Arkiv / Samhälle

Tysklandsserie del 3: Hur hanterar tyska politiker sin bilindustri

Mats-Ola Larsson

2023-09-25

I våra föregående Tysklandsbrev har vi beskrivit den tyska bilindustrin, att elektrifiering innebär nya förutsättningar och om den allt viktigare konkurrensen med kinesisk bilmarknad. I detta avslutande brev undersöker vi tysk politik och hur den hanterar omställningen. Tyskland försöker mjuklanda med förbränningsmotorn så gott det går och underlätta nystart med el.

Tyska satsningar med TCTF

Tyskland satsar medvetet på olika former av industristöd till fordonsindustrin. Vi har tidigare beskrivit ”Temporary Crisis and Transition Framework”, TCTF [1]. Det är ett tillfälligt regelverk som infördes för att lindra effekter av Rysslands krig mot Ukraina. Nu är det utvidgat till att tillåta visst stöd till miljöteknik. Förändringen är delvis en motvikt till USA:s stödpaket IRA som syftar till att gynna amerikansk miljöteknik. Att kinesisk teknik utgör en stor konkurrent till grön teknik som tillverkas i Europa kan vara ett annat skäl.

TCTF tillåter medlemsstater att erbjuda statsstöd till investeringar i batteri, elektrolysörer, solkraft, vind, koldioxidlagring och relaterade kritiska råvaror. Tyskland använder detta program för att stödja inhemsk fordonsindustri. I juli fick Tyskland tillåtelse från kommissionen att satsa 3 miljarder euro på dessa tekniker med TCTF. En del av Tysklands TCTF-satsningar kommer man dessutom finansiera med medel från “European Structural and Investment Funds” ESIF [2, 3].

Vilka investeringar som planeras framgår inte. Så sent som i augusti uppmuntrades investerare att inkomma med intresseanmälningar om solkraft [4], så troligen beslutas nya stöd efterhand. I våras aviserades ett tyskt TCTF-stöd till Northvolt i Tyskland för att etablera en batterifabrik [5], vilket vi skrivit om tidigare.

Tyska satsningar med IPCEI

Tyskland satsar också stort på industristöd till elektromobilitet med hjälp av EU-programmet ”Important Projects of Common European Interest” IPCEI [6]. IPCEI är ett EU-regelverk som funnits några år och tillåter statlig medfinansiering till hållbar energi. Reglerna medger bland annat stöd till batterier och vätgas. Investeringarna måste göras i partnerskap mellan minst fyra EU-länder. Industriaktörer måste delfinansiera.

I referens [6] finns en karta som visar vilka batteriaktörer som hittills beviljats medel i respektive EU-land. I Tyskland finns 16 projekt, överlägset flest. Som jämförelse har Sverige två IPCEI-projekt (SEEL och Nortvolt). Hittills är tyska statens stöd till batteriprojekt inom IPCEI uppe i 1,5 miljard euro [6].

IPCEI tillåter även stater att ge finansiellt stöd till värdekedjan för vätgas. Tyskland har hittills finansierat sex sådana projekt. Ytterligare ett antal länder har ungefär lika många projekt kring vätgas, kanske för att gasinfrastruktur är stort i Europa. (Sverige har ett, Hybrit). [6, 7, 8].

Tysk-franskt samarbetsavtal om vätgas och batteri

Politiska deklarationer och samarbetsavtal kan ge viss vägledning om ett lands politiska, även om de ofta är allmänt formulerade. Även här finns några tyska initiativ att uppmärksamma.

I november 2022 tecknade Tysklands och Frankrikes finansministrar ett samarbetsavtal om att samverka och ge stöd till ”de mest utsatta ekonomiska sektorerna”. Ministrarna lyfter fram satsningar på vätgas och IPCEI-finansierade investeringar i batterisektorn [9].

Tysk-fransk deklaration om gemensam industripolitik

Ett annat exempel på tysk-franska ambitioner att ställa om till hållbara tekniker finns i en deklaration från Tysklands förbundskansler Scholz och Frankrikes president Macron som gjordes på sextioårsdagen av Elysée-fördraget i januari i år. Där finns elektromobilitet med [10, 11].

Länderna ska samarbeta om elektromobilitet och stödja inhemska aktörer. De ska genomföra gemensamma projekt för att utveckla produktion och distribution av fossilfri vätgas. Samverkan ska ske med högnivåmöten och nya samverkansgrupper. Elmarknaden, elleveranser och lagring av el ska förbättras och länderna ska skapa en gemensam plattform för laddning av elfordon och vätgastankning.

Tyskland verkar inom EU för att underlätta industristöd

Tyskland utgör tillsammans med Frankrike en kärna av subventionsvilliga EU-länder. Hittills har dessa två länder tillsammans stått för 75 procent av statliga stöd inom ramen för TCTF sedan Rysslands fullskaliga angrepp på Ukraina [6].

