Snart fastställs EU:s skärpta koldioxidkrav på tunga fordon

Den 10 april fattade EU-parlamentet sitt definitiva beslut om nya koldioxidkrav på tunga fordon. Regelverket är nu förhandlat med EU-kommissionen och ministerrådets kommitté. Det kvarstår endast ett formellt beslut i ministerrådet. Om inget oförutsett händer införs de nya reglerna 1 juli 2025.

Processen

EU-kommissionen presenterade ett förslag till reviderade krav på utsläpp av koldioxid från tunga fordon i februari 2023. Koldioxidkrav på fordon är ett av EU:s viktigaste verktyg för att ställa om till en högre andel eldrift.

Ministerrådet och EU-parlamentet presenterade sina positioner i höstas. Vi har skrivit om detta tidigare [1-3].

Under vintern vidtog en avslutande trilogförhandling för att ta fram en slutlig lagtext. Trilog är en process inom EU där man håller informella förhandlingsmöten mellan Europaparlamentet och rådet där även kommissionen deltar. Man försöker nå enighet om ny EU-lagstiftning [4].

I januari 2024 presenterades det slutliga förslaget till lagtext. Lagförslaget godkändes av ministerrådets organ Coreper i januari. Coreper är en kommitté som bereder de flesta viktiga beslut som tas i rådet [5]. I februari godkändes texten av EU-parlamentets utskott ENVI och 10 april antogs texten av hela parlamentet [6-10].

De slutliga kraven

Dagens krav innebär att tillverkare av tunga fordon måste minska medelutsläppet av koldioxid från nyregistrerade fordon på EU-marknaden med 15 procent till 2025 och 30 procent till 2030, jämfört med nivån 2019. Efter 2030 finns inga ytterligare krav.

De nya kraven är en kraftig skärpning. Utsläppen ska sänkas med 45 procent år 2030-2034, 65 procent år 2035-2039 och 90 procent till 2040. Här hade parlamentets miljöutskott föreslagit en 70-procentig sänkning till 2035 men det avfärdades av parlamentet.

Stadsbussars utsläpp ska minska med 90 procent till 2030. Senast år 2035 ska de ha nollutsläpp. Här föreslog kommissionen nollutsläpp redan 2030, medan rådet ville att 2030-kravet skulle vara 85 procent.

Reglerna omfattar fler fordonstyper än idag. Nu inkluderas i stort sett alla nya tunga fordon som har certifierade utsläpp av koldioxid inklusive mindre lastbilar, stadsbussar och turistbussar. Vissa arbetsfordon som renhållningsfordon, grusbilar, betongblandare och liknande ingår från 2035. Det införs också krav på släpvagnar.

Reglerna omfattar inte jord- och skogsbruksmaskiner, fordon inom försvarsmakten, vissa civilförsvarsfordon samt vissa bygg- och konstruktionsfordon.

Förordningen kommer att träda i kraft den 1 juli 2025.

Tvist om koldioxidneutrala bränslen skjuts fram ett år

Under processens gång har flera aktörer lobbat för att det borde vara tillåtet att registrera förbränningsfordon som nollutsläppsfordon om de enbart körs på koldioxidneutrala bränslen. Det skulle exempelvis kunna vara elektrobränslen i dieselmotorer. Den typen av regler skulle troligen minska trycket att ställa om till elektrifiering, även om det är svårt att bedöma effekten utan att veta hur kraven utformas.

Så blev det dock inte. Istället beslutades att kommissionen ska utreda en möjlig metod för att införa sådana regler senare. Den utredningen ska redovisas i juni 2026. Det är alltså inte beslutat att förbränningsfordon ska kunna registreras som nollutsläppsfordon framöver. Man beslutade enbart att låta kommissionen utreda olika alternativ.

En del ledamöter i parlamentet har också velat räkna ner utsläppen från nya fordon med en faktor som tar hänsyn till de biodrivmedel som blandas i diesel i Europa. Så blev det inte.

Diverse i övrigt

I dagens lagstiftning finns särskilda incitament för nollutsläppsfordon och lågutsläppsfordon. De försvinner 2030. Ett förbränningsfordon räknas som nollemissionsfordon om det släpper ut maximalt 3 gram koldioxid per kWh eller 1 gram koldioxid per km.

EU-kommissionen ska ta fram en metod för att bedöma och rapportera koldioxidutsläpp från hela livscykeln för tunga fordon.

Kommissionen ska utreda behovet av ett harmoniserat regelverk för att efterkonvertera tunga fordon till nollutsläpp. Om kommissionen anser att det finns ett behov ska man ge förslag till regelverk. Det ska redovisas i juni 2025.

Kommissionen ska utreda behovet av att införa krav på stora flottoperatörer att ha en viss andel nollemissionsfordon. Om sådana regler bedöms vara motiverade ska kommissionen föreslå åtgärder. Det ska redovisas i juni 2027.

Kommissionen ska ta fram så kallade genomförandeakter med regler om tekniker och standarder för interoperabilitet mellan laddning och tankning av stadsbussar.

