Arkiv / Samhälle

Nollzoner i Europa del 1 – Norden

Mats-Ola Larsson

2023-04-18

Nollutsläppszoner tas ibland upp som ett önskvärt verktyg för städer som vill stödja övergången till eldriven vägtrafik. Med nollzon menar vi här en gata eller ett område där enbart utsläppsfria fordon är tillåtna. Men hur är läget med nollzoner i praktiken? Var finns de och var kommer de införas? I två brev undersöker vi nollzoner i Norden och övriga Europa. Vi börjar såklart i Sverige.

Sverige först i världen med miljözon för tunga fordon
I Sverige infördes miljözoner för tunga fordon i flera svenska städer redan i mitten 1990-talet [1]. Sverige var då först i världen med sådana zoner [2]. Denna typ av miljözon kallas numera miljözon klass 1, finns i åtta städer och förbjuder användning av äldre tunga fordon.

Miljözon klass 2 för personbilar i Stockholm
För några år fick kommuner också möjlighet att utestänga äldre personbilar med miljözon klass 2. En sådan zon har införts på Hornsgatan i Stockholm [3].

Dubbdäcksförbud i tre städer
Det finns även dubbdäcksförbud på ett antal gator i Stockholm, Göteborg och Uppsala [4, 5, 6]. Förbud mot dubbdäck kan dock inte göras med miljözon utan regleras med andra trafikföreskrifter.

Nollzon i Sverige = miljözon klass 3
I Sverige kan kommuner även införa miljözon klass 3. Miljözon klass 3 är det närmaste man kan komma nollutsläppszon med svensk lagstiftning. I en sådan zon tillåts endast lätta och tunga fordon med eldrift (inklusive bränslecellsfordon) samt moderna gasfordon. Gasfordonen måste klara avgaskravet euro 6/VI. För tunga fordon tillåts även laddhybrider om de tillhör euro VI [1]. Ingen miljözon klass 3 är ännu beslutad.

Stockholms Stad ska införa nollzon 2024
I senaste budgeten för Stockholm stad för 2023 skriver politiken att man vill införa en miljözon klass 3 i Gamla stan och delar av city [7]. En sådan zon ska införas under 2024 och vara fullt införd senast 2026. Stadens trafikkontor har börjat utreda frågan i samarbete med miljöförvaltningen. Man kartlägger tänkbara konsekvenser i ett brett perspektiv. Ett förslag kommer läggas till trafiknämnden senare i år [8].

Även Göteborg vill införa nollzon, oklart när
I Göteborgs Stads budget för 2023 står att man stegvis ska införa en miljözon klass 3 i innerstaden [9]. Därutöver vill man även införa miljözon klass 3 i andra områden om det krävs för att kunna bygga fler bostäder, förskolor och skolor i nybyggnadsområden där kraven för luftkvalitet och buller annars riskerar att inte uppnås. Stadens stadsbyggnadsnämnd har som målsättning att utreda om det går att använda miljözon klass 3 för nya detaljplaner under 2023 och visa vilka effekter som effekter som skulle kunna åstadkommas [10]. Utredningar har ännu inte startat, men planeras [11].

Frivillig nollzon i Göteborg-Mölndal
I Göteborg pågår sedan ett par år projektet Gothenburg green city zone [12]. Det kan ses som en frivillig nollzon men är snarare en testarena och ett samverkansprojekt. Staden vill uppmuntra utsläppsfritt och kollektivt resande. Man har valt ut tre områden. Lindholmen på Hisingen har mycket bostäder och kontorsverksamhet. Göteborgs evenemangsstråk består av kontor, affärer, evenemang och nöjen. Forsåker i Mölndal är ett nybyggt bostadsområde. I projektet ingår eldriven logistik, mobilitetshubbar, åtgärder kring evenemang och tester med trådlös laddning av taxi och återföring av el från fordon till nät.

Uppsala
Uppsala kommun tog fram en handlingsplan för luftkvalitet i början av 2022 [13]. En av åtgärderna som föreslås för att nå miljökvalitetsmålen är att utreda miljözon klass 2 eller klass 3. Kommunen håller nu på att ta fram ett underlag om bland annat miljözon klass 3 [14].

Malmö har inga planer i dagsläget
I Malmö finns det i dagsläget inga politiska planer eller uppdrag om att utreda eller införa miljözon klass 3 [15, 16].

Förslag att justera miljözon 3
Dagens miljözon 3-regler gäller för tung trafik och personbilar samtidigt. Det går inte att reglera exempelvis tunga fordon separat. Därmed blir en sådan zon ett relativt stort ingrepp och kan vara svåra att utreda och införa. I Trafikanalys underlag från i höstas till regeringens kommande klimathandlingsplan föreslog man att kommuner ges möjlighet att införa nollzoner som endast omfattar tunga fordon [17]. I det sammanhanget kan nämnas en enkät som gjordes till riksdagspolitiker inför valet i höstas. En majoritet av de riksdagsledamöter som besvarade frågorna var då positiva till att ge kommuner möjlighet att införa nollzoner separat för lätta eller tunga fordon [18].

Norska städer har ambitioner, men regeländring krävs
I dagsläget är det inte tillåtet för kommuner i Norge att införa nollzoner (nullutslippssone). För det krävs lagändringar. Politiker i både Oslo och Bergen har visat intresse för att införa nollzoner. Efter senaste valet fick Bergen ny politisk majoritet och de verkar dock inte prioritera den frågan längre [19].

