Arkiv / Teknik

Risker för tvångsarbete vid tillverkning av batterier i Kina

Mats-Ola Larsson

2023-09-01

Kina är en stor tillverkare av batterier till elfordon. Den auktoritära regimen tillämpar dock flera system med tvångsarbete. I en ny rapport kartläggs risker för att batterier till fordon tillverkas under sådana förhållanden. Alla stora batteritillverkare berörs. Rapporten är framtagen av svenska kollektivtrafikhuvudmän och kan tjäna som underlag till sociala krav när de upphandlar busstrafik.

Sociala krav började ställas när busstrafiken elektrifierades

När svenska trafikhuvudmän på allvar började handla upp kollektivtrafik med elbussar för fyra-fem år sedan uppmärksammade man sociala risker vid tillverkningen, särskilt batterier [1, 2, 3]. Man tog fram underlag och hade dialog med leverantörer. Numera ställs sociala krav i upphandlingar.

Internationella regelverk utvecklas

Tvångsarbete är inget specifikt för batterier och elfordon. Men med en ökande efterfrågan på vissa problemtyngda råvaror och produkter blir frågan viktig för fordonssektorn. Det märks på det nyligen beslutade batteridirektivet i EU som innehåller krav på tillbörlig hänsyn (due diligence) [4]. Det pågår även en process i EU för att ta fram lagkrav på tillbörlig aktsamhet/due diligence i andra sektorer [5, 6]. Det förbereds också ett förbud att importera varor som tillverkats med tvångsarbetskraft [7]. USA har förbud mot varor som tillverkas i Xinjiang [8].

Kartläggning av risker i Kina som baseras på öppna källor

I en nyutkommen rapport kartläggs risker för tvångsarbete i leverantörskedjor till bussbatterier i Kina. Rapporten är gjort av företaget Globalworks Lund AB [9]. De har endast använt öppna källor. Underlaget består av rapporter från kinesiska staten, webbpublikationer från kinesiska myndigheter, internationella tidningsartiklar samt inlägg i det kinesiska sociala mediet We Chat. Författarna granskar i huvudsak tvångsarbete som har statliga kopplingar.

Sju granskade företag står för 80 procent av marknaden

Rapporten har granskat sju batteritillverkare. Dessa är BYD, CATL, Durapower, LG Chem*, Panasonic, Samsung och SK Innovation.

De granskade aktörerna står sammantaget för 80 procent av världsproduktionen av elfordonsbatterier [11, 12]. CATL är världens största tillverkare med drygt 30 procent av världsmarknaden 2022. Därefter kommer LG New Energy*, BYD och Panasonic med 15-10 procent vardera. SK Innovation och Samsung hade 7-5 procent vardera.

Rapporten studerade även Yutong, en stor kinesisk busstillverkare. Företaget tillverkar dock inga egna batterier utan köper 90 procent från CATL. Författarna anser att denna bussaktör kan bedömas på samma sätt som sin dominerande batterileverantör.

Flera kinesiska system levererar tvångsarbetskraft

Innan rapporten går in på batteritillverkning konstateras att det finns gott om belägg för att kinesiska staten förser kinesisk industri med arbetskraft på sätt som uppfyller ILO-kriterier för tvångsarbete. Tvångsarbete är ”allt arbete eller tjänst som utkrävs av någon person under hot om någon påföljd och för vilken den nämnda personen inte har erbjudit sig själv frivilligt” enligt ILO-konvention 29.

Fattiga och migrantarbetare

En av tvångsmetoderna används vid kinesisk fattigdomsbekämpning. Personer som är registrerade med alltför låg inkomst kan på statligt initiativ föras in i lönearbete med tvångsmässiga metoder. Motivet är att förbättra levnadsstandarden. Det kan dock innebära att personer tvingas ta arbete långt från hem, med dåliga villkor och ofria förhållanden. Migrantarbetare och studenter är andra grupper som utsätts för tvångsarbete.

Inom dessa system slussas personal till företag som ges möjlighet att beställa arbetskraft. Upplägget tycks likna en sorts obligatorisk arbetsförmedling utan möjlighet att tacka nej eller säga upp sig.

Det finns också officiella program där man tvångsmässigt överför lantarbete och jordbruk till industriarbete. Staten kan dessutom överta mark som används till odling eller boskapsskötsel om det behövs till mineralutvinning. De jordbrukare som då blir arbetslösa förs över i program för lönearbete.

Etnisk särbehandling och ideologisk påverkan

Ytterligare sektorer där det råder risk för tvångsarbetare är den internationellt uppmärksammade politiken att utsätta vissa folkgrupper för repression och omskolning. Det görs med uigurer och andra turkiska grupper i Xinjiang, samt boende i Tibet [10]. Även dessa grupper kan utsättas för tvångsarbete.

Nästan alla riskerar kopplingar till tvångsarbetare

Studien påvisar risker för statligt påtvingat tvångsarbete hos i stort sett alla batteriaktörer som studerades. Fem av sju granskade batteriföretag har kopplingar till verksamheter i kinesiska områden där det råder hög risk för tvångsarbete. Två företag tycks delta i program för att förflytta arbetskraft mot deras vilja. Två företag har joint ventures med företag som associeras till tvångsarbete i Kongo. Riskerna är graderade och beskrivna för vart och ett av företagen.

Dessa tillverkare har många produkter och produktionslinjer som inte är relaterade till batterier eller elbussar. Studien har inte tillräckligt med information för att avgöra om, och i så fall var, tvångsarbete förekommer. Man vet inte omfattningen, men att det förekommer tvångsarbete i någon form på många ställen tycks vara väl belagt. Informationen ska ses som riskindikatorer för tvångsarbete hos dessa tillverkare i allmänhet och inte för batteri- eller elbussproduktion specifikt.

