Handelskriget fortsätter mellan USA och Kina, vilket påverkar flera industrier, inklusive fordonsindustrin. En av de mest akuta frågorna rör Kinas ansatser att använda sin dominans inom sällsynta jordartsmetaller, andra råvaror, processteknologier och batterier för att sätta press på USA. Detta påverkar direkt och indirekt resten av världen. Detta nyhetsbrev fokuserar på de exportkontroller som annonserades av Kina i början av oktober, vilket hotade fordonsindustrin och närliggande industrier utanför Kina [1]. Exportkontrollerna är nu pausade men dess utformning och analyser av möjliga konsekvenser kan ge fingervisningar om möjliga framtida scenarion.
Trump förhandlade fram vad som beskrivs som en taktisk paus
I torsdags (30/10) träffades USA:s president Donald Trump och Kinas president Xi Jinping i Busan i Sydkorea. En av de mest tongivande frågorna som diskuterades var de kinesiska exportkontroller [2]. Vissa åtgärder hade redan trätt i kraft, andra var planerade att införas den 8 november och 1 december [2].
När exportkontrollerna annonserades av Kina den 9 oktober gick ett sus av oro genom de globala värdekedjorna för fordon, batterier, försvarsmaterial och annan högteknologisk industri. Konsekvenserna bedömdes kunna bli omfattande [2, 3, 4]. Amerikanska tankesmedjan Atlantic Council genomförde i somras en expertworkshop för att bedöma riskerna av en kinesisk exportkontroll för ett urval sällsynta jordartsmetaller [5]. Resultaten pekade mot allvarliga konsekvenser: akut materialbrist och kraftigt ökade kostnader inom veckor och kaskadeffekter genom värdekedjorna inom månader [5].
Världen kan tillfälligt andas ut. På mötet i Busan enades parterna om att exportkontrollerna ska sättas på paus i ett år, vilket är en del av en större överenskommelse som även inkluderar justerade ömsesidiga importtullar. Detaljerna av överenskommelsen är fortfarande få och ett formellt avtal är ännu ej påskrivet när detta nyhetsbrev skrivs. Exempelvis verkar det som att de exportkontroller för sex sällsynta jordartsmetaller som Kina införde i april ligger kvar, se tidigare nyhetsbrev från april [6]. En möjligt viktig skrivelse i pressmeddelandet från kinesiska handelsministeriet efter mötet i Busan är att de kommer att ”studera och förfina de konkreta planerna” [7]. Analytiker har tolkat detta kombinerat med att exportkontrollerna från april kvarstår som att vad som sker nu är en taktisk paus snarare än en permanent lösning [8]. Det kan ligga i Kinas intresse att avvakta med ett införande. Långsam byråkrati i den kinesiska administrationen av befintliga exportkontrollerna kan tyda på att Kina behöver mer förberedelsetid. Detta för att kunna tillsätta personal och utveckla processer för att kunna hantera mer omfattande exportkontroller [8]. Ett års paus kan också ligga i Kinas intresse för att kunna fortsätta att stärka sin marknadsposition [9].
Det är alltså möjligt att de exportkontroller som annonserades den 9 oktober kan införas någon gång i framtiden, om och när Kina ser nytta att göra så. Omfattningen av de föreslagna exportkontrollerna är stor, vilket förtydligas i nästa stycke.
Exportkontroller annonserade den 9 oktober
Tidskriften The Economist menar att de exportkontroller som annonserats eller implementerats av Kina under senare år till stor del är inspirerade av de amerikanska motsvarigheter som har införts mot Kina inom exempelvis AI-chips [10]. Kina har effektivt byggt upp strategisk dominans inom vissa områden som de nu kan använda genom att begränsa exporten [10]. Kinas dominans kan exemplifieras i de sällsynta jordartsmetaller som används för magneter, där landet står för cirka 60 procent av den globala brytningsvolymen och 91 procent av separation- och raffineringsstadiet [2]. Även inom batterivärdekedjan är dominansen i vissa delar tydlig. Ett exempel är för materialet i LFP-katoder där Kina kontrollerar över 95 procent av produktionsvolymen [2].
