Att ladda sin elbil i Storbritannien – ett lotteri

I mars 2022 antog Storbritannien en laddinfrastrukturstrategi med tillhörande handlingsplan för perioden 2022–2025 [1]. En huvudfråga var att förenkla användningen av laddning och skapa mer jämlika villkor för elbilsanvändare. Som en del av strategin infördes 2023 lagkrav på laddoperatörer att tillhandahålla hög tillförlitlighet och enkla betallösningar oavsett nätverk [2].

Miljöorganisationen Transport & Environment (T&E) presenterade i somras en rapport som analyserar användarupplevelse genom att analysera användarkommentarer med hjälp av ett AI-verktyg och kunde visa på stora skillnader, både geografiskt och för olika användargrupper [3]. Dagens nyhetsbrev kommer sammanfatta några intressanta resultat.

Generellt god tillgång till publik laddinfrastruktur

T&E:s rapport lyfter att under de senaste två åren har antalet publika laddpunkter nästan fördubblats och Storbritannien har nu över 115 000 laddpunkter i drift på ca 40 000 platser (maj 2025). Av dessa är ungefär 15 500 snabb- eller ultrasnabbladdning. Denna utbyggnadstakt uppskattas ligga i linje med behovet om 300 000 publika laddpunkter 2030, vilket definierades i laddinfra-strategin 2022.

Rapporten innehåller olika regionala jämförelser av den geografisk spridning av olika typer av laddstationer. Utbyggnaden bedöms god i både flera städer (till exempel London, Brighton, Coventry och Cambridge) och vissa landsbygdsområden som Cornwall och delar av Skottland. Samtidigt ser man stora olikheter mellan olika kommuner. Det finns ingen tydlig skillnad mellan till exempel norra och södra Storbritannien eller stad/landsbygd, utan variationen bedöms bero på lokalt engagemang och utformning av statliga stöd.

Rapporten visar att 90 % av motorvägarna har ultrasnabba laddare inom 10 km. I en jämförelse med A-vägar, vilka är större vägar avsedda att tillhandahålla storskaliga transportförbindelser inom eller mellan områden, är det endast 65 % som har samma täckning. I flera delar av landet innebär detta en sämre tillgång till snabbladdning, så som Norfolk samt delar av Wales och Skottland.

AI-textanalys av användarkommentarer 2020-2025

För att analysera användarupplevelsen av den publika laddinfrastrukturen har T&E tränat en AI-modell för att analysera över 250 000 kommentarer som lämnats om laddstationer mellan 2020 och 2025. Kommentarerna är plats- och operatörsspecifika, vilket gör det möjligt att koppla klagomål till geografiska områden och laddoperatörer. Detta möjliggör jämförelse av hur olika laddoperatörer hanterar vanliga problem som trasiga laddare, betalningsproblem, laddning som upplevs gå för långsamt eller blockerade laddplatser. Analysen innehåller information om prisutveckling för laddning och kommentarer kopplat till denna prisinformation.

Rapporten innehåller också kvalitativ analys av olika konsumentundersökningar för att beskriva hur olika grupper (t.ex. äldre, personer utan egen uppfart) upplever laddning olika beroende på teknikvana, tillgång och pris.

Tillförlitlighet har förbättrats men inte överallt

Lagkraven på laddoperatörer kräver att snabbladdare behöver vara i drift 99 % av tiden. Dessa krav trädde i kraft 2023. Enligt den brittiska Riksrevisionen (National Audit Office) är det ungefär 80 % av laddoperatörerna som möter detta krav.

Datainsamlingen av kommentarer omfattar perioden 2020-2025. Data för Q1 2025 visar att de vanligaste kommentarerna vid publika snabbladdare:

1)   Ej i drift (37,7%)

2)   Långsammare än förväntat (11,1 %)

3)   Betalningsproblem (6,5 %)

4)   Plats blockerad (5,9 %) * ej specificerad på vilket sätt blockerad, av fulladdad elbil, avgasbil eller annat kopplat till fysisk framkomlighet.

5)   Dyr laddning (3,4 %)

6)   Kö (1,3 %)

Antalet kommentarer har minskat under perioden även om antalet fordon och laddare har ökat. Främst har antalet kommentarer kopplat till driftstörningar minskat och detta tros bero på de lagkrav som infördes 2023. Antalet kommentarer kopplat till betalningsproblem har varit konstant under perioden men utgör 2025 en betydligt större andel av kommentarerna.