Båda länderna vill att EU tillåter olika former av statsstöd för att stötta industri och skydda jobb. Tyskland argumenterade för att vidga möjligheten till att använda TCTF. Flera andra länder, däribland Sverige, har en mer restriktiv hållning till att tillåta undantag från principen om fria marknader inom EU [12].

Flera fonder till tysk fordonsindustrin

Tysklands energi- och miljödepartement gjorde i våras en genomgång av landets omställning till klimatneutralitet. Där pekas fordonsindustrin ut som den viktigaste industrisektorn [13]. I vårt första Tysklandsbrev har vi beskrivit detta närmare [14].

Elektrifiering, automation och ny mobilitet ses som den stora förändringen. Man har tillsatt en expertgrupp för omställning av den tyska fordonsindustrin som leds av departementet. Detta departement erbjuder tyska fordonsaktörer fonder och stöd till ett sammanlagt värde på 8 miljarder euro. Några exempel:

Sedan 2021 finns en fond på 2 miljarder euro där fordonsaktörer kan söka stöd för att utveckla ny teknik. Hittills har 700 projekt beviljats. Även utbildning finansieras.
I regionala fonder finns flera hundra miljoner euro där företag kan söka till kompetensöverföring och utbildning.
Utöver ICPEI-finansiering till batterisektorn (se ovan) har departementet ungefär tvåhundra miljoner euro som kan ges till forskning och utbildningsinsatser för batterisektorn.

Tysk vätgasstrategi

På nationell nivå uppdaterade Tyskland sin vätgasstrategi i juni i år [15]. Tyskland vill bli den ledande europeiska leverantören av vätgastekniker till 2030. Till dess siktar man också på att ha 10 GW inhemsk elektrolyskapacitet.

Stöd till laddinfrastruktur och fordonsinköp

På bilmässan IAA i München i september höll förbundskansler Olaf Scholz ett tal. Han meddelade då att Tyskland inom kort ska införa en lag som tvingar i stort sett alla bensinstationer att tillhandahålla snabbladdare med lägst 150 kW effekt [16].

I likhet med många andra länder ges också bidrag till inköp av elfordon i Tyskland. Den typen av stöd gynnar inte enskilda bilmärken, så strikt mening ger inköpsbonusar ingen fördel för tyska biltillverkare jämfört med exempelvis kinesiska. Men kanske kan det indirekt ändå gynna tysk bilindustri. Om inhemska biltillverkare har en stark hemmamarknad – som tyska bilmärken har i Tyskland – kan stöd till fordonsinköp och laddtjänster hjälpa tillverkare att bygga upp en lokal testarena. Där kan man lära sig nya tekniker. När den inhemska aktören har utvecklat sina produkter på hemmaplan kan det underlätta expansion.

Egen kommentar

Övergången från förbränningsmotor till eldrift är en tuff omställning för Tyskland. Därför har vi i tre nyhetsbrev gjort några nedslag om fordonsindustrins betydelse, det komplicerade förhållandet till Kina och hur omställningen hanteras politiskt.

Bilindustrin är viktig för Tyskland. Den levererar ekonomi och sysselsättning. Men den är också en del av det moderna Tysklands identitet. Att förbundskansler Olaf Scholz håller tal på en bilmässa kan väl ses som en illustration. Tyska tillverkare kommer troligen satsa hårt på att försöka behålla sina positioner även i en eldriven framtid.

Referenser

[1] Omev-artikel om TCTF https://omev.se/2023/05/16/eu-okar-mojligheten-for-medlemsstaterna-att-stodja-inhemsk-industri/

[2] Artikel från kommissionen om TCTF-beviljade projekt i Tyskland https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_23_3779

[3] Beslutet från EU-kommissionen https://ec.europa.eu/competition/state_aid/cases1/202330/SA_108068_60AB7289-0100-C0D1-9423-E9CA1C6DE0BC_53_1.pdf

[4] Artikel i Recharge News https://www.rechargenews.com/energy-transition/germany-invites-solar-manufacturers-to-come-forward-for-subsidies-with-wind-sector-next-in-line/2-1-1474597

[5] Financial Times om Nortvolt https://www.ft.com/content/b27c333e-a3a8-4762-a89d-1768b127c784

[6] Artikel om IPCEI i Clean Energy Wire https://www.cleanenergywire.org/factsheets/ipcei-germany-and-france-bet-joint-eu-platform-sustainable-industry

[7] EU-kommissionen om IPCEI Hy2Use https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_22_5676

[8] EU-kommissionen om IPCEI Hy2Tech https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/SPEECH_22_4549

[9] Samarbetsavtal Tysklands och Frankrikes finansministrar https://presse.economie.gouv.fr/22112022-joint-statement-by-bruno-le-maire-and-robert-habeck-we-call-for-a-renewed-impetus-in-european-industrial-policy/

[10]Artikel om Scholtz och Macron i Euractiv https://www.euractiv.com/section/energy/news/france-germany-aim-for-common-roadmap-on-decarbonised-hydrogen/

[11] Den officiella deklarationen https://www.elysee.fr/en/emmanuel-macron/2023/01/22/french-german-declaration