Tankesmedjan ITF: Så bör regeringar utforma en klimatstyrande lastbilspolitik

I en ny rapport från ITF ges råd om hur regeringar bör agera för att styra om till klimatanpassade lastbilstransporter. Rapporten går igenom tillgänglig teknik och analyserar potentialen för snabb omställning. Enligt ITF bör politiken fokuseras på eldrift, i första hand stationär laddning. För detta talar teknikläget, redan gjorda investeringar, framtida konkurrenskraft och klimatnytta.

Vad är ITF

International Transport Forum ITF är en mellanstatlig organisation inom OECD med 66 medlemsländer. Den fungerar som en högnivå-tankesmedja för transportpolitik och riktar sig till beslutande församlingar. Där hanteras trafiksäkerhet, järnvägssystem, standarder, miljö och annat.

Rapportens utgångspunkter

ITF:s rapport beskriver hur regeringar kan utforma en politik som ställer om lastbilsflottan till koldioxidneutralitet [1, 2]. Förr eller senare kommer en del tekniker med nollutsläppsfordon vara billigare än dagens dieseldrivna lastbilar. Men marknadsdriven omställning skulle ta alltför lång tid. Därför behövs politik under en period för att hjälpa tekniken över marknadsbarriärer. Annars kommer inte omställningen gå snabbt nog för att hela flottan ska hinna bli utsläppsfri till 2050.

Tekniker som analyseras

De tekniker som analyseras är batterielektriska lastbilar som laddas stationärt, eller (i kombination med) fordon som laddar under färd på elvägar, eller fordon som byter batterier. De analyserar också fordon kan också tankas med vätgas, biobränslen eller elektrobränslen.

I rapporten ställs ett antal frågor om hur regeringar bör agera. ITF ger sina rekommendationer.

Teknikneutralitet eller teknikstyrning?

Den första fråga ITF ställer sig är om politiken ska vara teknikneutral eller styras mot den teknik eller de tekniker som är mest lovande?

Argument för teknikneutralitet: Man bör stödja alla tekniker även om inte alla kommer nå massmarknad. En sådan politik sätter upp ett mål om önskat resultat och förhåller sig neutral till vilken teknik eller vilka tekniker som lyckas. Inga dörrar stängs. Marknaden tvingas leverera de mest effektiva lösningarna. Politik som är neutral i förhållande till teknik står stadigare vid teknikskiften.

Argument för teknikstyrning: För att få mest utväxling av offentligt stöd behöver politiken göra en analys av vilka tekniker som mest sannolikt kan uppfylla de politiska målen, och stödja dem över marknadströsklarna. Då minskar risken för att statlig politik sprids på alltför många tekniker och blir ineffektiv eller verkningslös. Statlig styrning får mer effekt, och den driver på snabbare om den inriktas på ett eller ett fåtal tekniker. Förutsättningen är att staten lyckas välja ut de tekniker som har tillräcklig potential och är långsiktigt konkurrenskraftiga.

ITF:s rekommentation: ITF avfärdar teknikneutralitet. Det förhållningssättet kan bli ineffektivt, och framför allt, det riskerar att gå alldeles för långsamt för att ställa om lastbilsflottan så snabbt som krävs. Regeringar behöver välja politik.

Hur välja tekniker?

Alla studerade tekniker kan lösa uppgiften i teorin, men några är mindre utvecklade eller konkurrenskraftiga. Politiken måste utvärdera konkurrenskraft och effektivitet hos vardera teknik och att välja ut den eller de som mest sannolikt kan uppfylla målen. Om det framkommer efterhand att en viss teknik kommer få svårt att leverera de önskade samhällsmålen behöver regeringar fasa ut stöden till sådan teknik.

ITF har satt upp fyra kriterier som regeringar kan använda för att välja teknik.

1. Hur mogen är tekniken?

Rapporten har delat in olika tekniker i mognadsgrad, Technology Readiness Levels (TRL, se rapporten för förklaring). Biodiesel och biogas bedöms vara det tekniskt och marknadsmässigt mest mogna alternativet för de förekommande lastbilstillämpningarna (TRL 9-10). Därefter kommer batterilastbilar med stationär laddning, batteribyte och vätgas i bränsleceller (TRL 8-9). Ett tecken på detta är dagens drivmedelsvolymer, tankställen och laddmöjligheter.

2. Vilka tekniker kan bli ekonomiskt konkurrenskraftiga?

Nya tekniker bör jämföras utifrån sin potentiella, långsiktiga ekonomiska konkurrenskraft i ett läge när de inte ges offentliga subventioner. Regeringar behöver göra olika scenarier och inte bara optimistiska prognoser.

Batterifordon: Enligt ITF kommer batteridrivna elfordon sannolikt uppnå konkurrenskraftig total ägandekostnad innan 2025 för mindre fordon, och senast 2035 för större fordon om det finns rimliga ekonomiska incitament. Elvägar med kontaktledning anses också kunna bli konkurrenskraftiga, men det förutsätter att regeringar subventionerar nödvändiga infrastrukturer med lång avskrivning och medveten politik i större skala.

