Amerikanska och europeiska importtullar mot kinesiska laddbara bilar

Kinas framsteg som fordonsnation är mest tydligt inom laddbara fordon. Landet är idag både den största marknaden och anses av allt fler även vara teknikledande. Utvecklingen har gått fort men inte över en natt. Kinas övergång från imitatör till innovatör uppmärksammades exempelvis redan år 2019 av konsultföretaget Oliver Wyman [1]. Fler exempel i nutid inkluderar att BYD gick om Tesla i försäljning av batterielektriska bilar under fjärde kvartalet 2023 [2]. Att den tyska fordonsindustrin tappar mark i Kina och samtidigt pressas i Europa av kinesiska företag är ett annat exempel [3].

Hotet från den kinesiska fordonsindustrin har fått USA och EU att inleda politiska processer för att stoppa/bromsa kinesiska aktörers påverkan på amerikansk och europeisk industri och marknad. Igår kom nyheten att EU kan inför provisoriska importtullar på batterielektriska bilar tillverkade i Kina och för en månad sedan annonserade USA nya högre importtullar på laddbara bilar och andra produkter tillverkade i Kina. Vilket är ämnet i dagens nyhetsbrev.

USA har tagit steg att skydda sin marknad

USA har gått längre än EU i sin handelspolitik mot Kina. Inflation Reduction Act (IRA) är ett sätt att främja inhemska aktörer, men det är mer morot än piska för att produktion ska etableras i USA/Nordamerika. För cirka en månad sedan tillkännagav Biden-administrationen att USA kommer att införa kraftiga importtullar riktat mot Kina [4]. I uttalandet om ökade importtullar anges att Kina generellt bedriver orättvis handel i fråga om tekniköverföring, IP och innovation vilket hotar amerikansk industri och arbetare [5]. Dessutom anser Biden- administrationen att Kinas överproduktion av flera strategiska produkter (ink laddbara bilar) översvämmar de globala exportmarknaderna och till priser som är artificiellt låga [5].

Under 2024 kommer en 100 procentig (upp från 25 procent) importtull att införas på kinesiska laddbara fordon [4, 5], reds. anm., vi tolkar ”Electric vehicles” som att det innefattar både BEV och PHEV. Förutom kompletta fordon ökar importtullarna även för li-jon batterier från 7,5 procent till 25 procent i år [5]. 25 procentiga importtullar införs även på produkter som grafit och permanentmagnet som tidigare handlades tullfritt från Kina [5].

Lagstiftningen innefattar också nya/ökade importtullar på annan teknik som solceller och halvledare [4, 5]. Totalt berör tullarna import till ett värde av 18 miljarder USD [5]. Hårdare tag mot Kina är en av få frågor som enar Republikaner och Demokrater, men det finns en ökande skepsis hos Republikanerna rörande USA:s stora satsningar på laddbara bilar [6].

Ökade importtullar i USA är troligen drivet av inrikespolitik

De ökade importtullarna på kinesiska laddbara bilar anses av vissa vara extraordinära på flera sätt. Den välrenommerade europeiska tankesmedjan Bruegel anser att tullnivåerna är märkvärdigt höga i relation till argumenten att de ska motsvara kinesiska subventioner [7]. 100 procent importtull implicerar att subventionerna i Kina är 50 procent av fordonskostnaden, vilket anses orimligt av Bruegel [7]. Vidare är importtullarna anmärkningsvärda i att de inte följer tidigare åtgärder mot Kina i att åberopa nationell säkerhet, vilket möjligen kan tolkas som ett tecken att USA öppnar upp för breddning av ytterligare åtgärder till fler industrisektorer [7]. Bruegels slutsats är att importtullarna i huvudsak motiveras av inrikespolitiska avvägningar, exempelvis för att blidka fordonsfacket i viktiga vågmästarstater inför valet i höst [7]. Det kan även noteras att de 18 miljarder USD i importvärde som berörs är relativt litet i relation till de 500 miljarder som Kina exporterade till USA år 2023 [7]. De nya importtullarna i USA kan sätta politisk press på EU att agera. Det finns exempelvis risk att kinesiska fordonstillverkare ökar sitt fokus mot den europeiska marknaden när den amerikanska marknaden nu i praktiken är stängd [7].

