Due diligence /Tillbörlig aktsamhet: Ny OECD-handbok. EU:s kommande direktiv. Kraven i batteriförordning

Due diligence kallas med en svensk term för ”tillbörlig aktsamhet”. I vissa sammanhang används även ”företagsbesiktning” [1]. Tillbörlig aktsamhet innebär att ett företag hanterar risker kring mänskliga rättigheter och miljöpåverkan i flera led av sina värdekedjor. I dagens nyhetsbrev tar vi upp en ny handledning om företags arbete med mineralvärdekedjan. Vi skriver också något om EU:s kommande och befintliga lagstiftning på området.

Ny handledning från OECD om miljöhänsyn

OECD har tagit fram flera riktlinjer och standarder om tillbörlig aktsamhet. Där ges riktlinjer för att hantera sociala, miljömässiga och ekonomiska riskfaktorer. Dokumenten fokuserar bland annat på mineralförsörjningskedjor [2, 3]. Nu har OECD tagit fram en handbok för företags arbete med tillbörlig aktsamhet med miljörisker i leveranskedjor för mineral [4, 5].

Stöd till aktörer uppströms och nedströms

Handledningen är tänkt att hjälpa företag nedströms att förstå hur de kan integrera miljöhänsyn i sina processer. Det kan handla om metallhandlare, börser, komponenttillverkare, produkttillverkare och återförsäljare. Den ska också hjälpa företag uppströms att uppfylla sina kunders förväntningar på tillbörlig hänsyn. Det kan handla om gruvarbetare, lokala handlare och exportörer, internationella koncentrathandlare, smältverk, raffinaderier och återvinningsföretag med flera.

Lista över miljörisker

Aktiviteter längs värdekedjan kan orsaka alla möjliga sorters miljöeffekter. Handboken ger ett antal exempel på riskområden, se nedan. Listan är enligt författarna ett urval av sådana risker som behöver särskild uppmärksamhet.

• Dagbrott och gruvdrift
• Djuphavsbrytning
• Skog, marin miljö, biologisk mångfald, skyddade områden
• Växthusgasutsläpp
• Föroreningar från processer och avfall
• Överuttag av vatten
• Påverkan på landskap och kulturarv
• Radioisotoper, tungmetaller, processkemikalier, cyanid
• Återvinningsrester, bly i avfall
• Borrning, sprängning vibrationer
• Skred och ras
• Avfall från gruvdrift

OECD råder företagen att prioritera

En snabb blick på listan räcker. Exemplen gör det tydligt att en stor mängd aspekter behöver hanteras i ett företags arbete med tillbörlig aktsamhet längs komplicerade värdekedjor. Därför, säger OECD, är det inte vare sig realistiskt eller möjligt för ett enskilt företag att identifiera varje potentiell risk eller övervaka varje affärspartner eller produkt. Istället förordar OECD en riskbaserad sexstegs-modell.

1: Skriv in ansvarstagande i policyn

2: Utvärdera miljörisker i verksamhet, leveranskedjor och affärsrelationer

3: Fasa ut, förhindra eller mildra negativa effekter

4: Följ upp åtgärder och resultat

5: Kommunicera hur effekterna hanteras

6: Återställ och sanera när det behövs

Stegen ovan är generella, som i vilket ledningssystem som helst. Det intressanta är ett antal konkreta råd. Handledningen innehåller många råd om hur man bör prioritera och inrikta sig på verksamheter och affärsrelationer med hög risk. Det ges förslag på hur arbetet kan struktureras utifrån typen av miljörisk och graden av risk. Man föreslår metoder för att genomföra och följa upp hållbarhetsarbetet. Det finns länkar till mer faktaunderlag och stödmaterial.

EU:s kommande direktiv fokuserar bland annat på mineraler

OECD-standarderna är frivilliga. Men det pågår också en process inom EU om obligatorisk tillbörlig hänsyn för stora företag. Under flera år har EU-kommissionen förberett ett direktiv. Vi har skrivit om detta tidigare [6].

Det kommande direktivet lyfter fram några högrisksektorer. En av dessa är mineralutvinning. Reglerna kommer att omfatta de större företagen som har en viss angiven omsättning och ett visst antal anställda.

Trilogförhandling under hösten

I juni lade parlamentets fram sin ståndpunkt [7]. Nu under hösten pågår trilogförhandlingar mellan EU-kommissionen, EU-parlamentet och medlemsländerna. Parterna är överens om de stora dragen och man förhandlar om vissa delar.

