Utrustningstillverkare för batterier

En ny industriell studie analyserar marknaden för utrustningstillverkare för batteritillverkning. Studien innehåller också strategiska rekommendationer främst för europeiska företag, men även för politiska beslutsfattare [1].

Marknaden fram till 2035 är värd 250–280 miljarder euro [1]. Det är en storlek värd att undersöka och det är svårt att bygga celler utan utrustning, så givetvis är det ett strategiskt teknikområde.

Studien är skriven av Porsche Consulting, VDMA, Agora Strategy och Fraunhofer ISI. För cirka två år sedan skrev de en liknande studie, som vi också sammanfattade [2].

Den uppdaterade studien initierades eftersom batterilandskapet har förändrats avsevärt de senaste två åren, vilket gör att strategier bör ses över.

En stor skillnad är att tillväxten av cellproduktionskapacitet saktar ner. Flera projekt i Europa och Nordamerika skjuts upp eller avbryts. Kina närmar sig mättnad på grund av överkapacitet. Spelplanen påverkas också av geopolitiska spänningar, ekonomiska osäkerheter och intensifierad global konkurrens.

Om den förra rapportens fokus var det stora behovet av nya cellanläggningar, så fokuserar den här rapporten mer på att det finns ett stort behov av att uppdatera befintliga cellanläggningar. Det innebär möjligheter för utrustningstillverkare för batterier.

Marknadsuppskattning

I studien uppskattar de att den kumulativa globala marknaden för battericellsutrustning för perioden 2025–2035 kan vara 250–280 miljarder euro.

Givetvis drivs marknaden av det ökade behovet av batterier globalt. De uppskattar att efterfrågan 2035 kan vara mellan 6,1 TWh (konservativt scenario) och 7,1 TWh (progressivt scenario) per år fram till 2035.

Dagens globalt installerade kapacitet är cirka 3 TWh/år.

Marknaden för utrustningstillverkare är dock inte enbart nya anläggningar utan också uppdateringar av äldre.

De uppskattar att marknaden för nya cellanläggningar är värd ca 150 miljarder euro, men marknaden för förnyelse och uppgradering av befintliga fabriker kommer vara värd cirka 135 miljarder euro fram till 2035.

Regional uppdelning av utrustningsmarknaden

De gör också en analys av vilka regioner som kommer vara de största marknaderna för utrustning.

Nordamerika och Europa är enligt deras analys de största marknaderna fram till 2035. Trots att Kina har den största befintliga produktionskapaciteten i nuläget, så är prognosen att de inte kommer att bygga nytt och uppgradera lika mycket framåt. Deras uppdelning regionalt är:

• Nordamerika: 88,2 miljarder euro.
• Europa: 76,7 miljarder euro.
• Kina: 71,2 miljarder euro.
• Indien: 5 miljarder euro

Dominans av asiatiska företag, men europeiska möjligheter

Batteriutrustningsindustrin domineras av asiatiska företag. Ett skäl är att flera av de stora asiatiska utrustningsföretagen har etablerat strategiska partnerskap med celltillverkarna.

De kinesiska leverantörerna har satsat på att erbjuda kompletta (turnkey) lösningar för hela produktionsprocessen. De har också utnyttjat att de har lägre utrustningspriser, som ger dem en konkurrensfördel gentemot deras nordamerikanska och europeiska motsvarigheter. Det är också så att kinesiska celltillverkare i princip enbart köper av kinesiska utrustningsleverantörer.

Den mest kända aktören är Wuxi Lead Intelligent Equipment, som är ett kinesiskt företag som varit partner till den globala batterimarknadsledaren CATL under lång tid. Wuxi Lead har en 22 procent global marknadsandel för utrustning för litiumjonbatterier (LIB). De har också ännu starkare marknadsandel för vissa steg i processen, som till exempel lindning där de har 65% av marknaden globalt. Wuxi Lead har också satsat mycket på Europa och är i dagsläget med i mer än tio betydande projekt på kontinenten.

