Rättvis omställning till laddbara personbilar i USA

Creative commons license

Efter ett sommaruppehåll fortsätter vi vår serie om ämnen som diskuterades på konferensen EVS36, som hölls i Sacramento, Kalifornien den 11e till den 14e juni. I det första nyhetsbrevet skrev vi om Ford och GM:s beslut att frångå laddningsstandarden CCS till förmån för NACS som är utvecklad av Tesla [1]. Under sommaren har allt fler biltillverkare anslutit sig till NACS i Nordamerika. Listan inkluderar numera även Rivian, Volvo Cars, Polestar, Mercedes-Benz och Nissan [2].

Ett annat ämne som var tongivande i flera paneler och presentationer på EVS36 var rättviseaspekter till följd av omställningen till elfordon. Rättvisa i fråga om köp, bruk och laddning av elfordon (ofta personbilar) är en allt oftare diskuterad fråga. Vilket också är ett ämne som omEV har skrivit om ett antal gånger tidigare, bland annat i förhållande till laddningsinfrastruktur [3] och till politiken kring elfordon i allmänhet [4]. En intressant utveckling i USA är att det nu finns konkreta beslut och planer på att öronmärka resurser för att adressera rättviseperspektivet i omställningen till elfordon, både på nationell och delstatlig nivå. Dagens nyhetsbrev är en genomgång av ett urval federala och delstatliga program med detta syfte.

Justice 40 – stora resurser satsas på att lyfta missgynnade områden

Inflation Reduction Act (IRA) är möjligen det enskilt viktigaste statliga program för att främja elektromobilitet i USA [5]. Ett viktigt påverkande initiativ för IRA infördes dock redan ett år tidigare. ”Justice40” är en standard/målsättning att 40 procent av ”de totala fördelarna” från vissa federala program ska tillfalla missgynnade områden [6]. Ett område kan anses som missgynnat om ett antal faktorer är uppfyllda. Exempelvis låg inkomst, hög arbetslöshet, etniskt segregerat, språklig isolering, låg standard på bostäder, höga transportkostnader och hög påverkan från utsläpp och klimatförändringar [7]. Justice40 innefattar mer än transporter – förnyelsebar energi, energieffektivisering och arbetsträningsprogram är några exempel på ytterligare områden [8].

Vita Huset skriver att en viktig bakgrund till införandet av Justice40 är att tidigare forskning har visat att områden med lägre inkomster och med hög andel boende av vissa etniciteter drabbas oproportionerligt hårt av utsläpp och andra miljöskador [9].

Rättviseperspektivet finns med i Inflation Reduction Act

IRA är ett av de federala program som måste inkludera Justice40 i sitt utförande. Summorna i IRA är svindlande. Närmare 400 miljarder USD av federala pengar ska investeras i klimatrelaterade områden [10]. Huvuddelen går till energi (250 miljarder USD), följt av tillverkning (48 miljarder USD) [10]. Totalt cirka 23 miljarder USD är öronmärkt till transporter och laddbara fordon [10]. I en skrivelse från amerikanska senaten ges ett antal exempel på IRA program som indirekt eller direkt är riktade till missgynnande områden [11]. Exempelvis ska 60 procent av de 27 miljarder USD som har allokerats i ”Greenhouse Gas Reduction Fund” tillfalla missgynnande områden [11]. IRA inkluderarar även en skatterabatt på upp till 4 000 USD för köp av begagnade laddbara bilar och vätgasbilar för låg- och medelinkomsttagare [11]. Skatterabatten för köp av nya laddbara bilar på upp till 7 500 USD förlängs till år 2032 genom IRA. Nyheter är att det finns en prisgräns på 55 000 USD för personbilar och köpare i högre inkomstklasser inte är berättigade till skatterabatten [12, 13].

Betydande resurser satsas på laddinfrastruktur till missgynnande områden

Likt skatterabatten för köp av laddbar bil innebär IRA en förlängning av skatterabatter för installation av laddare till år 2032 [5]. Individer kan söka upp till 1 000 USD (max 30 procent av kostnaden) och företag upp till 100 000 USD (max 6 procent av kostnaden) [5]. För att kunna erhålla skatterabatten måste utrustningen installeras i ett icke-urbant eller låginkomstområde [5, 14]. Det finns ytterligare initiativ som ska främja utbyggnaden. En av de viktigare är ”National Electric Vehicle Infrastructure Formula Program” som kommer att allokera totalt 5 miljarder USD för att bygga ett nationellt nätverk av snabbladdningsstationer [15]. Även i detta program ska Justice40 beaktas [15], men i detta fall kommer det troligen inte betyda att 40 procent av infrastrukturen ska hamna i missgynnande områden [7].

Ett verktyg för att identifiera missgynnande områden

Redan när Justice40 annonserades förra året uppstod det frågetecken kring hur missgynnande områden ska definieras och sedermera identifieras, definitioner kan exempelvis skilja mellan delstater [16]. För att underlätta identifikationen av missgynnade områden, i enlighet med Justice40 områden, har federala myndigheter finansierat utvecklingen av ett kartverktyg [6]. I verktyget är alla missgynnande områden som uppfyller kriterierna markerade, vilket ska förenkla för aktörer som vill söka resurser från federala initiativ i enlighet med Justice40 [6].

Det övergripande kartverktyget har vidareutvecklats av Argonne National Laboratory till att kunna användas specifikt för laddinfrastruktursinvesteringar [17, 18]. Det utvecklade kartverktyget inkluderar förutom missgynnande områden även utpekade laddningskorridorer, befintliga snabbladdare och transformatorstationer [18].           

Egen kommentar

Riktningen från Washington, D.C. är tydlig, missgynnande områden ska prioriteras när federala pengar satsas på elektrifieringen av transporter. Det är lite av en djungel att navigera i alla federala program som är riktat mot elektrifierade transporter, vi fick bara med ett axplock i detta nyhetsbrev. Exempelvis finns det riktade program för att elektrifiera skolbussar vilket tros ge positiva effekter i framför allt missgynnande områden. Det kan även tilläggas att det finns många exempel på delstatliga program för att stötta missgynnande områden, bland annat för etablering av laddinfrastruktur.

Oss veterligen finns det ingen annan nation som i denna omfattning riktar statliga resurser för att även underprivilegierade samhällsgrupper ska ges möjlighet att ställa om till laddbara bilar och minska sin utsatthet för utsläpp. Programmen är än så länge i startfasen, det kommer att bli intressant att följa hur detta kommer att fungera i praktiken. Flera personer jag pratade med på EVS36 var skeptiska. En person aktiv inom en laddoperatör ställdes sig tveksam om pengarna för laddinfrastruktur kommer att sökas, stödet räcker inte för att nå lönsamhet på publika laddare i ”oattraktiva områden”.

Referenser

[1] OmEV. 2023. länk

[2] The Verge. 2023. länk

[3] OmEV. 2022. länk

[4] OmEV. 2021. länk

[5] Electrification Coalition. 2023. länk

[6] The White House. 2023. länk

[7] Atlas EV Hub. 2022. länk

[8] Energy.gov. 2021. länk

[9] The White House. 2022. länk

[10] Mckinsey. 2022. länk

[11] Senate Democrats. 2022. länk

[12] Electrification Coalition. Fact Sheet. 2022. länk

[13] Electrek. 2023. länk

[14] US Department of Energy. 2023. länk

[15] Driveelectric.gov. 2023. länk

[16] X (Twitter). 2022. länk

[17] Argonne National Laboratory. 2023. länk

[18] Argonne National Laboratory. 2023. länk