BYD bedriver egen affärsverksamhet i Tibet och i en tibetansk autonom region där risken för politiskt förtryck och statligt påtvingat tvångsarbete är mycket hög.
BYD, CATL och Durapower kan vara kopplade till statligt påtvingat tvångsarbete i Xinjiang via sina joint venture-partners eller aktieägare som utför egna affärsaktiviteter i samarbete med Xinjiang-baserade gruv- och bearbetningsföretag.
Samsung, LG Chem och Panasonic kan vara kopplade till statligt påtvingat tvångsarbete i Xinjiang genom produkter, verksamhet eller tjänster från leverantörer.
BYD, LG Chem och Panasonic kan bidra till statligt påtvingat tvångsarbete genom att ha deltagit i arbetsöverföringsprogram i västra och centrala Kina.
På Yutong är tvångsarbetsriskerna främst kopplade till ett leverantörskontrakt med CATL som tillhandahåller batterier till alla företagets elbussar åtminstone fram till 2032.
SK Innovation är det minst transparenta av de studerade företagen. Informationen var så knapp att företagets sociala ansvarstagande inte gick att bedöma. Författarna fann inga uppgifter om leveranskedjor.

Rapportens rekommendationer

Kina ratificerade ILO-konventioner om tvångsarbete så nyligen som år 2022. Ännu finns dock inga tecken på att detta får genomslag. Tvärtom innebär en nyligen tillkännagiven lag att det skulle kunna bli olagligt i Kina att samla in information om sådana frågor. Författarna rekommenderar därför företag att undvika band med leverantörer eller affärspartners som gör något av följande:

Har verksamhet inom den primära eller sekundära sektorn i Xinjiang, Tibet och tibetanska autonoma prefekturer i Sichuan och Qinghai.
Tar emot arbetstagare genom statligt organiserade arbetskraftsöverföringar.
Deltar i statligt sanktionerade sysselsättningsprogram för registrerade fattiga hushåll.
Tar emot yrkesstudenter från registrerade fattiga hushåll genom program för fattigdomsbekämpningprogram.

Företag som nämns kommer få kommentera

Rapporten är skriven på uppdrag av trafikhuvudmännen i Region Stockholm, Västtrafik och Skånetrafiken. De batteritillverkare och bussföretag som nämns i studien kommer ges möjlighet att kommentera innehållet, exempelvis om slutsatserna gäller specifikt för just bussar. Resultat av den uppföljningen kommer senare.

Hur kollektivtrafikaktörer ställer sociala krav

Trafikhuvudmän samarbetar kring etiska och sociala frågor inom ETI Sverige (Ethical Trading Initiative Sverige). ETI Sverige utgår från FN:s principer och OECD:s riktlinjer [13]. ETI har guider för kravställning och uppföljning [14]. Trafikhuvudmännen använder även underlag från ITUC Global Right Index. ITUC tar fram indikatorer för områden där det råder hög risk för brott mot mänskliga rättigheter [15].

Trafikhuvudmännens krav på trafikföretagen innebär att deras fordon inte får ha tillverkats på sätt som innebär hög risk för brott mot mänskliga rättigheter. Trafikföretagen måste visa underlag som styrker detta, exempelvis genom att använda revisioner på plats av oberoende aktör med kunskap om aktuella risker. Går inte detta att styrka så godkänns inte fordonet.

Egna kommentarer

Vi skriver om elfordon. Men detta är naturligtvis ett generellt problem med globala leverantörskedjor.

Batteriaktörer och deras kunder behöver utveckla sin kravställning, men sannolikt också styra om vissa leveranskedjor. Detta nyhetsbrev fokuserar på upphandling av elbussar, men frågan berör fler aktörer än så.

Stora, globala fordonsaktörer är kommersiellt betydelsefulla. Det får bli min fromma förhoppning att dessa kan påverka situationen. Tvångsarbete skulle då i bästa fall kunna vändas till en konkurrensmässig nackdel av marknadsmässiga skäl. Lagstiftningen drar också i rätt riktning, åtminstone i vissa västländer.

Har tvångsarbete någon del i att kinesiska elfordon är billigare än vissa konkurrenters? Det vet jag inget om, men vore intressant att veta.

Rapporten är tydlig och konstruktiv, men också nedslående.

Referenser

https://en.wikipedia.org/wiki/LG_Energy_Solution

[1] Skånetrafiken artikel 2019 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/skanetrafiken-tar-helhetsgrepp-pa-elektrifieringen

[2] Västtrafik artikel 2021 https://www.bussmagasinet.se/2021/08/tuffare-busskrav-aven-hos-vasttrafik/

[3] Skånetrafiken intervju 2021 https://www.ivl.se/vart-erbjudande/referenscase/de-rekommendationer-vi-fick-fran-ivl-har-redan-paverkat-vara-upphandlingar.html

[4] Nyhetsbrev om bl.a. batteridirektivet 15 augusti https://omev.se/2023/08/15/sommarens-eu-beslut-om-material-i-batterier-infrastruktur-for-alternativa-branslen-samt-fornybara-branslen-till-sjofart/

[5] Artikel från EBU https://www.ebu.ch/case-studies/open/legal-policy/the-future-of-eu-sustainability-regulation-ii-the-corporate-sustainability-due-diligence-directive-csddd

[6] Lagförslag https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A52022PC0071

87] Proposal for a ban on goods made using forced labour https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/BRIE/2023/739356/EPRS_BRI(2023)739356_EN.pdf

[8] Uyghur Forced Labor Prevention Act https://www.cbp.gov/trade/forced-labor/UFLPA