Arkiv / Teknik

Global Hydrogen Review 2023

Creative commons license

År 2022 användes 95 Mton (miljoner ton) vätgas globalt. Ökningen var generell över världen 2022, men i Europa minskade produktionen, främst på grund av höga naturgaspriser [1,2].

Endast 0,7% av den vätgasen var producerad med elektrolysörer med grön el eller med fossila bränslen med koldioxidavskiljning.

Växthusgasutsläppen från global vätgasproduktion uppgick till 900 Mt koldioxidekvivalenter, att jämföra med Sveriges totala utsläpp på 45,2 Mton 2022 [1,4].

Endast 0,1% av den globala vätgasen användes i nya sektorer som till exempel tung industri, transporter eller kraftproduktion. I princip all vätgas används i raffinaderier och i industrin.

De här siffrorna kommer från The Global Hydrogen Review, som är en årlig publikation från IEA (the International Energy Agency). Rapporten summerar produktion och efterfrågan på vätgas globalt. Den innehåller även sammanfattningar av utvecklingen av infrastruktur, handel, styrmedel, investeringar och innovation. Den kostar inget att ladda hem [1,2].

Vätgasprojekt under planering

Projekt planeras globalt för att öka produktionen av vätgas med låga utsläpp av växthusgaser. En uppskattning är att årlig produktion av vätgas med låga utsläpp kan nå 38 Mt år 2030, om alla annonserade projekt förverkligas. Ungefär 27 Mt kan produceras från elektrolysörer som använder el med låga utsläpp av växthusgaser och ungefär 10 Mt kan komma från användning av fossila bränslen med koldioxidavskiljning, användning och lagring.

Av de annonserade projekten är det dock bara 4% där alla beslut är tagna och investeringar för byggnation kommer att ske.

Om ni vill detaljstudera projekten så har IEA släppt en databas med vätgasprojekt. Den har data på mer än 1 500 projekt globalt. 26 av dem är svenska. Databasen går att ladda hem i Excel-format utan kostnad [3].

Utmaningar med ökade kostnader för utrustning samt långa ledtider

För alla de projekten som vill bygga ut produktionskapaciteten för vätgas med låga utsläpp av växthusgaser finns flera utmaningar.

En är att inflationen på senare tid har ökat kapitalkostnaderna för utrustning, men även de finansiella kostnaderna. Det gör det svårare att genomföra vätgasprojekt, som är mycket kapitalintensiva. En analys visar att för vätgas som produceras av förnybar el skulle en ökning av kapitalkostnaden med 3 procentenheter kunna öka den totala projektkostnaden med nästan en tredjedel. Flera projekt har på senare tid reviderat sina initiala kostnadsberäkningar med upp till 50 % [1,2].

En annat hinder är långa ledtider för att få offentligt stöd. Både EU och USA har implementerat styrmedel för att kunna delfinansiera vätgasprojekt, som t ex US Hydrogen Production Tax Credit och the EU Important Projects of Common European Interest. Enligt IEA har de långa ledtiderna mellan tillkännagivandet av planerna och det ögonblick då medel görs tillgängliga för projektutvecklare försenat genomförandet och äventyrat projekten. Ett annat problem har också varit otydligheter om reglering, som först helt nyligen har lösts i vissa jurisdiktioner.

En tredje utmaning är att flera stater har infört bestämmelser om vätgasen miljöegenskaper och utvecklat tillhörande certifieringssystem. De har gemensamma drag, men också betydande skillnader, vilket kan leda till marknadsfragmentering. En del mellanstatliga forum som t ex G7 och G20 har påtalat denna risk och åtagit sig att arbeta för ett liknande system i olika världsdelar vilket kan underlätta marknads- och regleringskompatibilitet. Enligt IEA vore det bra om det fanns en överenskommen metodik.

Tillverkare av elektrolysörer har ambitiösa mål

Enligt elektrolysörtillverkarna i världen så finns det kapacitet att bygga 14 GW elektrolysörer per år, varav hälften i Kina.

Produktionen 2022 var dock endast 1 GW.

Tillverkarna har också stora planer framåt. De har målet tillsammans att kunna tillverka 155 GW/år 2030. Endast 8% av de kapacitetsplanerna har dock nått beslut om slutgiltig investering enligt IEA.

Handel med vätgas

IEA anser att internationell handel med vätgas och vätebaserade bränslen kan vara ett viktigt inslag i en nettonoll-framtid.

I nettonoll-scenariot handlas mer än 20 % av efterfrågan på vätgas och vätebaserade bränslen internationellt 2030.

Det finns relativt många tillkännagivna exportinriktade projekt. En uppskattning är att 16 Mt väteekvivalenter skulle kunna exporteras över hela världen 2030 om projekten genomförs, men endast tre projekt har nått beslut om slutgiltig investering.

Ett 50-tal terminaler och hamninfrastruktur har planer för vätgas och vätebaserade bränslen, men ingen av dem har nått beslut om slutgiltig finansiering. Infrastrukturprojekt har vanligtvis mycket långa ledtider, så det är viktigt att börja utveckla dem nu för att de ska kunna vara klara 2030.

För lite fokus på styrmedel som skapar efterfrågan

Omkring 41 stater har gjort strategier inom vätgasområdet. IEA anser dock att för många har fokuserat för ensidigt på produktion och inte arbetat tillräckligt med styrmedel för att få fram en efterfråga på vätgas med låga utsläpp av växthusgaser. 

Summan av alla statliga mål för vätgasproduktion med låga utsläpp är 27–35 Mt idag, men mål för att skapa efterfrågan står bara för 14 Mt.

IEA anser också att målen är för lågt satta för att nå nettonollutsläpp till 2050. Egentligen borde målen var fem gånger mer ambitiösa till 2030.

En prioriterad åtgärd för stater just nu är att våga införa styrmedel som motiverar den privata sektorn att investera i vätgasproduktion med låga utsläpp av växthusgaser. De bör också införa regleringar som tvingar fram efterfrågan. De kan vara kvoter eller mandat.

Referenser

[1] IEA. Global Hydrogen Review 2023. https://prod.iea.org/reports/global-hydrogen-review-2023

[2] IEA. Executive summary. Global Hydrogen Review 2023.

[3] IEA. Hydrogen Projects Database. https://www.iea.org/data-and-statistics/data-product/hydrogen-projects-database#overview

[4] Sveriges klimatutsläpp minskade under 2022 jämfört med 2021. https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/sveriges-utslapp-och-upptag-av-vaxthusgaser/