Nästa år ska vi analysera den svenska fordonsindustrins betydelse för svensk ekonomi, export, innovation och sysselsättning.
Orsaken är givetvis att det sker stora förändringar. Om vi inte lyckas med omställningen så står stora värden på spel.
Den djupa analysen kommer nästa år, men vi vill bara ge er en siffra att tänka på.
Volvo Groups nettoomsättning 2024 var 527 miljarder kronor [1].
Volvo Cars omsättning 2024 var 400 miljarder kronor [2].
Scanias nettoomsättning 2024 var 216 miljarder kronor [3].
Summan av de tre bolagens omsättning var ca 1 143 miljarder SEK.
Svenska statens samlade intäkter 2024 var 1 272 miljarder SEK [4].
Det innebär att de tre bolagens samlade ekonomi är nästan lika stor som den svenska statens.
Det är fler länder där fordonsindustrin har stor ekonomisk betydelse. Förra veckan så summerade vi IEA:s rapport om den globala bilindustrin [5,6]. Ett kapitel i rapporten handlar specifikt om bilindustrins ekonomiska relevans för länder och hushåll.
Bilmarknadens ekonomiska värde
Bilmarknadens värde globalt var 2 900 miljarder USD år 2024. Det är en av världens största produktkategorier [5].
Några jämförelser är att världen köpte råolja för 2 000 miljarder USD, råstål för 1 200 miljarder USD och mobiltelefoner för 500 miljarder USD per år.
Hushållens utgifter kopplat till bilinköp
Globalt så står inköp av bilar, inklusive bildelar, för cirka 4% av hushållens totala utgifter.
En annan intressant uppgiften i rapporten var den stora skillnaden i det genomsnittliga bilpriset i världen.
Medelvärdet på inköp av en ny bil i världen var 35 000 USD. Det är dock stora skillnader mellan länder. Medelpriset för en ny bil var över 50 000 USD i Tyskland och 45 000 USD i USA, till runt 30 000 USD i Kina och 15 000 USD i Indien.
Bilindustrins del av världens BNP
Bilindustrin, som inkluderar tillverkning av bilar, komponenter och delar, är en stor del av den globala ekonomin.
En uppskattning är att den står för cirka 6% av det totala bruttovärdet inom tillverkningsindustrin eller ungefär 1% av världens BNP under 2024.
Det ekonomiska värdet är inte jämnt spritt över världen utan relativt koncentrerat.
Europeiska unionen, Japan, Korea, Kina och USA står tillsammans för cirka 80% av det globala bruttovärdet inom biltillverkning.
IEA gör också ett försök att inkludera det indirekta värdeskapandet, det vill säga det värde som genereras i andra sektorer för att stödja biltillverkningen, då stiger bilindustrins bidrag till den globala BNP:n till cirka 3%.
Deras analys tyder också på att i de största bilproducerande länderna genereras ungefär 0,7 USD i värdeökning i hela ekonomin för varje dollar av produktion från bilindustrin. I Europa är värdet större. I Europeiska unionen genererades det i genomsnitt 1,4 miljoner euro ytterligare i ekonomin för varje 1 miljon euro i försäljning av motorfordon under 2022.
Försörjningskedjorna är redan regionala
Bilindustrin tenderar att vara ett regionalt integrerat system.
I de länder som producerar många bilar kommer över tre fjärdedelar av alla ekonomiska insatsvaror från inhemska leverantörer eller från frihandelsområden.
Två länder sticker ut. Biltillverkarna i Kina och Japan är särskilt självförsörjande. De köper mer än 90% från sina egna länder. USA har lägst andel inhemska inköp. De ligger på 75%.
För elbilar är dock en större del av värdekedjan importerad och då framför allt från Kina.
En generell trend i bilindustrins värdekedja är att mer värde skapas nedströms (närmare konsumenten) än uppströms (närmare råvaruproduktion).
Råmaterial står för en liten andel av kostnaden i en förbränningsmotorbil
IEA gör en analys där de visar att för ett typiskt litet SUV-fordon med förbränningsmotor i USA står OEM-verksamheten (design, montering, målning) för 55% av kostnaden, medan råmaterial endast utgör cirka 6% av det slutliga detaljhandelspriset.
Bilindustrin har stor betydelse för andra industrier
Ett exempel är att i USA så använder bilindustrin 15% av alla tillverkade metallprodukter i landet.