Oslo planerar stor zon i centrum
Oslo har däremot tagit frågan vidare. Där har utredningar och samråd pågått i flera år. Man planerar en nollzon som skulle täcka ungefär 4 x 5 km av de centrala delarna [20]. Fullelektriska fordon och biogasfordon föreslås vara tillåtna. Nollzonen kommer omfatta kommunala vägar men inte statliga genomfartsleder.

Oslo har ambitionen att införa zonen till år 2025 under förutsättning att beslut kan tas i år (2023). Man vill börja med varutransporter och tung trafik. Två år senare ska även personbilar omfattas. Man föreslår vissa undantag för boende, utryckningsfordon, beredskapsfordon och fordon för rörelsehindrade. Ett beslutsunderlag lämnades till kommunens politiker i januari i år [21].

Norska regeringen avvaktar
I den dåvarande norska regeringens nationella transportplan från 2021 nämner man nollutsläppszoner som ett verktyg för att minska klimatpåverkan. Därefter har norska vägverket presenterat en utredning av hur nollzoner ska kunna införas [22]. I nuläget är det dock oklart om det kommer någon regeländring och i så fall vilka regler som införs. Den nuvarande norska regeringen har nyligen sagt att någon lagändring inte är aktuell, och att det skulle krävas flera år av utredande innan en lag kan träda i kraft [19]. Frågan står alltså på paus nationellt.

Även danska kommuner vill ha regeländring
År 2021 skrev politikerna i Köpenhamn till danska regeringen att de vill införa ett test med nollzon (nulemmisionszon) [23]. För att detta ska bli möjligt bad man regeringen göra vissa lagändringar. Köpenhamn vill införa ett försök i gamla staden med personbilar från 2023. De vill också införa ett större nollzonsområde för transportbilar samma år och till 2025 skulle även lastbilar behöva vara eldrivna [24]. Även Århus o Ålborg har visat intresse för nollzoner [25].

Danska regeringen tog fram ett lagförslag, men inget beslut
Danska regeringen tog därefter fram ett lagförslag som skulle ge kommuner möjlighet att införa nollzoner från juli 2024. Endast fordon med noll gram koldioxidutsläpp skulle tillåtas. Kommunerna skulle få välja mellan att endast reglera personbilar, lätta lastbilar, motorcyklar och mopeder eller även inkludera tunga fordon upp till 12 ton [26].

Därefter har det varit val, och den nya politiska majoriteten har ännu inte sagt något om att införa en sådan lag [25]. Det verkar som om även den danska rikspolitiken avvaktar tills vidare.

Nyligen infördes nollzonsgata i Köpenhamn
För några veckor sedan, mars 2023, infördes dock ett test med en nollzonsgata i Köpenhamn. På Stefansgaden, en infart till Nörrebro, förbjuds bensin- och dieselbilar [27]. Där används en annan regel som inte är möjlig att skala upp [25].

Egen kommentar
Det är noterbart att åtminstone en del nationella politiker i både Norge och Danmark tycks vara tveksamma till nollzoner. Detta trots att det främst berör lokala aktörer som har lokalt ansvar och tar lokala beslut. En gissning kan vara att regleringar och incitament uppfattas negativa och mindre teknikdrivande än exempelvis subventioner av ny teknik. Styrmedel behöver dock ofta inslag av både piskor och morötter för att bli effektiva. Men visst, piskor är tråkigare än morötter.

Norge har som bekant åtskilliga stimulanser utöver zoner för att stimulera nollfordon. Vi beskrev detta i nyhetsbrev januari 2022.

En rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet för ett par år sedan analyserar nollzoner, möjliga upplägg och för-nackdelar med zoner och avgifter i ett nordiskt perspektiv [28].

Referenser

[1] Transportstyrelsen om miljözoner https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/miljo/miljozoner/

[2] Om miljözon från Trafikanalys 2015 https://www.trafa.se/globalassets/pm/2011-2015/2015/pm-2015_13-miljozoner-for-personbilar-i-eu.pdf

[3] Miljözon klass 2 i Stockholm https://trafik.stockholm/trafiksakerhet-trafikregler/miljozoner/miljozon-hornsgatan/

[4] Stockholm dubbdäcksförbud https://trafik.stockholm/trafiksakerhet-trafikregler/dubbdack/

[5] Göteborg dubbdäcksförbud https://goteborg.se/wps/portal/start/trafik-och-resor/trafik-och-gator/trafikregler-och-sakerhet/dubbdacksforbud

[6] Uppsala dubbdäcksförbud https://www.uppsala.se/gator-och-trafik/utslapp-miljo-och-buller/dubbdack-i-stan/

[7] Stockholm Stads budget https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/sa-anvands-dina-skattepengar/stadens-budget-ar-fran-ar/stockholms-stads-budget-2023.pdf

[8] Emil Hagman, Trafikkontoret, Stockholm

[9] Göteborgs Stads budget https://goteborg.se/wps/wcm/connect/5db0822c-c816-4fd1-b278-317583ec826e/Beslutad+budget+f%C3%B6r+G%C3%B6teborgs+Stad+2023%25252C+S%25252C+V%25252C+MP.pdf?MOD=AJPERES

[10] Stadsbyggnadsnämndens verksamhetsplan 2023 https://www5.goteborg.se/prod/intraservice/namndhandlingar/samrumportal.nsf/0/85078df1f63f6184c12589580044974e/$file/bilaga+1+stadsbyggnadsnamndens+verksamhetsplan+2023.pdf

[11] Karoline Rosgardt, Stadsbyggnadsförvaltningen, Göteborg