ESO-rapport: Halverad användning av fossila drivmedel i Sverige till 2030

I onsdags 7 juni presenterade miljökonsulten och trafikexperten Magnus Nilsson en utredning om EU:s miljöpolitik [1]. Rapporten handlar om de regelverk som styr klimatpolitiken i EU, hur systemen hänger samman och hur Sverige påverkas och kan agera. Studien är gjord på uppdrag av ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi och uppmärksammades i riksmedia [2]. Dagens nyhetsbrev beskriver några av rapportens slutsatser om utsläpp från trafik.

Vägtrafikens utsläpp regleras på två sätt i EU

Ungefär 40 procent av växthusgasutsläppen regleras idag i EU:s utsläppshandel (ETS1). Övriga 60 procent, bland annat utsläppen från vägtrafik med förbränningsmotor, samlas inom den icke-handlande sektorn och regleras med förordningen om bördefördelning (ESR).

De samlade utsläppen från icke-handlande sektorn ska minska med 40 procent från 2005 till 2030. Inom regelverket har varje land tilldelats en utsläppsbudget. Sverige och ytterligare ett antal länder ska minska med 50 procent.

60 procent av icke-handlade utsläpp kommer från vägtrafik

Ungefär 60 procent av utsläppen i den icke-handlande sektorn kommer från vägtrafik inom EU som helhet. Samma sak gäller för Sverige.

I Sverige var utsläppen från icke-handlande sektorn 34 milj ton år 2021. Av detta kom drygt 60 procent från trafik och arbetsmaskiner (varav 80 % vägtrafik och 20 % arbetsmaskiner.) Tillsammans med utsläppen från jordbruk står vägtrafiken och arbetsmaskinerna sammanlagt för 85 procent av den icke-handlande sektorns klimatutsläpp.

Kraven innebär en halverad användning av fossila drivmedel

Från idag och fram till 2030 ska de svenska utsläppen från icke-handlande sektorn enligt EU-reglerna minska med ungefär 30 procent, till 22 milj ton. Utsläppen från jordbrukssektorn tros inte kunna minska nämnvärt. Alltså behöver detta i stort sett enbart åstadkommas med åtgärder för vägtrafik och arbetsmaskiner.

Enligt rapporten behöver utsläppen från dessa sektorer minskas med i storleksordningen 7-8 miljoner ton till år 2030 jämfört med 2021. Det innebär ungefär en halverad användning av fossila drivmedel jämfört med idag. Mellan 2013 och 2021 minskade de svenska utsläppen från icke-handlande sektorn med ungefär 2 procent per år. Fram till 2030 måste utsläppsminskningen öka till ungefär 3 procent per år.

Notera att reglerna gäller utsläppen i absoluta tal. Det tas ingen hänsyn till om trafiken ökar eller om det blir fler fordon på vägarna.

Minskningen behöver därtill ske någotsånär proportionellt. Detta eftersom ESR-reglerna innehåller årsvisa utsläppsnivåer som ger en total budget mellan 2021 och 2030. Om ett medlemsland inte lyckas minska utsläppen i linje med sitt beting i början av perioden måste ansträngningarna bli desto högre i slutet.

Utsläppshandel kompletterar från 2027

Från 2027 införs ett nytt system för handel med utsläppsrätter för uppvärmning, vägbränslen och mindre industri, kallad ETS2. Läs mer i vårt nyhetsbrev [4]. Denna nya handel med utsläpp från vägbränslen och uppvärmning kommer omfatta ungefär 60 procent av utsläppen inom den icke-handlande sektorn.

Handelssystemet gäller parallellt med reglerna inom ansvarsfördelningen. Den nya utsläppshandeln gäller för aktörer som säljer drivmedel inom EU och är tänkt att ge en kostnadseffektiv styrning och att säkerställa en årsvis minskning av utsläppen. Ansvarsfördelningen åligger medlemsstaterna att uppfylla och den ska säkerställa att rika EU-länder går snabbare fram i sitt klimatarbete och att köpstarka konsumenter inte lägger beslag på hela utsläppsutrymmet när utsläppsrätterna stiger i pris.

Sveriges handlingsutrymme har minskat

Magnus Nilssons övergripande analys är att de enskilda medlemsländerna har fått ett tydligt minskat handlingsutrymme nu när EU:s 55-procentspaket är sjösatt. En mycket stor del av utsläppen kommer framöver regleras med en kombination av dagens utsläppshandel ETS1, den kommande utsläppshandeln ETS2, ansvarsfördelningen ESR och förordningen om inlagring av kol i mark (LULUCF).

Vissa möjligheter att flytta utsläppsbeting mellan sektorer

Länder kan flytta vissa utsläpp mellan sektorer, och i viss mån även handla med utsläpp mellan länder. Men eftersom kraven på utsläppsminskningar är så pass tuffa generellt kommer samtliga länder behöva styra mot en lågkolsekonomi på ett sätt som kommer påverka alla viktiga ekonomiska sektorer.