Bilindustrin står för en stor del av efterfrågan på stål och aluminium i världen. Uppskattningsvis använder biltillverkning globalt ungefär 6% av allt stål och 17% av allt aluminium.
Det är dock mer i avancerade ekonomier där andelarna är ännu större. Biltillverkning använder 19 procent av allt stål som produceras i USA. Ett annat exempel är att biltillverkningen i Japan och Korea utnyttjar 35 procent av all aluminium som används i de länderna.
Med avseende på materialåtgång är en viktig trend att bilarna fortsätter att bli allt tyngre.
Många anställda
Biltillverkningsindustrin är en stor arbetsgivare och sysselsätter direkt över 10 miljoner människor globalt idag.
Nästan hälften av dessa anställda är baserade i Kina (32%) och EU (16%).
Något som utmärker bilindustrin är dess betydelse för sysselsättningen bortom de direkta jobben. Ofta bidrar branschen till ytterligare arbetstillfällen i försörjningskedjan (till exempel stål- och aluminiumproduktion och komponenttillverkning).
Ett exempel är Japan. Där 900 000 direkta jobb i fordonsindustrin ökar till 1,4 miljoner jobb när leverantörsindustrin inkluderas.
IEA:s analys är att det fanns 2,4 miljoner jobb direkt i biltillverkning 2022 i EU, men över 6 miljoner jobb när indirekt sysselsättning hos leverantörerna räknas med. Bilindustrin har en av de högsta kvoterna av indirekt till direkt sysselsättning inom alla sorters tillverkningsindustri i EU.
En annan viktig fråga med relevans för sysselsättningen är automatiseringen. Allt högre arbetskostnader, särskilt i avancerade ekonomier, har drivit automatisering.
I en jämförelse mellan länder visar de att Sydkorea har världens högsta robottäthet inom fordonsindustrin (1 robot per 3,5 anställda), medan Tyskland, Japan och USA ligger på cirka 1 per 6,5 anställda, och Kina på 1 per 13 anställda.
Kina har dock ökat takten under den senaste tiden och har installerat ungefär hälften av de 135 000 robotar som installerades globalt inom bilsektorn under 2022 och 2023.
Industriella kluster har stor betydelse för fordonsindustrin
I IEA:s analys så beskrivs data ofta i form av länder, men egentligen är fordonsindustrin uppbyggd kring starka geografiska kluster, där fordonstillverkning, leverantörer och materialfabriker drar nytta av närhet.
Det har visats vara framgångsrikt eftersom detta möjliggör snabb koordinering, ”just-in-time” leveranser och enklare utbyte av komplex kunskap.
IEA lyfter fram de tre viktiga bilklustrer i världen just nu. De är:
Shanghai (Kina): Detta kluster har den största produktionskapaciteten i världen (3,7 miljoner bilar per år) och 11 monteringsanläggningar. Det är också viktigt att Shanghai numera har 26 batterifabriker med en kapacitet på cirka 200 GWh/år, vilket representerar över 5% av den globala totalen och är mer än Europas nuvarande kapacitet. Shanghai är verkligen det lysande exemplet för framtiden med 64 anläggningar för batterier och batterikomponenter. Det är ett kluster för den nya elektriska värdekedjan.
Nagoya (Japan): Detta kluster har en kapacitet på 3,2 miljoner bilar/år och 11 monteringsanläggningar, dock har klustret endast en batterifabrik (2 GWh).
Detroit (USA): Området har en produktionskapacitet på 2,2 miljoner bilar/år, 9 monteringsanläggningar och en batterifabrik (10 GWh).
I IEA:s rapport sammanställer de vilka de tio största fordonsklustren i Europa är. Inga ligger i Sverige.
Egna kommentarer
Shanghai som kluster är verkligen imponerande.
Det var intressant att se siffror på hur stor andel av materialen som går till bilindustrin.
Kinas ökning av antal industrirobotar i fordonsindustrin är värd att tänka på.
Det var också intressant hur stor andel av komponenterna som kinesiska och japanska biltillverkare köper från sitt eget land.
Referenser
[1] Volvo Group. Årsredovisning 2024. länk
[2] Volvo Cars. Årsredovisning 2024. länk
[3] Scania publicerar enastående resultat och fortsatta framsteg inom hållbarhet under 2024. 2024. länk
[4] Statsbudgetens inkomster. Ekonomifakta. 2024. länk
[5] What Next for the Global Car Industry. IEA. länk
[6] IEA: Om den globala bilindustrin. OmEV. länk