för hur laddplatser kan göras tillgänglighetsanpassade. Den nya specifikationen är ett stöd för alla som beställer, upphandlar och bygger laddare för lätta fordon. Inom EU pågår dessutom ett arbete för att ta fram en gemensam standard till 2027.

Rullstolsburna har dåliga erfarenheter

Janne Herranen från Trollhättan är rullstolsburen. För åtta år sedan körde ha runt med sin elbil i Sydsverige och testade laddare. Resultatet var nedslående. Han hade stora problem att ladda. Detta uppmärksammades på ett seminarium i Almedalen. Ett par år senare gjorde han en långresa från Trollhättan till Skellefteå och besökte ett trettiotal snabbladdstationer längs vägen. Nästan alla laddare hade någon form av hinder för funktionsnedsatta. Janne Herranen är inte ensam om att uppleva dessa svårigheter [1, 2].

Exempel på dålig tillgänglighet

Vanliga brister som nämns är att parkeringsrutan vid laddaren är så liten att det är svårt komma ut ur bilen eller röra sig med rullstol. Räcken och stolpar som satts upp för skydda mot påkörning kan göra det svårt eller omöjligt att nå laddaren. Laddaren kan vara monterad på så höga fundament att de inte går att nå från sittande ställning. Kanter och avsatser kan utgöra hinder och så vidare.

Teknisk specifikation för tillgängliga laddplatser

Dessa nedslående erfarenheter blev upprinnelsen till ett projekt för att uppmärksamma behovet av tillgänglighetsanpassning av elbilsladdare. Nu finns en teknisk specifikation med instruktioner om hur sådan anpassning bör göras. Den publicerades i slutet av september och är framtagen av organisationen SIS i samarbete med Kommittén för tillgängliga och användbara laddningsplatser [3-5]. Arbetet har stöttats av en arbetsgrupp från nio organisationer [6].

SIS är en ideell förening som har regeringens uppdrag att ta fram svenska standarder. Begreppet ”SIS” förknippar nog de flesta med just ”standard”, men SIS tar fram flera typer av dokument. En SIS-standard uppfyller de högsta kraven, har flest kontrollpunkter och kräver bredast konsensus. I detta fall valde kommittén att ta fram en teknisk specifikation som är en enklare process. Man ville få fram ett beslutat dokument innan en europeisk standardiseringsprocess drog igång eftersom den svenska processen då måste avslutas. Mer om den europeiska processen kommer längre ner.

Det finns inga lagkrav på att tillämpa SIS-standarder eller tekniska specifikationer. De är enbart stöddokument och rekommendationer. Förhoppningen hos SIS och kommittén är ändå att alla aktörer som beställer och bygger laddstationer använder sig av specifikationen framöver för att säkerställa att laddplatser har en god tillgänglighet.

Många har behov av tillgänglighetsanpassning

Tillgänglighetsanpassning är inte enbart till nytta för rullstolsburna. Det kan också vara till stor hjälp för den som exempelvis behöver använda kryckor efter benbrott, har begränsad rörlighet under en graviditet, har nedsatt färgseende eller hörsel, är kortväxt, begränsad läsförmåga eller svårt att hantera digitala tjänster.

Lagkrav på EU-nivå

På EU-nivå finns ett tillgänglighetsdirektiv som heter om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (EEA). Det trädde i kraft i somras och måste införas i nationell lag inom ett par år. EU-direktivet kräver att utpekade produkter och tjänster ska ha god fysisk tillgänglighet, ergonomisk design och användargränssnitt. Reglerna gäller bland annat betalautomater [5, 7].

EU-förordningen om infrastruktur för alternativa bränslen (AFIR) har skrivningar om att laddpunkter ska vara utformade enligt kraven i tillgänglighetsdirektivet EEA. Senast i december i år måste medlemsländerna presentera en handlingsplan där det bland annat ska framgå hur staten säkerställer detta [5].

EU-kommissionen har också presenterat riktlinjer för tillgänglighetsanpassade laddplatser [8].

Lagar och riktlinjer i Sverige

I Sverige finns skrivningar om tillgänglighetsanpassning bland annat i plan- och bygglagen och Boverkets författningssamling. Det nämns också i olika föreskrifter och upphandlingsunderlag från Trafikverket och Energimyndigheten [9-12].

EU-process för gemensam standard

Tills vidare är den svenska specifikationen det mest heltäckande dokumentet om hur laddställens tillgänglighet ska säkerställas. På Europanivå leds standardisering av organet CEN. I höstas inledde en kommitté inom CEN en process för att ta fram en europeisk standard för laddplatser.