Synpunkter på beslutet

European Automobile Manufacturers Association ACEA är positiva [11]. De skriver att EU har lagt fast de mest ambitiösa målen för CO2-minskning för lastbilar och bussar globalt till 2030.

”Vi kommer ta vår del av ansvaret när vi ökar investeringar och påskyndar produktionen av batteri- och bränslecellsfordon”, säger Harald Seidel, ordförande i ACEA:s Commercial Vehicles Board.

Men ACEA vill ha fler insatser om man ska lyckas sälja tillräckligt många eldrivna tunga fordon.

”Europa behöver minst 50 000 allmänt tillgängliga laddare och 700 vätgasstationer för att uppnå målet att minska koldioxidutsläppen med 45 procent till 2030. I dagsläget är priset på koldioxid och incitamentsprogram otillräckliga för att utjämna totalkostnaden mellan traditionella dieselfordon och nollutsläppsfordon.”

Den globala transportorganisationen IRU har redan tidigare kritiserat lagen hårt [3]. De vill att man tillåter förbränningsfordon med koldioxidneutrala bränslen. IRU:s generaldirektör i EU, Raluca Marian, är besviken [12].

”EU:s mobilitets- och logistiksektor behöver ett brett utbud av tekniska alternativ för att passa dess olika operativa krav.”

Men de välkomnar att EU-kommissionen trots allt fick i uppdrag utreda en metod för att registrera fordon som körs uteslutande på koldioxidneutrala bränslen.

Miljöorganisationen Transport & Environment tycker att de nya reglerna ger tydliga incitament att satsa på eldrift med batterier och vätgas. Fedor Unterlohner, transportansvarig på T&E säger så här.

”Beslutet ger en långsiktig investeringssignal till europeiska aktörer som möter konkurrens från tillverkare utanför EU”.

Men de tycker inte man ska godkänna förbränningsfordon med koldioxidneutrala bränslen. Om möjligheten att införa sådana regler säger man följande.

”Den överenskomna lagen är en kompromiss som ger en av Europas största förorenare en väg att bli grön”.

Vad händer nu

Nu kvarstår endast ett formellt beslut i ministerrådet. Det behandlas troligen om några veckor. Eftersom rådets förberedande organ Coreper har godkänt texten är det inte så sannolikt med ändringar. Men det är förstås inte givet förrän majoriteten sagt sitt.

Egen kommentar

De nya reglerna är en kraftig skärpning. Man går från 30 procent till 45 procent lägre utsläpp 2030. Man har inkluderat fler fordonstyper och, kanske viktigast, satt ett nittioprocentmål till 2040. Det är första gången en stor grupp av marknadsorienterade länder tar beslut som i praktiken kommer ställa om i stort sett hela marknaden av tunga fordon till el.

Det brukar vara praxis att rådet antar lagförslag när de är färdigförhandlade i trilog. På senare tid har det dock hänt att en grupp länder fått in förändringar i sista stund. Det hände när rådet tog beslut om koldioxidkrav på lätta fordon. Då drev några länder igenom en komplettering om att kommissionen ska utreda koldioxidneutrala bränslen och nollutsläppsfordon [14]. Liknande skrivningar finns redan i detta lagförslag. Men vem vet vilka frågor som kan dyka upp? Vi återkommer om rådet mot förmodan ändrar beslutet.

Parlamentet röstade igenom reglerna med 341 röster för, 268 emot och 14 nedlagda. Det är visserligen en stabil övervikt, men en betydande minoritet var trots allt emot. Efter vårens EU-parlamentsval kommer troligen politiska majoriteter förändras. Det skulle kunna påverka EU:s miljöpolitik framöver.

Referenser

[1] EU-kommissionen föreslår 90 procent minskade koldioxidutsläpp från nya lastbilar senast 2040. OmEV 15 februari 2023. Länk.

[2] Beslut om EU:s koldioxidkrav på tunga fordon allt närmare. OmEV 9 november 2023. Länk.

[3] EU-parlamentets förslag till koldioxidkrav på tunga fordon. OmEV 23 november 2023. Länk.

[4] Om den rättsliga betydelsen av triloger i EU:s lagstiftningsprocess. Exemensarbete från Uppsala universitet 2016. Länk.

[5] Om Coreper, Europeiska rådets ”Ständiga representanternas kommitté”. Länk.

[6] Pressmeddelande från parlamentet 10 april 2024. Länk.

[7] Sammanfattning av beslutet från EU-parlamentet. Länk.

[8] Lagtext från parlamentet. Länk.

[9] Om hela processen ”Procedure File” från parlamentet. Länk.

[10] Legislative train om beslutsgången. Länk.

[11] ACEA pressmeddelande april 2024. Länk.

[12] Tidningen Proffs april 2024. Länk.

[13] Opinionsartikel från Transport & Environment april 2024. Länk.

[14] Trafa oktober 2023 om koldioxidkrav på lätta fordon. Länk.