Serie om råvaror: Global resources outlook 2024

Under våren gör vi en serie om råvaror. I dagens nyhetsbrev tar vi upp en ny FN-rapport. Rapporten sammanfattar global användning av förnybara och ändliga råvaror. Omsättningen och användningen av metaller och andra naturresurser ökar ständigt. Enligt FN-rapporten kommer ökningen fortsätta, men det är inte möjligt att följa nuvarande mönster. Återvinning måste öka, och vi måste införa mer effektiva sätt att hantera ändliga resurser. Rapporten pekar ut några viktiga åtgärder.

Global resource outlook 2024 från UNEP

Rapporten Global resources outlook 2024 är utgiven av International Resource Panel IRP. Panelen är en del av FN:s miljöorgan UNEP [1]. Texten är en ambitiös analys om tillståndet i världen när det gäller utvinning och användning av naturresurser. Deras förra rapport gavs ut 2019.

Rapporten färdigställdes lagom till en konferens i februari-mars med United Nations Environment Assembly, UNEA. UNEA är en del av UNEP där samtliga medlemsländer är representerade [2, 3]. Under konferensen antog UNEA bland annat en deklaration om miljöaspekter av mineral och metaller [4, 5]. I deklarationen betonas att det behövs ett ökat fokus på hållbar hantering av mineral och metaller.

Dataunderlag

FN-rapporten har ställt samma data om global utvinning och hantering av material, utsläpp och avfall, energianvändning samt utnyttjande av land och vatten. Data har i många fall räknats om till att representera 2024. Siffrorna täcker 180 länder, sju regioner och fyra grupper av inkomstländer.

I denna artikel beskriver vi mestadels fakta om mineral och mobilitet. Givetvis är andra aspekter av naturresurser är minst lika viktiga för global hållbarhet.

Drivkrafter för ökad konsumtion

Antalet konsumenter har en avgörande betydelse för hur mycket råvaror som konsumeras. Från 1970 till 2024 ökade världens befolkning med ungefär 50 procent. Det driver på utvinningen.

Även den ekonomiska möjligheten att konsumera spelar förstås roll. BNP per capita har ökat ungefär 250 procent under samma period. Det är en ännu viktigare förklaring till ökad materialomsättning. År 1970 uppgick global BNP till 18 000 miljarder USD. År 2024 beräknas den ha stigit mer än fem gånger, till 93 000 miljarder USD (2014 års penningvärde i båda fallen).

I rapporten nämns ytterligare en faktor, nämligen urbanisering. Ett urbant levnadssätt tenderar ge högre konsumtion av råvaror än boende på landsbygd. Från 1970 till 2024 har andelen som lever i städer ökat från 37 till 58 procent.

Ökad omsättning av råvaror

Drygt 100 miljarder ton förnybara och ändliga material omsattes i den globala ekonomin år 2019. Av detta användes 40 procent till energiändamål. De återstående 60 procenten förbrukades till tekniska strukturer och produkter. Ungefär hälften av detta har i sin tur byggts in mer varaktigt i byggnader, infrastruktur och konsumentprodukter.

Den globala utvinningen av metaller har ökat nästan fyra gånger mellan 1970 och 2020 (från 2,7 till 9,6 miljarder ton). Ökningen motsvarar 2,6 procent per år. Med nuvarande trender kommer utvinningen fortsätta öka kraftigt.

Rapporten lyfter fram några metaller som kommer få allt större betydelse för energiomställningen. Man nämner aluminium och koppar som behövs till en förnybar energisektor. Kobolt, nickel och litium behövs till eldrivna fordon och energilagring.

Användningen av sand, grus och bergkross till transportsektorn, bebyggelse och industri ökar också ständigt. Utvinningen har ökat fem gånger under samma tid. År 2020 var den 45 miljarder ton.

Mycket låg nivå av cirkularitet

Mindre än tio procent av de material som används till tillverkning och konstruktion är återvunna. Även om alla tekniska möjligheter skulle utnyttjas fullt ut så bedömer man att nuvarande ekonomiska strukturer endast skulle kunna nå 30 – 40 procent cirkularitet. För att komma högre krävs omfattande förändringar i produktions- och konsumtionssystem.

Business as usual-scenariot

Rapporten gör scenarier från 2020 till 2060. Scenarierna utgår från att befolkningen på global nivå ökar med 23 procent och att den ekonomiska aktiviteten ökar minst 150 procent.

Med nuvarande etablerade konsumtionsmönster ökar användningen brant. Utvinningen av metaller bedöms exempelvis bli dubbelt så hög om fyrtio år som idag. Om dagens trender fortsätter inom alla resursområden riskerar utvecklingen bli synnerligen negativ.

”Analysen visar att, under business-as-usual-antaganden med ökande befolkning, högre inkomster och mer resursanvändning, så ökar miljöbelastningen till en skala som riskerar potentiellt katastrofala effekter på de ekosystem och ekologiska processer som ligger bakom mänskligt välbefinnande och biologiska mångfalden på vår planet.”

Scenariot Sustainability transision

Författarna skriver att detta dock inte behöver inträffa. Utvecklingen styrs inte av naturlagar. Det visas med ett alternativt scenario som man kallar Sustainability transision.

”Inkomst och välbefinnande kan öka, samtidigt som den mest akuta resursförstörelsen kan minska avsevärt medan andra negativa effekter kan stabiliseras eller dämpas.”