Provisoriska importtullar kan införas i EU

EU har gått mer varsamt fram jämfört med USA, men tillsatte i oktober 2023 en utredning om den kinesiska värdekedjan för batterielektriska bilar åtnjuter olagliga subventioner och ifall dessa subventioner orsakar eller hotar att ekonomiskt skada tillverkare av batterielektriska bilar i EU [8]. Utredningen startades av EU Kommissionen efter att initiala efterforskningar hade kommit fram till att det troligen finns betydande subventioner i form av bidrag, fördelaktiga lån och skattereduktioner [9]. Till skillnad från USA kommer EU att jobba inom ramen för World Trade Organization (WTO) regelverk. En process som kräver tydliga bevis för olagliga subventioner om motaktioner ska kunna införas [7]. Utredningen utförs nu av EU-kommissionen och den fullständiga rapporten ska vara klar senast i november i år [8].

Igår kom dock nyheten att EU-kommissionens preliminära slutsatser i utredningen visar att det förekommer orättvisa subventioner inom värdekedjan för batterielektriska fordon i Kina, vilket hotar att orsaka ekonomisk skada hos tillverkare av batterielektriska fordon i EU [10]. Enligt riktlinjerna för utredningen fanns det möjlighet att införa provisoriska importtullar efter nio månader (infaller den 4 juli) [8].

EU-kommissionen meddelar att de har bjudit in kinesiska myndigheter för att diskutera resultaten från utredningen och för att hitta möjliga lösningar som är kompatibla med WTO [10]. Om en gemensam lösning inte nås kommer importtullar att införas från och med den 4 juli i år [10]. Värt att notera är att importtullarna är provisoriska och att inga inbetalningar sker förens ett slutgiltigt beslut tas efter att utredningen är klar i november [10].

En överraskande del med beskedet från EU-kommissionen är att importtullarna förslås bli differentierade mellan olika fordonstillverkare [10, 11]. I huvudsak uppges det bero på hur väl de har samarbetat med utredningen, reds. anm., men troligen bör det även finnas skillnader i subventioner mellan olika tillverkare som kan påverka, med detta nämns inte explicit i texten från EU Kommissionen. Ett antal individuella tullsatser har beräknats för de tillverkare som ingick i utredningens stickprov. BYD tilldelas en individuell importtull på 17,4 procent, Geely 20 procent och SAIC 38,1 procent [10]. För övriga fordonstillverkare gäller 21 procent om de har samarbetat med utredningen och 38,1 procent för de som inte har varit tillräckligt behjälpliga [9]. Ett undantag är Tesla som har begärt att få en individuellt beräknad tullsats i samband med ett definitivt besked om importtullar [10].

Egen kommentar

Både USA och EU har på kort tid agerat för att stoppa/bromsa kinesiska fordonstillverkares intågande på deras respektive marknader. Det finns betydande skillnader i tillvägagångssätt. USA agerar resolut med 100 procent i importtullar och agerar till största del utanför WTO-regelverket. Tullarna på laddbara fordon är en del av ett mer omfattande paket inkluderande även komponenter och råvaror. EU har i stället följt regelverket i WTO. Signalvärdet av EU:s provisoriska tullbeslut är intressanta, både kinesiska myndigheter och enskilda fordonstillverkare uppmanas under konkreta hot att agera mer transparant och rättvist. Vi får se om det fungerar.

En annan intressant del är avsaknaden av laddhybrider i EU-kommissionens utredning och därmed troligen även i framtida åtgärder. Räckviddsförlängare (serie-hybrider) inkluderas dock i utredningen och kommer därför troligen att hanteras likvärdigt som batterielektriska bilar. Jag är nyfiken på vad avsaknaden av laddhybrider kommer att innebära. Kinesiska fordonstillverkare som BYD är starka inom laddhybridssegmentet i Kina, inte minst för laddhybrider med längre elektrisk räckvidd (som inte är i kategorin räckviddsförlängare) till relativt låga inköpspriser. Kommer BYD med flera att skifta fokus till att prioritera export av laddhybrider till EU?

Referenser

[1] Oliver Wyman. 2019. länk

[2] OmEV. 2024. länk

[3] OmEV. 2023. länk

[4] Venable. 2024. länk

[5] The White House. 2024. länk

[6] The Diplomat. 2024. länk

[7] Bruegel. 2024. länk

[8] European Commission. 2023. länk

[9] European Commission. Information about complaint request. 2023. länk

[10] European Commission. 2024. länk

[11] European Commission. Annex I. 2024. länk