När det gäller utsläpp inom ansvarsfördelningen, där vägtrafiken alltså står för en stor del, kan de flyttas mellan länder. Utsläpp inom ansvarsfördelningen får överlåtas från ett land till en annan medlemsstat (mot en viss ersättning, får man förmoda). Det kan göras löpande, eller i efterhand.

Länder har också rätt att flytta en obegränsad mängd outnyttjade utsläpp från ansvarsfördelningen ESR till det egna landets budget för kolinlagring LULUCF. Kollagringsutrymme inom LULUCF får också flyttas mellan länder.

Men ett land som har svårt att minska utsläppen från trafiken tillräckligt har också viss möjlighet att öka utsläppsbudgeten. Medlemsländerna har rätt att flytta en liten del av landets budget för kolinlagring LULUCF till landets budget för ansvarsfördelning ESR. För Sveriges del är det möjligt att överföra ungefär 0,5 miljon ton koldioxid-ekvivalenter per år fram till 2030, vilket motsvarar ungefär 5 procent av de tillåtna utsläppen från ESR.

Sverige och ytterligare några länder har också rätt minska sin utdelning av utsläppsrätter från nuvarande utsläppshandel ETS1 och öka på sin budget för ansvarsfördelning ESR i motsvarande grad. Fram till 2030 får Sverige flytta maximalt 5 miljoner ton koldioxidekvivalenter på detta sätt. Även detta skulle öka den sammanlagda ESR-budgeten med 5 procent. Samtidigt skulle staten i så fall gå miste om auktionsintäkter. Om en utsläppsrätt i genomsnitt kostar 100 euro under perioden minskar statens intäkter med 5 miljarder kr.

Författarens rekommendationer

Författaren Magnus Nilsson ger ett antal rekommendationer till svenska regeringar framöver med hänsyn till hur regelverken fungerar. För utsläpp från vägtrafik föreslår han bland annat följande.

• Det mest effektiva för att minska trafikarbetet med förbränningsmotorer, och det fossila innehållet i drivmedlen, är sannolikt högre priser på fossila drivmedel. Det krävs troligen ytterligare punktskatter på fossila drivmedel och/eller reduktionsplikt på en tillräckligt hög nivå för att klara ESR-betinget.
• När den nya utsläppshandeln för vägbränslen m.m. ETS2 införs 2027 kommer den bidra ytterligare till att styra bort från fossila bränslen. Detta förutsätter dock att regeringar inte sänker punktskatter på fossila drivmedel i motsvarande grad.
• För att öka andelen fordon med eldrift bör man överväga att återinföra någon form av bonus för batteribilar. För att bromsa andelen effektstarka och energislukande elbilar samt stora batterier bör bonusen gynna mindre elkrävande och lättare fordonstyper.
• Man bör öka utbyggnaden av laddinfrastruktur, inte minst i landsbygd där effekterna av minskad bensin- och dieselanvändning framöver kan slå hårt mot utbudet av tankställen.
• För att bromsa inflödet av nya bilar med förbränningsmotor bör den förhöjda fordonsskatten som tas ut de tre första åren efter nyregistrering löpande höjas.

Egen kommentar

Denna rapport ger en bra överblick för alla oss som har svårt att navigera i EU:s regelflora.

Nationell klimatpolitik håller på att bli EU-gemensam. Det förändrar den politiska spelplanen.

På politisk nivå kommer dessa frågor bli högaktuella i höst när regeringen ska lägga fram en ny klimatpolitisk handlingsplan.

Ibland hörs argument om att en ännu snabbare elektrifiering är den viktigaste åtgärden för att minska utsläpp från vägtrafik. Även om det naturligtvis är möjligt att öka andelen eldrivet är dock potentialen fram till 2030 i praktiken relativt begränsad [5]. Det lär behövas många och breda åtgärder för att klara det svenska betinget för ansvarsfördelningen ESR där vägtrafiken ingår.

Referenser

[1] ESO rapport 2023:7. Temperaturhöjning i klimatpolitiken. https://eso.expertgrupp.se/rapporter/2023_7_temperaturhojning-i-klimatpolitiken/

Pressmeddelande https://eso.expertgrupp.se/eu-tar-taten-i-arbetet-mot-klimatforandringar/

[2] Ekot, Sveriges Radio https://sverigesradio.se/artikel/eu-stramar-upp-klimatarbetet-sveriges-mal-behover-skarpas

Rapport, SVT (efter 7 min) https://www.svtplay.se/video/KNn9nyr/rapport/igar-19-30?position=424&id=KNn9nyr

[3] Statistik från Naturvårdsverket https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/vaxthusgaser-utslapp-i-den-handlande-och-icke-handlande-sektorn/

https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/

[4] Nyhetsbrev 7 februari 2023. https://omev.se/2023/02/07/kommissionens-forslag-till-utslappshandel-for-branslen-till-uppvarmning-vagtrafik-m-m/

[5] Vägtrafikens utsläpp 2022. Trafikverket mars 2023. https://bransch.trafikverket.se/contentassets/01e7ada729cf48f2977873379b306d45/pm-vagtrafikens-utslapp-2022.pdf