På ETI Sveriges hemsida finns en bra sammanställning av direktivets innehåll och process [8]. Tvistefrågorna är hur långt ut i leverantörskedjan som ansvaret ska gälla, vilka företag som ska omfattas, hur kraven ska tillämpas i praktiken, vilket ansvar som underleverantörer ska stå för, hur klimatkraven ska utformas och vilket ansvar som företagsledningen ska ha.

Beslut senast 2024, införande 2027-2029

Ett slutligt direktiv väntas i slutet av 2023 eller början av 2024. Direktivet träder i kraft 20 dagar efter publicering. Därefter har medlemsländerna två år på sig att anpassa nationell lagstiftning. Kraven kommer sannolikt börja gälla 2027 för de största företagen och 2029 för övriga som omfattas.

Banbrytande lagstiftning

Enligt Raul Wallenberginstitutet kommer den nya europeiska lagstiftningen bli banbrytande. Den sätter en ny standard för synen på företagens ansvar för sociala förhållanden och hållbarhet. Den tillhandahåller nya civilrättsliga regler där företag tydligare hålls ansvariga för miljöskador och brott mot mänskliga rättigheter [9].

Batteriförordningens krav

I den nya batteriförordningen som beslutades i somras finns redan vissa krav på tillbörlig aktsamhet [10]. De kraven träder i kraft två år efter det att direktivet började gälla, alltså 2025.

Reglerna fokuserar på kobolt, naturlig grafit, litium, nickel och kemiska föreningar med dessa.

Företag som säljer batterier på EU-marknaden ska ha en policy och inrätta ett system för kontroll och insyn i värdekedjan för råmaterial och leverantörer. De ska identifiera och utvärdera risker, förhindra och begränsa negativ påverkan, följa upp, möjliggöra klagomål och gottgörelse samt publikt redovisa sitt due diligence-arbete [11].

Mer underlag

I ett tidigare nyhetsbrev har vi beskrivit ytterligare några handledningar och aktörer inom tillbörlig aktsamhet.

https://omev.se/2021/12/09/socialt-ansvar-i-fordonsindustrin-del-4-fordonsbranschens-och-upphandlares-hantering-av-leverantorskedjor/

Institutet mot mutor har tagit fram en näringslivskod med råd för att förebygga mutor https://www.institutetmotmutor.se/skrifter/naringslivskoden/

Referenser

[1] Institutet mot mutor om due diligence https://www.institutetmotmutor.se/kunskapsbank/ordlista/due-diligence/

[2] OECD om due diligence https://www.oecd.org/investment/due-diligence-guidance-for-responsible-business-conduct.htm

[3] OmEV om bl.a. OECD-dokument 30 november 2021 https://omev.se/2021/11/30/socialt-ansvar-i-fordonsindustrin-del-1-kommande-eu-lagstiftning-om-hallbara-leveranskedjor/

[4] Handbook on Environmental Due Diligence in Mineral Supply Chains https://www.oecd.org/publications/handbook-on-environmental-due-diligence-in-mineral-supply-chains-cef843bf-en.htm

[5] OECD (2023), Handbook on Environmental Due Diligence in Mineral Supply Chains, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/cef843bf-en.

[6] OmEV om kommande lag om tillbörlig hänsyn 30 november 2021 https://omev.se/2021/11/30/socialt-ansvar-i-fordonsindustrin-del-1-kommande-eu-lagstiftning-om-hallbara-leveranskedjor/

[7] Parlamentets position https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-9-2023-0209_EN.html

[8] ETI Sverige om kommissionens förslag till lagtext https://etisverige.se/aktuellt/eus-lagforslag-om-due-diligence-fem-viktigaste-fragorna/

[9] Raul Wallenberginstitutet om kommande EU-lag https://rwi.lu.se/news/examination-of-the-corporate-sustainability-due-diligence-directive/

[10] OmEV om batteriförordningen 15 augusti 2023 https://omev.se/2023/08/15/sommarens-eu-beslut-om-material-i-batterier-infrastruktur-for-alternativa-branslen-samt-fornybara-branslen-till-sjofart/

[11] ETI Sverige om batteriförordningen https://etisverige.se/aktuellt/eus-batteriforordning-nya-kraven-pa-due-diligence/