Sydkoreanska leverantörer är extra starka på elektrodproduktion.

Rapporten visar att de europeiska och nordamerikanska anläggningstillverkarna har haft svårt att sälja mycket till de nya cellanläggningarna. Det finns några få undantag. Analysen kommer fram till att även om europeiska aktörer har stark ingenjörsexpertis, så har de mindre erfarenhet av batteriproduktion och tenderar att specialisera sig på enstaka processteg. Det finns några delar där Europa är starkare och det är inom processer som beläggning och torkning, blandning, lasersvetsning och ultraljudssvetsning.

Författare anser att de europeiska och nordamerikanska företagen borde satsa mer på att sälja till de asiatiska tillverkarna. Detta inom områden där de är starka och redan nu specialister som till exempel inom lasersvetsning, ultraljudssvetsning och högkvalitativa optiska system. Marknaden för de processerna uppskattas till 35 miljarder euro.

Rekommendationerna

Rapporten innehåller strategiska rekommendationer både till europeiska utrustnings- och komponentleverantörer (industriaktörer) och till beslutsfattare.

Utrustnings- och komponentleverantörer bör:

1. Förbereda sig för uppgraderingstrenden: Fokusera på uppgradering av befintliga anläggningar. Det kommer vara nästa stora affärsmöjlighet.

2. Skapa allianser: Bygg strategiska allianser inom maskin- och utrustningssektorn för att erbjuda modulära, interoperabla lösningar och gemensamma mjukvaruplattformar.

3. Fokusera ännu mer på nischer: Våga satsa på högmarginalnischer och specialiserade process-steg med höga tekniska hinder, såsom beläggning, elektrolytfyllning och precisionsmontering, där europeisk ingenjörsexpertis kan konkurrera.

4. Utveckla processkompetens: Satsa mycket på att utveckla den genom FoU och dedikerade torra rum för prototyptillverkning.

5. Utveckla nya affärsmodeller: Till exempel genom att satsa på batteriåtervinning eller genom att leverera högprecisionskomponenter till asiatiska tillverkare.

6. Satsa på att påverka policy: Medverka och stödja standardisering. Försök också få in krav i framtida finansieringsprogram att celler ska vara tillverkade delvis med europeisk utrustning

Beslutsfattare borde satsa på:

1. Gör om finansieringen: Inkludera europeiska preferenskriterier i finansieringsinstrument (som TCTF-efterföljare) för batteriproduktionsutrustning, inte enbart för celltillverkning.

2. Stärk kompetens och kapacitet: Öka offentliga och privata investeringar i FoU och nästa generations batteriteknologier.

3. Främja partnerskap: Säkerställa teknologisk suveränitet genom att samarbeta med strategiska partners som till exempel Indien och Kanada.

Egna kommentarer

Tidigare den här veckan skrev vi om hur Buy-European-regler kan rädda Europas bilindustri. Den här rapporten rekommenderar ett tillägg. Cellerna måste också delvis vara tillverkat av europeisk utrustning.

Det var intressant med deras rekommendation att satsa på uppgraderingen av befintliga anläggningar. Jag blir dock lite förvirrad av deras analys att marknaden i Kina är mindre än i Europa. Kina har så många fler anläggningar som borde behöva uppgraderas fram till 2035.

Ofta blir värdekedjan för batterier fokuserad på själva anläggningen för celltillverkning, men även på gruvdelen och på framtagningen av komponenter som till exempel på katoder. Alla utrustningsföretag ingår också i värdekedjan. Marknaden är relativt stor och den borde inte glömmas bort.

Referenser

[1] Battery Manufacturing 2030+: From Hype to Hard Truths. Porsche Consulting together with VDMA, Agora Strategy, and Fraunhofer ISI. 2025. länk

[2] Utrustningstillverkare och battericellanläggningar. OmEV. 28 februari 2024. länk