De kinesiska exportkontrollerna innebär att varje exporttransaktion inom de utpekade områdena måste godkännas av Kinas handelsministerium. Varje export kräver en detaljerad ansökan med uppgifter om syfte, försäljning, anställda, tidigare export- och importhistoria och certifikat som verifierar den tänkta applikationen [11]. Även om exportkontroller har använts av Kina tidigare blev många (inklusive Trump) förvånande av omfattningen som annonserades den 9 oktober [10]. Nedan är en lista över de från Kina specificerade huvudområden/kategorier som skulle omfattas av exportkontroller [3]:
Nr. 55: Superhårda material
Nr. 56: Utrustning och råmaterial relaterat till utvinning av sällsynta jordartsmetaller
Nr. 57: Medium och tunga sällsynta och tillhörande produkter
Nr. 58: Li-jon-batterier, grafit och anoder
Nr. 61: Sällsynta jordartsmetaller export utomlands
Nr. 62: Teknologier och expertis för sällsynta jordartsmetaller
Värt att nämna är att dessa exportkontroller främst är riktade mot militära produkter, men även ”dual-use produkter” samt AI-sektorn [3]. Men troligen vill Kina även via kontrollerna sakta ner utvecklingen och framväxten av alternativa icke-kinesiska värdekedjor [3], exempelvis för li-jonbatterier. De kategorier som har störst direkt påverkan för produktion av laddbara bilar är nummer 57, 58 och 61. Nummer 57 berör sällsynta jordartsmetaller, vilket bland annat används i vissa typer av elmotorer för laddbara bilar. Nummer 61 utökar effekten av kontrollen genom att även inkludera handelsflöden utanför Kina som använder kinesiskt råmaterial och/eller teknologi. Nummer 58 berör tillverkning av li-jonbatterier, inkluderande råvaror och teknologier [3].
Skillnader i exponering mellan olika fordonstillverkare
De föreslagna exportkontrollerna är omfattande och dessa indirekta eller sekundära effekter är därför svåröverskådliga, inte minst för fordonsindustrin som kan påverkas på flera sätt. Det kan exempelvis vara skillnader i hur Kina behandlar olika länder. Rapporter från tidigare processer pekar på att till exempel USA och Indien hade längre handläggningstider än Sydkorea [11]. Det finns dock några skillnader mellan olika fordonstillverkare värda att nämna. Exempelvis för elmotorer som kan vara en betydande användare av sällsynta jordartsmetaller. BMW och Renault använder redan elmotorer utan sällsynta jordartsmetaller, och liknande utveckling pågår hos flera fordonstillverkare och underleverantörer som GM, BorgWarner och ZF [1]. För li-jonbatterier beskriver IEA i en analys att de föreslagna exportkontrollerna skulle skapa kortsiktig och långsiktig påverkan på batterivärdekedjan [2]. På kort sikt skulle de tillgängliga batterivolymerna minska på de internationella marknaderna, med högre priser till följd. På längre sikt riskerar kontrollerna att allvarligt minska förmågan hos aktörer utanför Kina att producera batterier [2].
Egen kommentar
Världen kan tillfälligt pusta ut. De föreslagna exportkontrollerna från Kina som nu är pausade var mer omfattande än vad många hade kunna förutspå. De starka reaktionerna från resten av världen visar detta tydligt. Många industrier inklusive fordonsindustrin riskerade att lamslås. I flera av de analyser jag har läst betonas att överenskommelsen i Busan ska ses som en tillfälligt eller en taktisk paus och att hotet för framtida exportkontroller kvarstår. Troligen kommer Kina under paustiden att försöka stärka sin dominans inom dessa resurser och kompetenser ytterligare. Tiden är därmed knapp för övriga världen att bygga upp alternativa värdekedjor. Flera exempel har annonserats nyligen, bland annat mellan USA och Japan [12] och inom G7 samarbetet där Kanada har tagit en drivande roll [13]. Det är möjligt att vi återkommer kring frågan om hur resten av världen ska diversifiera från Kinas dominans i kritiska material, processer och expertis.
Referenser
[1] Reuters. 2025. Concerned carmakers race to beat China’s rare earth deadline. länk
[2] IEA. 2025. With new export controls on critical minerals, supply concentration risks become reality. länk
[3] MERICS. 2025. What you now need to know about China’s expansion of REE export controls. länk
[4] European Council on Foreign Relations. 2025. Escalate to negotiate: How Europe should respond to Chinese export restrictions. länk
[5] Atlantic Council. 2025. Critical minerals in crisis: Stress testing US supply chains against shocks. länk
[6] OmEV. 2025. Elfordon och sällsynta jordartsmetaller. länk
[7] Ministry of Commerce of the People’s Republic of China. 2025. Press Release. länk
[8] Rare Earth Exchange. 2025. China’s Rare Earth Truce: Tactical Pause or Genuine Relief? länk
[9] Discovery Alert. 2025. China’s rare earth export suspension: Global Supply Chain Implications. länk
[10] The Economist. 2025. China is using America’s own trade weapons to beat it. länk
[11] Benchmark Minerals. 2025. China extends export controls to lithium ion batteries and battery materials. länk
[12] The White House. 2025. United States – Japan Framework for securing the supply of critical minerals and rare earths through mining and processing. länk
[13] Politico. 2025. Canada leads G7 bid to loosen China’s hold on rare earths. länk