Värdeminskning för laddbara personbilar

Av Karl Wahlin

Det som kostar mest under en bils livslängd är inte drivmedel eller service, utan värdeminskningen. Hur snabbt en bil tappar i värde varierar mellan modeller och drivlinor. I detta nyhetsbrev beskrivs hur restvärden beräknas och vad som särskiljer prisutvecklingen hos elbilar och laddhybrider från fossilmodeller.

Att köpa bil handlar inte bara om prislappen vid köpet. Det som verkligen avgör vad bilen kostar att äga är den totala ägandekostnaden, det vill säga summan av drivmedel, försäkring, skatt, service, underhåll och värdeminskning. Värdeminskningen, differensen mellan bilens inköpspris och försäljningsvärde, är den tyngsta posten i kalkylen. Men att beräkna en bils framtida försäljningsvärde – dess restvärde – kräver antaganden om en marknad som ständigt förändras.

Hur beräknas värdeminskningen?

Restvärdet beror framför allt på nypriset. Prisfallet börjar i samma stund som bilen lämnar försäljningslokalen. Den största nedgången sker under de första åren. Normalt brukar en bil i standardskick vara värd mellan 50 och 60 procent av sitt nypris efter tre år. Efter fem år är tumregeln att behållningen är 35 till 40 procent av nypriset. Ju äldre bil, desto mer individuell är värdeminskningen. Skick, ägandehistorik och om service har skötts som den ska är nu de faktorer som har störst påverkan på bilens värde.

Bilpriser, som är en del av auktionsplattformen Kvdbil, är en av Sveriges största tjänster för värdering av begagnade bilar. När en ny bilmodell presenteras fastställer Bilprisers analytiker en initial värdeminskningskurva för modellen. Värdeminskningskurvan beskriver hur bilmodellens värde förväntas utvecklas över tid. Varje bilmodell har unik prisutveckling och värdeminskningskurvan baseras därför på analytikernas kunskap om marknaden och erfarenheter gällande det aktuella bilmärket och tidigare modellserier. Dessutom påverkas kurvan av bilens utrustning och mätarställning.

Data och statistiska modeller bakom prognoserna

Allteftersom det börjar komma in objekt av den aktuella modellen på begagnatmarknaden så används denna information för att kalibrera värdeminskningskurvan. Det görs genom att försäljningsstatistiken ligger till grund för statistiska modeller. För att få robusta prediktioner används en korg av generaliserade linjära modeller som viktas mot varandra. Ju fler försäljningar av den aktuella bilmodellen, desto större tyngd får de statistiska resultaten i beräkningarna.

Baserat på bilmodellens värdeminskningskurva görs prognoser i form av restvärdeskalkyler. Prognoserna kompliceras av att en bilmodells historiska värdeminskning är en svag indikator för framtida prisutveckling. Prisbilden på begagnatmarknaden har en tydlig säsongsvariation – stigande på våren och sjunkande på hösten – men bortsett från det påverkas restvärdet framförallt av externa faktorer såsom politiska beslut och konjunktur. Restvärdesberäkning bygger därför på en kombination av statistisk modellering och manuell justering. Som ett stöd för det senare är omvärldsbevakning centralt.

Prisindex för begagnatmarknaden

Begagnatprisindex, BPI, är ett nyckeltal som visar prisutvecklingen för begagnade bilar. BPI baseras på försäljningspriser vid Kvdbils auktioner och uppdateras månadsvis. Även om BPI bygger på ett förhållandevis litet stickprov har indexet empiriskt visat sig vara representativt för begagnatmarknaden såväl på totalen som brutet på drivlina. Auktioner är en känslig indikator för marknadsrörelser. När marknaden förändras, så märks det direkt i auktionstrycket. Tidsserien sträcker sig över tio år och BPI visar därmed historisk prisutveckling, beskriver nuläget och fungerar som underlag för prognoser.

Fram till sommaren 2018 var prisnivån på begagnatmarknaden förhållandevis konstant. Bonus/malus-systemet infördes 2018 och här inleddes en positiv trend i prisbilden för begagnade bilar. Det var också vid denna tidpunkt som laddbara bilar började bli vanliga, och med det steg snittpriset på nybilssidan. Under pandemin sjönk nyförsäljningen som en följd av komponentbrist och störningar i leveranskedjorna. I samband med det ökade efterfrågan på begagnat, och prisnivån steg ytterligare. Den 8 november 2022 avskaffades klimatbonusen för elbilar, och det ledde till ett stort inflöde av nya bilar på marknaden. 2023 var begagnatpriserna förhållandevis stabila. Men från våren 2024, i takt med räntesänkningar och högre köpkraft hos hushållen, har nyförsäljningen bland privatpersoner stigit och det har inneburit att begagnatpriserna sjunker. Hittills i år ligger prisindex på begagnatmarknaden cirka 9 procent lägre än motsvarade period 2024.

