Inte mycket är känt om elbilsköpare, enligt ny forskningsgenomgång

I en ny vetenskaplig studie har några schweiziska forskare gått igenom ett stort antal vetenskapliga artiklar om attityder till elbilar [1]. Enligt forskarnas slutsatser finns det förvånansvärt lite kunskap om vad som får en bilköpare att välja elbil i den vetenskapliga litteratur man gått igenom. Många studier håller för låg kvalitet eller går inte att duplicera. Forskarnas slutsats är att det behövs bättre forskning om vi vill förstå köpbeteende.

Analys av studier från 2010 till 2019

Studien är gjord av tre schweiziska forskare från Institute for Spatial and Landscape Development i Zürich, Institute of Political Science i Bern och International Political Economy and Environmental Policy i Zürich. De har vaskat fram vetenskapliga artiklar om attityder till fullelektriska personbilar. Deras litteraturstudie innehåller artiklar som publicerats på engelska mellan 2010 och 2019.

Gamla data, men allmängiltig analys

Så pass gamla studier kan tyckas vara inaktuella. De är knappast representativa för dagens elbilsmarknad eftersom den ökat kraftigt sedan dess. Men forskarnas ambition var inte i första hand att sammanställa data om vad som driver marknaden idag. De ville istället fokusera på hur studier är designade och hur designen påverkar resultat och tillförlitlighet.

94 studier från 41 tidskrifter

De använde sökbegrepp som ”intresse för att köpa elbil (BEV)”, ”kriterier för elbilsinköp”, ”betalningsvilja”, ”acceptans” och liknande. De fick 194 träffar på förhandsgranskade vetenskapliga artiklar. Bland dessa sållade de ut 94 studier. Man valde endast ut studier som baseras på enkäter, attitydundersökningar och liknande (”surveys”).

Studierna är publicerade i 41 olika tidskrifter och täcker 19 länder, bland annat USA (23 studier), Tyskland (15), Kanada (11), Norge (9), Kina (9) och Sverige (7).

21 faktorer delades in i fyra kategorier

Forskarna hittade 21 olika faktorer som använts i studierna för att analysera och förklara attityder och köpbeteende. Det handlar om allt från motorstyrka, laddtid och räckvidd till ekonomi, upplevd produktkännedom och socioekonomi. De undersökte även studiernas upplägg och tillförlitlighet för att få en bild av kvaliteten inom detta forskningsfält.

Man analyserade följande kvalitetsfaktorer:

• Tillgång till originaldata och möjlighet att replikera studien
• Urvalskvalitet och representativitet
• Hur orsakssamband analyserades
• Geografisk representativitet

Man valde enbart ut studier som försöker kvantifiera enskilda faktorers betydelse. Man valde bort undersökningar som fokuserar på samverkande faktorer.

Många studier gick inte att granska eller duplicera

En faktor av betydelse för en studies kvalitet är om upphovspersonerna kan erbjuda tillgång till anonymiserade rådata. Det är ju ett problem i vissa forskningssammanhang om resultat kan vara svåra att granska för utomstående eller omöjliga att reproducera utan tillgång till data som visar tillvägagångssätt etc. Av 94 granskade studier tillhandahöll enbart sex studier sina originaldata online. Ytterligare 27 studier tillhandahöll rådata efter begäran, mot löfte om att de inte skulle publiceras. För övriga rapporter fick man ingen data för att studiens utförare hade lovat respondenterna detta, för att de var ovilliga eller helt enkelt lät bli att svara.

En minoritet av studierna är representativa för breda grupper

En annan faktor som studerades är representativitet. Hur representativt är urvalet av respondenter och hur ser bortfallet ut? Sådant är viktigt för att bedöma vilka generella slutsatser som kan dras utifrån en studie. En tredjedel av artiklarna utgick från representativa urval i den population man ville studera. Ytterligare en tredjedel gjorde ett urval av personer som köpt en bil eller planerar att köpa bil. En fjärdedel frågade endast bilägare. I fem studier hade man vänt sig till ägare av elbilar. Endast en minoritet av studierna är alltså representativa för ett tvärsnitt av en befolkning. Detta är inget problem i sig, så länge läsaren förstår vad urvalet representerar. Men den typen av studier ger alltså ingen generell bild av attityden i en befolkning.

Få studier redovisar bortfall

Ett måhända större problem är att en majoritet av studierna inte tillhandahöll någon detaljerad information om svarsfrekvens eller respondenter. Då kan det vara svårt att bilda sig en uppfattning om studiens kvalitet och representativitet för den undersökta gruppen.

Få studier ger svar om direkta orsakssamband

Färre än hälften av studierna har använt metoder där man valt ut en enstaka faktor som kan varieras och då man kan följa effekten av denna förändring (”experimental study design”). Majoriteten av studier jämför istället en grupp variabler med ett visst utfall i en utvald grupp (”non-experimental study design”). Den senare metoden gör det svårare att dra slutsatser om orsakssamband.

Resultat från studierna

Forskarna betonar alltså att kvaliteten hos de 94 studier man har sammanställt spretar en del. Med denna brasklapp har de ändå sammanställt resultaten. Här är ett urval:

• Teknik: Räckvidd på el angavs som den viktigaste parametern i en majoritet av de studier där detta har undersökts. Tillgång till laddning var också en viktig faktor i sådana studier.
• Kostnader: I studier där man har analyserat ekonomiska faktorer var det en stor majoritet som angav att inköpspriset är viktigt. Det var betydligt färre studier som visade att den totala driftkostnaden är viktig.
• Inkomst: I ungefär hälften av de studier där man analyserat socioekonomi var synen på elbilar mer positiv hos respondenter med högre inkomst. Men i nästan lika många studier såg man inget sådant samband. Och i ett antal studier såg man faktiskt ett omvänt samband, alltså att högre inkomst korrelerade med en mer negativ syn.
• Utbildning: Högre utbildningsnivå korrelerade med en positiv syn på elbilar i drygt hälften av fallen. I övriga studier kunde man inte se något sådant samband.

Slutsats – bättre metodik och mer transparens efterfrågas

Författarna drar slutsatsen att det råder ”relativt allvarliga begränsningar” i vad den undersökta forskningen kan säga om attityden till elbilar. Antalet studier var alltför litet för att ge en bild av marknaden generellt. Kvaliteten varierade alltför mycket och representativiteten var alltför begränsad. Det var dessutom ont om studier som kan påvisa orsakssamband.

Forskarna påpekar dock att det säkerligen finns akademisk kunskap på andra språk än engelska och ytterligare kunskap hos konsulter, utredare och företag i fordonsbranschen. Nu finns dessutom nyare forskning som inte var publicerad när studien inleddes.

Egen kommentar

När jag först fick ögonen på denna studie kändes den gammal trots att den just har publicerats. Data från 2010 till 2019 är ju urgamla när elbilsmarknaden ökar snabbt. Men vid närmare läsning fann jag några tankeväckande resonemang om attitydstudier som ofta förekommer i elbilssammanhang. Det var också intressant att många studier med likartade frågeställningar har kommit till helt olika slutsatser.

Källa

[1] Michael Wicki, Gracia Brückmann, Franziska Quoss & Thomas Bernauer (2023) What do we really know about the acceptance of battery electric vehicles? – Turns out, not much, Transport Reviews, 43:1, 62-87, DOI: https://doi.org/10.1080/01441647.2021.2023693