Datainsamlingen visar att det är stor skillnad mellan hur snabbt driftsstörningar åtgärdas. När ett urval av ca 500 trasiga laddare studerades var 20 % av laddarna i drift inom 24 timmar efter ett rapporterat fel men 50 % av laddare är fortfarande ur funktion efter en månad. Det finns tydliga regionala skillnader, där laddare i södra England åtgärdas snabbare jämfört med till exempel Midlands.

Högre priser för publik laddning 

Andelen kommentarer kopplat till priset på laddning låg på en konstant nivå fram till vintern 2022, då ökade energipriser till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina ledde till betydande ökningar av priset för laddning hos de flesta laddoperatörerna. Datainsamlingen visar att kostnaden för publik laddning har fördubblats mellan 2021 och 2023 och är nu högre än bensin för de laddoperatörer som har studerats. Från omkring 7-10 pence/mile (ca 6,9 kr/mil, OBS ej per kWh) till över 20 pence/mile (16 kr/mil). Bensinpriset ökade också kraftigt under 2022 men har därefter sjunkit till strax över prisnivån 2020, omkring 15 pence/mile (12 kr/mil).

T&E lyfter att konkurrenssituationen jämfört med fossila drivmedel har försämrats då bränsleskatterna inte har indexerats upp med inflationen sedan invasionen samt att publik laddning är belagd med 20 % moms (samma som fossila drivmedel) jämfört med 5 % för privat laddning.

Problem med laddhastighet ofta kopplat till bilens kapacitet

Många kommentarer rör att laddningen är långsammare än förväntat, särskilt vid ultrasnabba laddare. Men analysen visar att det ofta är bilens kapacitet, inte laddaren, som begränsar hastigheten. Endast 10 % av bilarna som såldes under 2024 kunde ta emot över 150 kW under en laddsession.

Att laddare delar på laddkapacitet när den används av flera bilar är också en vanlig kommentar, där T&E föreslår att det bör framgå tydligt i information som laddoperatörer delar med till exempel karttjänster vilket skulle kunna regleras i de lagkrav som finns på publika laddoperatörer.

Laddning i Storbritannien – ett lotteri 

T&E:s analys landar i att det fortfarande är ett lotteri huruvida det blir en bra användarupplevelse eller inte. Kvaliteten varierar framför allt beroende på:

• Var du laddar, där andelen trasiga laddare i vissa kommuner uppgår till 68 %
• Vilken operatör du använder, då det är stora skillnader i bl.a. drift och pris mellan de olika laddoperatörerna.
• Hur gammal du är. Endast 20 % av användarna över 55 år är nöjda med publik laddning, jämfört med 61 % i åldern 18–34. Detta förklaras av att äldre användare har lägre teknisk kompetens, vilket gör att de har svårare att navigera appar, betalningssystem och laddplanering.

Sammantaget lyfter T&E att användare med tillgång till hemmaladdning oftare har en mer förutsägbar och positiv laddningsupplevelse, då de framförallt laddar hemma, än de användare som förlitar sig på publik laddning.

Egen kommentar

Kul tillvägagångssätt när det är svårt att få primärdata. Kanske överflödigt att påtala, men bra att ändå vara försiktig med materialet givet bortfallsanalysen, dvs alla användare som inte lämnar kommentarer.

När jag var på roadtrip med elbil genom Europa 2022 besökte vi även England. Som gammal anglofil tyckte jag det var toppen men laddningen var bedrövlig med trasiga laddare utan realtidsinfo och dåligt användargränssnitt (lämnade dock inte någon tjurig kommentar, tror jag). Min tolkning av T&E:s rapport är att situationen har förbättrats under perioden men att det behövs ytterligare åtgärder för en jämlik tillgång till rimligt prissatt laddning.

Referenser

[1] UK Government, Taking charge: the electric vehicle infrastructure strategy. Mars 2022 länk

[2] UK Legislation. The Public Charge Point Regulations 2023. länk

[3] Transport and Environment, Charging lottery: a consumer’s perspective. Juli 2025 länk