Uppdraget är beställt av EU-kommissionen. Den vill att det förtydligas hur laddplatser ska utformas för att klara kraven på tillgänglighetsanpassning i AFIR. Två personer från den svenska kommittén [6] sitter med i CEN:s expertorgan. Troligen kommer den europeiska standarden ha en hel del gemensamt med den svenska specifikationen.

CEN-kommittén genomför en remiss under våren 2026. En färdig standard är tänkt att presenteras sommaren 2027. Alla medlemsländer måste dock godkänna förslaget så det kan teoretiskt dra ut längre.

När den europeiska standarden finns tillgänglig dras den svenska specifikationen tillbaka. Nationella standarder dras alltid in när det finns en internationell standard.

Den svenska kommittén [6] har inlett ett arbete med att ta fram en specifikation eller standard för tillgängliga laddare för tunga fordon. De efterlyser kontakt med berörda aktörer som vill delta i processen. Kontaktpersoner finns vid referens [4].

Specifikationens innehåll

Specifikationen vänder sig till dem som projekterar, handlägger, upphandlar, utformar och installerar laddare för allmänheten. Specifikationen innehåller följande anvisningar.

Omfattning

• Gäller i första hand för laddplatser till personbilar max 5 m längd
• Omfattar nybyggnad och ombyggnad av laddplats
• Utgår från allmänna tillgänglighetskrav för utformning och digitala gränssnitt

Laddplatsen

• Mått och placering
• Markutformning
• Trafikflöde
• Belysning
• Påkörningsskydd
• Underhåll
• Skyltning och anvisningar

Laddaren 

• Placering av laddningsdon och betalfunktioner
• Kabel och anslutningsdon
• Tryckt information
• Instruktionernas utformning
• Skärmens utformning och höjd

Digital information

• Hitta till tillgänglighetsanpassade laddplatser
• Mobilapplikationers funktionalitet
• Webbplatsers funktionalitet

Utöver den fysiska utformningen är det också viktigt med underhåll, snöröjning och halkbekämpning.

Egen kommentar

Kunskap om hur laddplatser kan göras tillgängliga behöver nå ut brett. Det berör ju många fler laddaktörer än de som bygger AFIR-laddare. Väldigt många aktörer beställer eller bygger laddare – arbetsgivare, fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och laddaktörer.

Vad händer med befintliga laddare? Finns det aktörer som ser över och eventuellt justerar laddare om de inte uppfyller rimliga krav på tillgänglighet? Att döma av de fåtal intervjuer jag gjort är det inte så sannolikt att det blir av i större skala åtminstone. Det verkar mer sannolikt bli av om en laddstation uppgraderas eller byggs om. Men behovet bör nog uppmärksammas även på befintliga stationer.

Intervjupersoner

Johan Lagrelius, Biofuel Region
Thomas Schölin, Drivkraft Sverige
Anders Lewald, Energimyndigheten

Referenser

[1] Otillgängliga snabbladdare gör livet med elbil krångligare. Funktionshinderpolitik.se 10 maj 2020. Läst 3 december 2025. Länk

[2] Ny standard vägleder till tillgängliga laddplatser. Funktionshinderpolitik.se 10 november 2025. Läst 3 december 2025. Länk

[3] Tillgängliga laddplatser för elfordon – krav och rekommendationer. Svensk Standard SIS/TS 520000:2025. Länk.

[4] Information, pressmeddelande, film och podd från SIS om projektet. Länk.

[5] Webbinarium med presentation av SIS tekniska specifikation på youtube. Länk.

[6] Aktörerna i Kommittén för tillgängliga och användbara laddningsplatser är följande: Braunability Europe, DHR, Drivkraft Sverige, Förbundet för delaktighet och jämlikhet, Föreningen för de Neurosedynskadade, Personskadeförbundet RTP,  Projekt Förnybart 2030 (Region Jämtland-Härjedalen), SEK Svensk Elstandard, Trafikverket.

[7] Produkters och tjänsters tillgänglighet. Eur-lex. Länk.

[8] Guidelines on accessibility of electric recharging infrastructure in the EU. Riktlinjer från Sustainable Transport Forum. EU-kommissionen maj 2025. Länk.

[9] Boverkets föreskrifter och allmänna råd om utrustning för laddning av elfordon har skrivningar om tillgänglighet (4§). 2021.

[10] Energimyndighetens tips från Regionala elektrifieringspiloter på bl.a. tillgänglighetsanpassning för tunga fordon. 2024. Länk.

[11] Energimyndighetens skrivningar om att beakta frågor om tillgänglighet och jämställdhet vid genomförande av projekt som finansieras av Utlysning för nyetablering och uppgradering av publika laddningsstationer utmed större vägar och städer. 2025. Länk.

[12] Boverkets kunskapsbank om PBL. Krav på utrustning för laddningspunkter. Maj 2023. Länk.