Rapporten pekar ut ett antal policyåtgärder och sociala reformer som krävs för att vända utvecklingen. Punktlistan nedan ger några exempel. Rapporten har fler.

• Ge stöd till forskning och demonstration av resurseffektiv teknik.
• Använd fler regleringar, skatter och avgifter på naturresurser. Internalisera miljökostnaderna. Låt intäkter från skatter och avgifter finansiera teknikutveckling och återför intäkterna i form av skattereformer som motverkar ojämlikhet.
• Gör investeringar i resurseffektiv innovation, förskjutning mot förnybara material, återanvändning och återvinning.
• Välj fler effektiva och hållbara lösningar för bostäder och byggmaterial.

Enligt en studie som refereras skulle exempelvis förändrade materialval i bilar kunna minska utsläppen från tillverkning med 30 – 40 procent i G7-länderna och 20-35 procent i Indien och Kina. Det skulle också minska utsläppen i användarfasen. Det ger dessutom indirekt positiva effekter i låginkomstländer, dit begagnade fordon ofta exporteras från högre inkomstländer.

För transportsektorn antas i scenariot för hållbar omställning att det går att halvera resursanvändningen till 2060 jämfört med nuvarande trender.

• Bygg mer yteffektiva och hållbara städer och transportsätt.
• Styr mot aktiv mobilitet och kollektiva färdsätt.
• Påverka efterfrågan på olika transportslag mer aktivt med regleringar och prissättning.
• Bygg mindre resurskrävande fordon och batterier (downsizing), använd mer lättviktsmaterial etc.

Med den typen av åtgärder kan omsättningen av naturresurser bromsas. Utvinningen av bioråvaror, ändliga material och fossila råvaror bedöms i detta scenario öka med 20 procent till 2060, istället för de 60 procent som riskerar bli fallet med dagens trender. Utvinningen av metaller skulle kunna nå maximum år 2030 och sjunka under dagens nivå någonstans runt 2050.

FN och G7 har gjort åtaganden

Rapporten lyfter fram ett antal arenor som kan bidra. Det finns flera FN-ramverk och organ som arbetar med frågan. G7-gruppen har antagit en fempunktsplan för försörjningen av kritiska mineral, och sex principer för cirkulär ekonomi och resurseffektivitet. När Indien var värd för G20-gruppens möte 2023 lyfte man fram konsumtionens roll.

Svenska aktörer vill se fler åtgärder

Frågan om resurser lyfts också fram av två organ som ger råd till den svenska regeringen.

Klimatpolitiska rådet levererade sin senaste rapport till regeringen den 21 mars. Fokus är av naturliga skäl på regeringens klimatarbete. Men rådet skriver också om råvaror. De anser att den globala omställningen kräver att samhället använder energi och material betydligt mer effektivt än idag. Rådet tycker att frågor om effektiva resursflöden och effektivare transportsystem bör hanteras mer aktivt. Den nuvarande politiken på området behöver enligt rådet prioriteras och konkretiseras.

Delegationen för cirkulär ekonomi bildades för att driva på näringslivets omställning till en cirkulär ekonomi som stärker svensk konkurrenskraft [7]. I deras senaste årsrapport föreslås flera åtgärder för att hushålla bättre med råvaror. De vill bland annat att regeringen inför nationella mål för ökad cirkulär användning av råvaror och produkter, och minskade råvaru- och produktförluster i samhället [8].

Egna kommentarer

Tillgången på flödande energi är näst intill oändlig. Tekniken för att använda den finns och är kommersiellt tillgänglig. Ändå tar omställningen alldeles för lång tid och det orsakar stora mänskliga, miljömässiga och ekonomiska skador i onödan.

Det säger något om vilka åtgärder som krävs för att ställa om hanteringen av ändliga råvaror uthålligt. Det räcker sannolikt inte att gå över till att använda en högre grad av allmänt tillgängliga material och högre grad av återvinning. Många viktiga råvaror nybildas inte (i mänsklig tideräkning). FN-rapporten betonar behovet av nya ekonomiska strukturer för att uppnå en långsiktig hushållning och resursmässig sparsamhet.

Resursfrågorna har stor relevans på transportområdet och eldrift. Hur flyttar vi varor och människor effektivt? Hur bygger vi fordon och infrastruktur som möjliggör långtgående återanvändning och återvinning? Hur ska vi utforma infrastruktur och transportsystem?

Källor

[1] Global Resources Outlook 2024: Bend the Trend – Pathways to a liveable planet as resource use spikes. United Nations Environment Programme (2024). Länk.

[2] Om United Nations Environment Assembly UNEA. Länk.

[3] UNEA:s konferens UENA-6 i Nairobi 26 febr – 1 mars 2024. Länk.

[4] UENA:s resolution 5 om mineral Draft resolution on environmental aspects of minerals and metals. Länk.

[5] UNEA:s konferens UNEA-5 år 2021 antog en resolution 12 om mineral och metaller. Länk.

[6] Klimatpolitiska rådets rapport 2024. Skrivningar om råvaror finns i kapitel 8.1. Länk.

[7] Delegationen för cirkulär ekonomi. Länk.

[8] Delegationen för cirkulär ekonomi. Årsrapport 2022. Länk.