Handlingsprogrammet för laddning och vätgastankning – vad händer nu

Energimyndigheten och Trafikverket har slutredovisat ett uppdrag från regeringen att ta fram ett ”handlingsprogram för laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas”. Vi sammanfattar innehållet och ger några glimtar av vad som händer framöver.

Utredningens innehåll

Utredningen har pågått sedan augusti förra året [1]. I början av året levererades en delrapport [2]. Nu är slutrapporten klar och överlämnad till regeringen [3]. Här gör vi en kort sammanfattning. Den som vill veta mer hänvisas till rapporten.

Utredningen går igenom läget för elektrifiering, fordon och laddning i Sverige. Det resoneras om utvecklingen av tankinfrastruktur för vätgas. Elvägar och batteribyte nämns väldigt kort och utreds inte. Nationella regelverk på området gås igenom och rapporten ger en internationell utblick. Myndigheterna beskriver sin syn på vilka förutsättningar som krävs för att skapa en ändamålsenlig utveckling av laddning och vätgastankställen i Sverige.

Rapporten går igenom de EU-regelverk som berörs mest. Det är direktivet för utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen (AFIR), energiprestanda i byggnader, koldioxidkraven på fordon, förnybarhetsdirektivet om drivmedel samt statsstödsreglerna.

Utredningens förslag

Handlingsprogrammet utmynnar i en analys av behoven av samordning, stöd, regelverk och finansiering på nationell nivå. Baserat på denna analys lägger utredarna fram 55 åtgärdsförslag till regeringen. Följande områden tas upp:

• Hur skapa ett samordnat nationellt ansvar för laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas. Även stöd till kommuner och länsstyrelser.
• Boendeladdning, publik snabbladdning, laddning av tunga fordon, AFIR-kraven, tillgång till mark.
• Elnätskapacitet, anslutning, flexibilitet, dubbelriktad laddning
• Hantering av vätgas, regelverk, tillståndsprocesser, säkerhetsfrågor, stöd till tankstationer, bygglov, standardisering, utbyggnad
• Användarvänlighet, pristransparens, tillgänglighetsanpassning
• Data och datadelning, statistik, databaser, uppföljning
• Riskanalyser, robust infrastruktur, krisberedskap
• Kompetensbehov

Vad händer nu

På Energimyndighetens konferens Energiutblick den 21 november presenterades utredningens viktigaste resultat. Presentationen kan ses i efterhand. Alla inspelningar från konferensen ligger här. Under rubriken Valbara sessioner, välj ”Ökad takt i omställningen av transportsektorn”.

Under presentationen deltog kanslirådet Martin Palm från klimat- och näringslivsdepartementet. Martin betonade att regeringens huvudspår är elektrifiering. Som exempel nämnde han att 8 miljoner kr avsattes i höstbudgeten till Energimyndigheten för att samordna arbetet med elektrifiering kommande år. I övrigt har regeringen ännu inte hunnit ta ställning till utredningens förslag eller hur satsningar ska finansieras. Det är alltså ännu oklart vad regeringen gör med utredningens förslag.

Clara Irons Wallin på Energimyndigheten har arbetat med utredningen [4]. Hon deltog också i presentationen på Energiutblick. Vi har intervjuat henne om vad som händer på myndigheten, nu när uppdraget är slutfört.

Den starka utvecklingen på elektromobilitetsområdet innebär att många frågor måste hanteras oavsett vad som händer med utredningens förslag framöver. Många åtgärder pågår. De har också fått ökade anslag för samordning under nästa år, som Martin Palm nämnde. Myndigheterna förbereder exempelvis införandet av AFIR och de deltar i flera europiska forum. Under utredningens gång hade man många kontakter med branschaktörer och arrangerade flera dialogmöten. Den typen av samverkan vill Energimyndigheten fortsätta utveckla med branschaktörer. Man diskuterar också ett utökat stöd till länsstyrelser och kommuner. Man har även startat dialoger för att hitta rätt hemvist för vissa frågor som delas mellan flera myndigheter.

Fortsättning från regeringen

Utredningen förordar dock en rad åtgärder som kräver beslut av regeringen. Där behöver regeringen agera. Regleringsbrev är dokument med instruktioner om hur statliga myndigheter ska inrikta sitt arbete. De brukar publiceras strax före årsskiftet. Det återstår att se hur många av utredningens förslag som kommer dyka upp i regleringsbreven för 2024. Om regeringen avser att justera de ekonomiska ramarna i större skala blir väl det en fråga för kommande statsbudgetar.

Underlagsrapporter

Utredningen tog in flera underlagsrapporter.

WSP skrev en rapport om vätgasens roll i transportsystemet och en om laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas. De kan laddas ner här.

Trivector skrev ”Behov av stöd till laddning och vätgastankinfrastruktur. Utredning av tre olika förändringar av stöd och avdrag behov – möjligheter – konsekvenser, TRV2022/90068”.

Rise skrev ”Teknisk utveckling och beteende och påverkan på behov av infrastruktur, på uppdrag av Energimyndigheten, dnr 2022-11266”

Ramboll skrev ”Konsekvenser för totalförsvaret av nationellt handlingsprogram för laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas, på uppdrag inom Energimyndigheten, dnr 2023-008891”

Underlagsrapporterna är inte publicerade av Energimyndigheten. De tre sistnämnda verkar heller inte vara publicerade på konsulternas hemsida. Den intresserade kan vända sig direkt till konsulterna eller begära ut dem som offentlig handling från myndigheten.

Podd

I april månad gjorde vi en poddintervju med Clara Irons Wallin om utredningens halvtidsresultat här.

Källor

[1] Utredningens direktiv https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2022/08/uppdrag-att-ta-fram-ett-handlingsprogram-for-laddinfrastruktur-och-tankinfrastruktur-for-vatgas/

[2] Delrapport i februari https://www.energimyndigheten.se/remissvar-och-uppdrag/Download/?documentName=Delrapport%20inom%20uppdraget%20om%20handlingsprogram%20f%C3%B6r%20laddinfrastruktur%20och%20tankinfrastruktur%20f%C3%B6r%20v%C3%A4tgas.pdf&id=1877

[3] Slutrapport 15 november https://www.energimyndigheten.se/4ab6d0/globalassets/nyheter/2023/ER202323

[4] Intervju med Clara Irons Wallin, utredningsledare på Energimyndigheten.