Bränslecellsfordon: ITF tror inte det är särskilt sannolikt att bränslecellslastbilar med vätgas kommer bli konkurrenskraftiga i de bredaste tillämpningarna och växer till massmarknad i Europa och USA. Enda möjligheten är med optimistiska bedömningar om ett långsiktigt lågt pris på vätgas. De kommer däremot komma användas i mer nischade tillämpningar.

Vätgas och biodrivmedel: Tekniker där vätgas eller biodrivmedel används i förbränningsmotorer kommer bli utkonkurrerade av eldrift som dominerande alternativ under 2030-talet, förutsatt att internationell politik styr mot lägre växthusgasutsläpp. I nischtillämpningar kan biogas, vätgas och elektrobränslen fortsätta vara konkurrenskraftiga. Det kan handla om viss geografi eller långväga transporter där fordon används intensivt. De kan också bli konkurrenskraftiga i andra delar av transportsektorn där eldrift har större nackdelar, som flyg och sjöfart.

Induktionselväg och batteribyte: För induktionsbaserad elväg och batteribyte som i Kina [3, 4] finns det enligt ITF ännu inte tillräckligt tillförlitliga underlag för att bedöma deras långsiktiga kostnadspotential.

3. Vilken teknik är mest miljömässigt hållbar?

Klimatfotavtrycket hos teknikerna är i hög grad varierande beroende på region, skala och produktionsmetod. ITF anser att alla eldrivna lösningar inklusive elvägar, batteribyte och vätgas till bränsleceller har potential att minska växthusgaspåverkan mycket kraftigt på global nivå i takt med omställningen av kraftsektorn. I dagsläget är klimatpåverkan exempelvis halverad från ellastbilar i Europa och USA, och den utvecklingen fortsätter med aviserad klimatpolitik.

Elektrobränslen har liknande klimatpotential, men med tanke på total verkningsgrad är det bättre att styra framtida användning mot flyg och sjöfart. Biodrivmedel kan ha god klimatnytta, men på global nivå är potentialen inte alls i nivå med behoven. Det finns också stora risker för biologisk utarmning och indirekt markanvändning. Därför bör även dessa ersättas med eldrift, och i vissa fall styras mot flyg och sjöfart.

4. Vilken teknik kan skalas upp tillräckligt snabbt?

Om vi ska klara nollutsläppsnivån globalt till år 2050 måste utsläppsfria alternativ finnas tillgängliga för alla godstransportsegment på vägar i god tid för 2040. Uppskalbarheten är en nyckelfaktor.

Batterifordon med stationär laddning är den teknik som ITF bedömer ha bäst förutsättningar att hinna skalas upp så snabbt. Detta kräver omfattande investeringar och marknadslösningar i elnät och laddinfrastruktur. Övriga tekniker har antingen lägre mognadsgrad, sämre marknadsmässiga förutsättningar eller så kräver de större grad av långsiktigt samhällsstöd.

Frågor en regering bör ställa sig

ITF lyfter fram några nyckelfrågor som regeringar bör ställa sig.

– Hur stor är risken att en regering väljer att stödja en teknik som inte är konkurrenskraftig och att de finansierar fel sorts utveckling?

– Hur mycket kommer det kosta att skala upp och hur länge behövs offentligt stöd?

– Vilka lösningar gynnas av marknader och andra regeringars agerande?

– Hur lång tid har vi på oss att fatta beslut om teknik?

Tekniker med batterier kommer mest sannolikt få storskaligt genomslag. Det är således den minst riskfyllda satsningen för regeringar.

Med tanke på hittillsvarande utveckling med stationär laddning internationellt kommer denna teknik vara mest effektiv att stödja. Stöd bör riktas mot utveckling av elnät, laddinfrastruktur och marknadserbjudanden av fordon och tjänster. Tysklands strategi nämns som ett exempel.

Om elvägar byggs i stor skala kan de komma att bli ett alternativ eller komplement. Men det kräver stor skala, långsiktiga offentliga investeringar i infrastruktur och subventioner till aktörer.

I ett internationellt perspektiv behöver denna politik byggas upp nu om målen till 2050 ska nås.

Egen kommentar

Se gärna tabell 2 sida 19 i rapporten. Där sammanfattas ITF:s bedömning av aspekter för olika lastbilstillämpningar överskådligt.

En del kan tyckas självklart i denna rapport. Den summerar läget och trender. Det mesta är känt. Styrkan ligger i diskussionen om regeringars roll. ITF lyfter fram problem med en alltför teknikneutral politik och en politik som inväntar att marknaden ska peka ut vägen på egen hand. Regeringar behöver ta tydliga beslut. Besluten kommer variera men de kräver att man måste välja, och ibland välja bort.

Referens

[1] How governments can bring low-emission trucks to our roads – and fast. ITF dec 2023. (länk)

[2] Film på youtube med trettio minuters presentation och frågestund (länk)

[3] OmEV 6 december 2023. Batteribyte i Kina del 1 (länk)

[4] OmEV 7 december 2023. Batteribyte i Kina del 2 (länk)