Prisutveckling för laddbara bilar

Elbilar har länge haft ett rykte om att ha sämre restvärde än fossildrivna modeller. Det har delvis varit sant, mycket på grund av att elbilar från början främst tillhörde premiumsegmentet. Högt inköpspris som ny innebär större värdeförlust i kronor räknat. Bilden har dock alltid varit mer nyanserad och kan beskrivas med Simpsons paradox [1]: när vi betraktar begagnatmarknaden på aggregerad nivå ser vi en viss utveckling, men när vi bryter statistiken på enskilda bilmodeller framträder en annan bild. Vissa elbilar har tappat kraftigt i värde, medan andra modeller har haft stabila eller till och med starka andrahandsvärden. Prisindex för begagnade elbilar är hittills i år ned 8,5 procent jämfört med samma period förra året.​

Laddhybrider kombinerar elbilens låga milkostnad med bensinbilens räckvidd och flexibilitet. Det gör laddhybriden attraktiv både som ny och begagnad och prisnivån är ned 7,5 procent i år jämfört med 2024.

Motsvarande siffror för begagnade bensinbilar är minus 15 procent och för diesel minus 11 procent. Värdeminskningen för laddbara bilar är idag alltså i genomsnitt lägre än för fossildrivna modeller. Det förklaras av ett flertal samverkande faktorer: priskrig på nybilssidan, en marknad som mognar​, ökad inblandning av billigare elbilsmodeller​, snabb teknikutveckling​, samt allt bättre laddinfrastruktur.

Framtidsspaning

Det är troligt att nära nog alla personbilsmodeller som säljs som nya inom några år kommer att ha någon form av elektrifiering i drivlinan, medan fossildrivna motorer främst kommer att återfinnas i arbetsfordon och exklusiva sportbilar. Vi har redan idag elbilsmodeller som kostar under 300 000 kronor som nya. Tack vare tekniska framsteg och sjunkande tillverkningskostnader pekar trenden mot att nya elbilar inom tre till fem år kommer att vara billigare än nya fossilbilar. När nypriset sjunker gör även prisnivån på begagnatmarknaden det, och sett till tumregeln att en bil är värd mellan 50 och 60 procent av nypriset efter tre år kommer vi i närtid att ha en begagnatmarknad med moderna elbilar från 150 000 kronor och uppåt.

Prognosen framåt pekar på en viss allmän nedgång i prisnivå på begagnatmarknaden under resten av året. På totalen förväntas begagnatpriserna sjunka med 2-3 procent fram till årsskiftet. Det beror på en kombination av säsongsvariation, räntesänkningar som ökat nybilsförsäljningen bland privatpersoner – särskilt genom privatleasing – samt ökat inflöde av begagnade bilar. Den 8 november är det tre år sedan klimatbonusen för elbilar avskaffades, en period som präglades av hög nyförsäljning. Det innebär att ett stort antal före detta leasingbilar kommer ut på begagnatmarknaden under hösten och vintern. För fossildrivna modeller förväntas något större prisnedgång, framförallt på grund av att vagnparken åldras till följd av låg nyförsäljning. Värderingsmodellerna indikerar att laddbara bilar och i synnerhet elbilsmodeller i de lägre prissegmenten kommer att stå sig bäst.

Egen kommentar

En bils värde styrs av en komplex väv av faktorer. För just elbilar är det särskilt utmanande att förutse värdeminskning. Den historiska prisutvecklingen ger visserligen viss vägledning. Men marknaden för elbilar är ung, och utbudet av begagnade elbilar i olika prisklasser ökar snabbt. Därför ligger tyngdpunkten i analysen på att bevaka modellutbudet parallellt med att följa med i politiska beslut, både nationellt och internationellt. Till detta kommer makroekonomiska nyckeltal som ränteläge, inflation och hushållens köpkraft, vilka alla påverkar nyförsäljningen och därmed begagnatmarknaden. Det är tydligt att elektrifieringen förändrat förutsättningarna för bilägande i grunden.

Om författaren

Karl Wahlin är doktor i statistik och har lång erfarenhet som analytiker inom personbilsmarknaden.

Referenser

[1] Paradox Simpson